Kampanjkyrkogården

[zonk]

Vilka kampanjer har gått i stöpet för dig som SL genom åren? Vad hände? Är det några som särskilt grämer dig?

Själv nominerar jag den där episka DoD-91-kampanjen där alla var riddare med stora följen och hovmagiker med makt, och skulle försöka deala med invasioner av orcher och demoner och jag vet inte allt. Nånstans tappade allt bara fotfästet och det blev en Lång Paus. Det hade evt varit bättre om jag haft nån slags tydligt mål eller nån brytpunkt eller så, något det hela strävade mot, men jag hittade på nya äventyr allt eftersom, snarare.

Det finns ingen preskriptionstid - allt som man minns är lovligt byte!

 

[Skarpskytten]

Ars Magica, försök 1. Jag guilt trippade min motvilliga grupp till det här. Gnället under session zero fick mig att rage quitta min egen kampanj. Det var 100% mitt eget fel att den gick i stöpet.

Ars Magica, försök 2. Jag hade en lång utläggning med mina spelare om att vi skulle spela karaktärsdrivet innan jag la ned sjukt mycket tid på att plugga regler och göra en kampanj. När vi väl kom igång visade det sig att spelarna tolkade "karaktärsdrivet" som "SL ska roa oss som vanligt och vi behöver inte ge någon input". Jag la ned eländet efter 14 spelmöten. Jag vet inte vad som gick fel här; men uppenbarligen misslyckades mina försök att förklara vad jag förväntade mig av spelarna.

De här två är nog de som grämer mig mest. Jag vill fortfarande SLa en fet AM-kampanj!

Har lagt ned en Sabbath-kampanj och en Camarilla-kampanj i VtM, bägge för att jag kände att de inte nådde upp till mina tidigare kampanjer: premisserna var för dåliga helt enkelt.

Sedan har ett antal Pendragon-kampnajer gått i stöpet, i de flesta fall för att livet kom i vägen, i ett fall för att vi alla tröttnade på spelet. Har skrivit en del om det här för några år sedan, med fokus på varför jag till slut lyckades ta mig igenom PGC.

 

[God45]

Werewolf i Mörka Skåne som dödades av Covid 19 när vi inte kunde spela i person längre

 

[entomophobiac]

Många!

Men de två jag är mest ledsen över är:

Coriolis, försök #1. En konvoj genom tredje horisonten, där rollpersonerna blir indragna i slavhandel och elände. Grymt intressant premiss, men fes av efter tre spelmöten på grund av yttre omständigheter.

Coriolis, försök #2. Bättre start, och vi höll igång i (tror jag) 10-12 sessioner, men till slut tröttnade gruppen på reglerna och jag började tycka att andra spel hägrade bak horisonten. Hade varit bättre att ge den kampanjen ett värdigt slut.

 

[Lemur]

Började köra Rise of the runelords till Pathfinder för länge sedan för att testa DnD (detta var innan 5e kom). Spelarna tycke det var kul att levla sina karaktärer så vi tragglade på, även om jag som SL tyckte att äventyren var hopplöst tråkiga grinds. Lyckades ta livet av kampanjen till slut men vi hann banne mig spela 4/6 delar.

 

[Bolongo]

Hjältarnas Tid, där jag hade en del egenskrivet material som ram för kampanjen men också ville testa att använda publicerade scenarion och att konvertera gamla D&D-moduler.
Det hängde inte riktigt ihop, vilket gjorde att spelarna tappade musten.
Post mortem visade att delarna som spelarna ändå uppskattade mest var mina egenkomponerade. Det som fick mest tummen ned var när vi körde igenom U1-U3.
Så jag har en plan på att eventuellt göra ett omtag på kampanjen med en annan grupp, och då bara ta med de delarna som faktiskt funkade (och skriva till ännu mer eget).

(Dessutom speltestade vi samtidigt ett tidigt utkast till Hjältarnas Väg som visade sig ha flera brutna delar, men det klagade ju inte spelarna på eftersom de kunde bli OP, och det var bra för den boken eftersom jag kunde hjälpa till att finslipa den.)

 

[luddwig]

Jag har två avbrutna Star Wars D6-kampanjer i bagaget men de somnade in 2005 respektive 2008 så de är preskriberade vid det här laget. Har även en senare kampanj i gamla Mutant som är pausad på obestämd tid och som gissningsvis aldrig kommer att fortsätta. Å andra sidan har det blivit två kortare bonuskampanjer under pandemin, Rad-Hack respektive Blod & bly, så jag är alls inte bitter.

 

[zonk]

Jag har två avbrutna Star Wars D6-kampanjer i bagaget men de somnade in 2005 respektive 2008 så de är preskriberade vid det här laget. Har även en senare kampanj i gamla Mutant som är pausad på obestämd tid och som gissningsvis aldrig kommer att fortsätta. Å andra sidan har det blivit två kortare bonuskampanjer under pandemin, Rad-Hack respektive Blod & bly, så jag är alls inte bitter.

Ah, preskriptionstid? Min insomnade DoD-kampanj var nog typ 1996 eller så...

