Varför slutar folk spela rollspel?

[Dilandau]

Jag tror på a life together and a life apart . Man har sitt liv tillsammans med sin partner men man har också sitt eget liv med sina egna intressen och egna vänner vid sidan av det gemensamma livet . Det är kanske inte allas melodi men det har alltid funkat för mig

Ja du har sagt det några gånger, och det flera personer nu försökt förklara för dig är att det finns perioder i livet - långa som korta - där det inte fungerar. Hur gärna man än vill. Där det så att säga kostar mer än det smakar.

 

[Dr_Dängrot]

Ja du har sagt det några gånger, och det flera personer nu försökt förklara för dig är att det finns perioder i livet - långa som korta - där det inte fungerar. Hur gärna man än vill. Där det så att säga kostar mer än det smakar.

Du säger det men din verklighet och dom andra som sagt dettas verklighet är inte allas verklighet. Din situation är på inget sätt den rådande standarden för allt och alla i samhället

Jag hade en spelare som har fru och 2 döttrar i lägre skolåldern hen sa till sin fru rakt ut att skall vardagen fungera med mig i en roll som far , partner till dig , familjeförsörjare så behöver jag min egentid och hens egentid består av att spela rollspel en 3-4 timmar en kväll i veckan medans hens fru tar ansvar för barnen .

Dom har varit gifta i x-antal år och har som sagt två barn och hens fru har inte begärt skilsmässa än vad jag vet så uppenbart funkar det alldeles utmärkt för vissa att göra på det sättet .

 

[Franz]

Jag tror på a life together and a life apart . Man har sitt liv tillsammans med sin partner men man har också sitt eget liv med sina egna intressen och egna vänner vid sidan av det gemensamma livet . Det är kanske inte allas melodi men det har alltid funkat för mig

Fast inget av det jag skrev motsäger ju det Självklart ska man göra saker ifrån varandra, men lika många gånger tycker jag att det också kan vara att man känner att man vil hitta på något awesome med sin partner och prioriterar det. Eller som sagt att man ibland har life apart i hemmet, det kan också vara viktigt ibland. Jag tycker bara för egen del att det är viktigt att man har det som bäst med sin partner, att man hittar på annat kul för att de sakerna också är roliga, men inte för att tillvaron med ens partner inte är bra, eller mindre bra än med vännerna. Men har full respekt för att folk har olika syn på relationer

Vidare så är ju min spelgrupps pass väääldigt långa, ofta ca. 14 timmar. Det är ju lite skillnad på att efter jobbet en onsdag komma hem lite senare för att man tog ett rollspelspass med kompisarna.

 

[Dr_Dängrot]

Fast inget av det jag skrev motsäger ju det Självklart ska man göra saker ifrån varandra, men lika många gånger tycker jag att det också kan vara att man känner att man vil hitta på något awesome med sin partner och prioriterar det. Eller som sagt att man ibland har life apart i hemmet, det kan också vara viktigt ibland. Jag tycker bara för egen del att det är viktigt att man har det som bäst med sin partner, att man hittar på annat kul för att de sakerna också är roliga, men inte för att tillvaron med ens partner inte är bra, eller mindre bra än med vännerna. Men har full respekt för att folk har olika syn på relationer

Vidare så är ju min spelgrupps pass väääldigt långa, ofta ca. 14 timmar. Det är ju lite skillnad på att efter jobbet en onsdag komma hem lite senare för att man tog ett rollspelspass med kompisarna.

Ja var och en blir ju salig på sitt sätt . You do you and i do me

 

[ChrilleT]

Har aldrig slutat köpa och läsa rollspel men hade en period efter skolan och lumpen då jag hade 2 jobb som tog upp ca 60-80H per vecka då jag helt enkelt inte fick ihop tiden till att spela. Samtidigt ungefär flyttade vänner runt, skaffade familj, började gå på krogen och annat liknande så blev inget spelande alls under en längre period. När jag ser tillbaka på det så skulle jag nog jobbat mindre den perioden och på så sätt fått mer tid över till hobbies som rollspel tex.