 

[Ulfgeir]

Hade en kampanj i Daring Comics rpg. Den dog för att jag hade målat in mig själ lite i ett hörn. Dels är superhjältespel väldigt reaktiva (hjältarna reagerar på att skurkarna gör något), dels att sätta att poliskåren var väldigt korrupt och att hjältarna var vigilantes som inte hade officiellt stöd var kanske inte det bästa. Settingen var ju en dystopi. Fullt med gäng och narkotikasmugglare, samt korrupta poliser, och att USA i sig var i kris pga Trump hade vunnit valet. Jag gjorde settingen innan han faktiskt gick och vann.

 

[wilper]

Vi spelade Vampire (Sabbat) i tiden före den ryska revolutionen. Det var en PvE-kampanj, men vi spelade den som om det var PvP där spelarna misstrodde varandra (spelarna OCH rollpersonerna) Det var inte en helt perfekt setup, men det var en jättemysig kampanj, jag hade gärna spelat den i mål. Spelledaren var jättebra, men jag misstänker att hon inte orkade med oss.

Senaste omgången Burning Empires. Cool värld. Coola rollpersoner. Massor med dolkhuggande och intrigerande på gång. Men Trumpen blev vald och spelarna blev så upprörda/ledsna att de slutade med rollspel, eller i alla fall en kampanj om dolkhuggande och intrigerande, så det dog efter bara några scener.

Senaste omgången av OKULT. En av spelarna gick bort.

 

[Bifur]

Ok så allt före min omstart 2007 är preskriberat. Jag struntar även i de två tillfällen då spelgruppen splittrats av sociala skäl (där visserligen oenighet om spelstil påverkat men inte varit avgörande).

- Warhammer, två kampanjer. I det första fallet fördes visserligen den ursprungliga historien om kampen om tronen i en stadsstat i Border Princes i mål men försöken att ta det vidare rann ur i sanden. Jag som SL hade rätt vaga tankar på inriktning och detsamma gällde nog för spelarna. I det andra fallet, en direkt omstart med huvudsakligen samma spelgrupp, tragglade vi bara på i någon slags karaktärsdriven ansats tills vi tappade inpirationen och bara bytte spel

- Western IV. Återigen en karaktärsdriven ansats om en grupp syskon som sökte sin familjs mördare från inbördeskriget. Spelade nog ändå 10 pass men kom i stort sätt ingenstans med historien. Sen slutade SL dyka upp.

Min lärdomar 1) Det är väldigt mycket lättare att nå fram och avsluta kampanjer på ett tillfredsställande vis om de har en tydlig ram, vare sig den definieras av spelarna eller det är en färdigskriven text. 2) Det är bra att dra ett streck när man är i "mål". Bara för att man gillade det man spelade och RPna kommer det inte självklart bli kul att fortsätta. Ska man ta vid med en ny ansats, även om det är samma spel/setting är det ofta roligare med nya RP.

 

[Dr_Dängrot]

Utan någon inbördes tidslinje

Undergångens arvtagare på grund av livet , sådana petitesser som familj och jobb och partners kom i vägen för mina dåvarande spelare .

King maker på grund av att jag förlorade motivationen på slutlinjen. Jag var så jävla trött på pathfinder


År 0 kampanjen på grund av att en av spelarna och jag gick inte ihop på ett personligt plan och det gick till slut ut över spelmötena så gruppen delades i två läger och kampanjen dog ut .

Hemmasnickrad DnD 5:e kampanj dog ut på grund av att 2 av spelarna fick jobb och flyttade tjotahejti antal mil härifrån.

Är nog ett antal mer kampanjer som dött ut av olika anledningar genom åren men dessa var som som kom upp just nu .

 

[Dr_Dängrot]

Aha såg nu att det var kampanjer som gått i stöpet för mig personligen så ändrar mitt föregående inlägg

 

[Leon]

Oj. Det är en massa.

En som sticker ut var vår episka piratkampanj till Conan d20, som föll på regelsystemet i vår första större sjödrabbning (mot en stygisk galär)

P. S. Det var en ganska lång kampanj - de gjorde räder och strandhugg, kuskade runt på land och i städer. Den var helt grym. Men jag blev aldrig riktigt vän med systemet, och när vi skulle använda sjöstridssystemet i sin helhet kraschade det. Så d20 dödade min episka kampanj.

 

[Skarpskytten]

Kom på en till! En episk Western (III)-kampanj. Sent 1840-tal, vi skulle börja i NY med Gangs of New York-stil, sedan skulle det mexikansk-amerikanska-kriget spelas igenom, och i samband med det skulle det bli en quest efter Santa Annas skatt, det var min plan. New York-delen blev bra, och gruppen gav sig av söderut. Någonstans i New Mexico hamnade de i krakel med banditer, det var egentligen ingen farlig situation, skurkarna pangade med musköter på flera hundra meters håll, jag slog 20+20+något högt på att träffa och en rollfigur fick höger arm avskjuten out of the blue. Spelaren tappade sugen efter det, och rollfiguren var så himla bra så luften gick ur alltihopa.