 

[Max Raven]

Brist på tid/ork för att spelleda, inga grupper att spela med (jag har haft spel under perioder men ser mig inte som aktiv spelare)

 

[Franz]

Jag hade en spelare som har fru och 2 döttrar i lägre skolåldern hen sa till sin fru rakt ut att skall vardagen fungera med mig i en roll som far , partner till dig , familjeförsörjare så behöver jag min egentid och hens egentid består av att spela rollspel en 3-4 timmar en kväll i veckan medans hens fru tar ansvar för barnen .

Dom har varit gifta i x-antal år och har som sagt två barn och hens fru har inte begärt skilsmässa än vad jag vet så uppenbart funkar det alldeles utmärkt för vissa att göra på det sättet .

Det är ju toppen om de hittat ett sätt att vara med varandra som gör varandra lyckliga, det är få förunnat att ha ett långvarigt äktenskap Med det sagt, och nu talar jag bara i generella termer och jag vet att det finns undantag och att man inte ska dra alla över en kam, men hade någon av mina vänner låtit sitt äktenskap och faderskap stå och falla på om denne kunde spela rollspel en gång i veckan så skulle jag bli väldigt orolig för min kompis och snarare rekommenderat kompisen att tagga ner på rollspelandet.

 

[zo0ok]

Jag kan notera att de jag spelade med på 90-talet började spela väldigt mycket dataspel istället för rollspel på 2000-talet (Diablo, WoW).

Men jag kan inte säga vad som var orsak-verkan: om vi slutade spela rollspel och de ersatte med dataspel, eller om de började föredra dataspel, eller om det inte har med varandra att göra. För den som är spelare (till skillnad från SL) och vill lägga mycket tid på sitt spel, så har dataspel större kapacitet/förmåga att leverera tiotals speltimmar i veckan.

 

[Dilandau]

Du säger det men din verklighet och dom andra som sagt dettas verklighet är inte allas verklighet. Din situation är på inget sätt den rådande standarden för allt och alla i samhället

Riktigt så dum i huvudet är jag inte, att jag tror min upplevelse är universiell.

Men för att återknyta till trådens ämne: Många slutar att spela rollspel när de får barn, för att situationen i deras familj är sådan att det, av en eller annan anledning, vore galenskap att prioritera rollspelstid med polarna.

 

[Dr_Dängrot]

Det är ju toppen om de hittat ett sätt att vara med varandra som gör varandra lyckliga, det är få förunnat att ha ett långvarigt äktenskap Med det sagt, och nu talar jag bara i generella termer och jag vet att det finns undantag och att man inte ska dra alla över en kam, men hade någon av mina vänner låtit sitt äktenskap och faderskap stå och falla på om denne kunde spela rollspel en gång i veckan så skulle jag bli väldigt orolig för min kompis och snarare rekommenderat kompisen att tagga ner på rollspelandet.

Så länge man är ärlig i sin kommunikation och båda parter är med på noterna så är inte jag den som skall döma vad två vuxna individer gör och om hon inte fann sig i situationen så är det ju bara för henne att be han fara och flyga dit pepparn växer

 

[Franz]

Så länge man är ärlig i sin kommunikation och båda parter är med på noterna så är inte jag den som skall döma vad två vuxna individer gör och om hon inte fann sig i situationen så är det ju bara för henne att be han fara och flyga dit pepparn växer

Är det barn med i bilden så handlar det inte om två vuxna individer. Och även i en barnlös relation så är ett förhållande ofta otroligt mer invecklat än att det bara är att be någon flyga dit pepparn växer.

 

[Dr_Dängrot]

Är det barn med i bilden så handlar det inte om två vuxna individer. Och även i en barnlös relation så är ett förhållande ofta otroligt mer invecklat än att det bara är att be någon flyga dit pepparn växer.

Nu så är det ju så att om han bjuder in folk i deras hem och spelar en gång i veckan medans hon sysselsätter barnen i 3-4 timmar eller om han är 15 minuter bort med bil om nått händer jag ser liksom inte vad som är problemet med det om jag ska va ärlig .

 

[Franz]

Nu så är det ju så att om han bjuder in folk i deras hem och spelar en gång i veckan medans hon sysselsätter barnen i 3-4 timmar eller om han är 15 minuter bort med bil om nått händer jag ser liksom inte vad som är problemet med det om jag ska va ärlig .

Jag var kanske lite otydlig innan, men vill minnas att jag sa att jag talar i generella termer. Jag känner ju inte din kompis så om dennes relation kan jag inte uttala mig åt något håll. Men generellt skulle jag bli orolig om jag skulle höra någon villkora sitt partnerskap och faderskap mot rollspel en gång i veckan. Rollspel är fantastiskt och awesome på alla sätt, men det är hittepå och lek medan partnerskap och barn är på riktigt, så generellt så tycker jag att om man prioriterar lek framför faderskap så borde man ta en allvarlig funderare på sitt liv. Som @Dilandau sa, det kan vara en stor del till att folk slutar spela och det tycker inte jag är konstigt alls

 

[Bifur]

Apropå tid m.m.: För egen del har jag mer tid för rollspel nu än någonsin sen jag var tonåring tror jag, speciellt sen mitt yngsta barn blev typ 6 eller så. Men jag spelade en gång i månaden även när barnen var små, precis som min fru fortsatte spela i sitt band.

Men jag har också landat i att det blir enklare och roligare för mig om jag behandlar rollspelandet som en uppstyrd hobby, inte bara ett fritidsnöje. Typ som när jag var ledare för en barngrupp i friluftsfrämjandet: man sätter datum för terminen, planerar aktiviteterna och då är det ens ansvar som ledare att dyka upp om inget extraprdinärt händer - självklart kommer då andra sociala hänsyn som också är viktiga komma i kläm ibland. Då måste de prioriteras andra tider. Sen är det bara att anpassa till den frekvens som är lämplig.

 

[olaberg]

Jag tappade sugen att spela. Plus blev med ett väldigt intressant arbete. Men jag drömmer mig gärna bort i fantasins värld. Vad en spelsession SKULLE kunna innehålla.

 

[Bolongo]

Tror inte jag någonsin slutat spela helt.

Däremot har jag för flera år sedan lagt av med data- och tv-spel, eftersom det är så ensamt. Man har ingen att dela sina upplevelser med.
Utom i ett MMO, men det blir tyvärr mer som ett jobb än ett nöje efter ett tag.

 

[Dr_Dängrot]

Jag var kanske lite otydlig innan, men vill minnas att jag sa att jag talar i generella termer. Jag känner ju inte din kompis så om dennes relation kan jag inte uttala mig åt något håll. Men generellt skulle jag bli orolig om jag skulle höra någon villkora sitt partnerskap och faderskap mot rollspel en gång i veckan. Rollspel är fantastiskt och awesome på alla sätt, men det är hittepå och lek medan partnerskap och barn är på riktigt, så generellt så tycker jag att om man prioriterar lek framför faderskap så borde man ta en allvarlig funderare på sitt liv. Som @Dilandau sa, det kan vara en stor del till att folk slutar spela och det tycker inte jag är konstigt alls

Vi har nog väldigt olika syn på det här vilket är helt ok att ha

 

[afUttermark]

Min fru och dotter vill att jag ska spela rollspel vid för långa uppehåll för annars överöser jag dem med ohjälpligt nördiga tankegångar om stybonus, utgångshastighet på en flintlåsmusköt och varför inte sl vill låta mig bli lika bra som en slp.

 

[MattiasLejbrink]

Dom har varit gifta i x-antal år och har som sagt två barn och hens fru har inte begärt skilsmässa än vad jag vet så uppenbart funkar det alldeles utmärkt för vissa att göra på det sättet .

Jag skulle vilja påstå att det faktum att någon inte begärt ut skilsmässa än är något helt annat än att "det funkar utmärkt för dom". Partern kan, tex, vara medberoende, deprimerad, utbränd, kuvad, rädd för vad som skulle hända med barnen vid en skilsmässa, ekonomiskt beroende av sin partner. Etcetera.

 

[Svarte Faraonen]

Att döma av min umgängeskrets verkar en av de mer funktionella lösningarna vara att se till att båda föräldrarna spelar rollspel.