 

[zonk]

Kom på en till! En episk Western (III)-kampanj. Sent 1840-tal, vi skulle börja i NY med Gangs of New York-stil, sedan skulle det mexikansk-amerikanska-kriget spelas igenom, och i samband med det skulle det bli en quest efter Santa Annas skatt, det var min plan. New York-delen blev bra, och gruppen gav sig av söderut. Någonstans i New Mexico hamnade de i krakel med banditer, det var egentligen ingen farlig situation, skurkarna pangade med musköter på flera hundra meters håll, jag slog 20+20+något högt på att träffa och en rollfigur fick höger arm avskjuten out of the blue. Spelaren tappade sugen efter det, och rollfiguren var så himla bra så luften gick ur alltihopa.

Visst är det surt när en RP som hela spelgruppen diggar går å dör? Varit med om det flera gånger. Varit en riktig humörsänkare i båda kampanjerna/motsv.

 

[Henke]

Konfluxsviten/Svavelvinter RPG: Vet inte om jag anser att vår Konfluxkampanj är begraven, men den är iaf rätt stelfrusen då det snart är fyra år sedan senaste speltillfället. Samtidigt har den lunkat på i stilla mak sedan våren 2008 och jag vet att det finns en vilja i gruppen att fortsätta. Det är nog snarare jag som behöver kunna knyta ihop säcken på ett bra sätt inför den avslutande kampanjdelen.

Upsalasviten: Jag sörjer att vi bara kom halvvägs genom Mörkret mellan Stjärnorna och att en spelare efter det spelmötet inte ville spela vidare.

Arken i Lundbytunneln/Mutant År Noll: Det här dog ut efter andra spelpasset så en annan spelares rollperson dödar min rollperson.

Masks of Nyarlathotep/CoC : Oklart om den är död, men det är säkert 4-5 år sedan vi tog tåget från Mombasa till Nairobi.

Ikonernas Nåd/Coriolis: Oklart även här om den är död, men ett par spelpass in i Emissarien som försvann blev kampanjen liggande.

Undergångens Arvtagare/Mutant UA: Spelade oss igenom Vid Regnbågens Slut, Hertz Kanal och en bit in i Huvudjägarna (Pirit DIK) men där någonstans efter mötet med Rubbitriket blev det oklart för spelarna vad de skulle ta sig till och jag hade samtidigt gjort misstaget att planera ledtrådar som var tänkta att få genomslag först långt senare.

Kopparkronan/Symbaroum: Spelade igenom Det förlovade landet, men kom inte så långt i Vilddjurets märke. Tror det hela hängde på att många krokar vara knutna till specifika RP och när inte alla spelarna kunde vara med så fick de krokarna omarbetas till andra RP och allt blev lite för krångligt.

 

[Rangertheman]

Misstänker att vår ena Symbaroumkampanj är redo för kyrkogården. Under senare halvan av 2019 hände en massa tråkigheter som gjorde att vi inte kunde spela och sedan kom den ökända 2020-tråkigheten. Spelledaren vill inte köra digitalt. Efter snart två års uppehåll tror jag det blir svårt att få liv i den igen.

 

[.Per.]

Hojta om du behöver spelare till Upsalasviten @Henke den vill man ju inte missa.

Lyckats spela klart alla kampanjer jag/vi tagit oss för. Spellede iof en serie modern cthulhu scenarion (läs delta green fast med gumeshoe-regler) som tillsammans var tänkt att bli en minikampanj. Den kom av sig för att en spelare ställde in med kort varsel gång på gång så det tog mest bara slut. Men skulle nog inte räkna det som en regelrätt kampanj iof. Några välriktade mess senare och vi drog igång Curse of Stradh med D&D 3.0/3.5 och vem lipar då liksom, ja möjligen Stradh då.

 

[Genesis]

Jag har varit med om två "kampanjer" som inte blivit klara, tror jag. Den överväldigande majoriteten har fått planerade mål. En var en DYD-kampanj med helmgastarna som aldrig riktigt kom i mål. Det tog en och en halv session bara att förklara spelvärlden, och efter det var nog alla rätt sega och inte så pepp, så det blev bara två sessioner. Spelet har ändrats sedan dess, och jag har senare spelat en ordentlig "kampanj" (typ sex speltillfällen, tror jag) som var jättelyckad.

Den andra var en Apocalypse World-kampanj SL:ad av @Sodivra. Den höll på ett bra tag ändå, kanske sex-sju speltillfällen. Misstaget där var nog att vi inte hade satt en längd innan vi började spela. Då är det ju nästan oundvikligt att det rinner ut i sanden. Andra kampanjer pitchas i princip alltid med "Det blir en kort kampanj, typ fyra speltillfällen" eller "Det kan nog bli en långkörare; jag tänker runt åtta speltillfällen". Sedan kommer man överens två speltillfällen i förväg om när man ska avsluta, så att alla kan förbereda sig och binda ihop alla lösa trådar på ett snyggt sätt.