Vill alla ha splatbooks och expansioner igen?

[Björn Wärmedal]

Det här kanske bara är i min lilla bubbla, men för några år sedan upplevde jag att det som var trendigt var regelböcker som stod på egna ben. Att ett spel var "färdigt" när regelboken släppts; det var komplett utan att en behövde/villhövde köpa kompletterande böcker.

När Eon IV släpptes utan att ens inkludera magiregler så tyckte jag att det var den dummaste grejen ever. Det tycker jag förvisso fortfarande, men det verkar som att resten av hobbyn gått vidare från den åsikten. Nu ser folk fram emot att köpa bisarra mängder aspektböcker, D&D 5e är inte ens ett komplett spel utan tre basböcker på flera hundra kronor styck, och M:Å0 släpptes i flera boxar som alla förvisso var kompletta spel i sig, men tillsammans skapade en helhet.

Jag gillar att Kutulu, LabLord, OpenQuest, Lady Blackbird... ja, typ alla spel jag läst och känt att de är helt rätt utförda, är kompletta utan expansioner. Men hur ser trenden ut idag, och har kompletta spel av den här typen en plats i spelares hjärtan längre? Ses spelen som döda så fort första tryckningen av regelboken sålt slut?

 

[Dr_Dängrot]

Snålvargen i mig säger att jag uppskattar ett spel som kan stå på egna ben utan att behöva köpa till 10 splatbooks för att kunna spela .

Jag vill inte behöva köpa alvboken för att kunna spela alv eller krigarboken för att kunna vara riddare eller världsboken för att kunna spela en person ifrån den eller den kulturen . Jag är heller inget fan av DnD modellen att dela upp spelet i 3 essentialls - DM-guide , players guide och monster manual .

Jag uppskattar när allt nödvändigt finns med i grundboken och splatbooks är till för om jag vill ha det där lilla extra .

 

[krank]

Min gissning är att det snarare går trender i vad som pratas mest om? Här på wrnu och på andra ställen. Jag tycker att jag hela tiden hört om folk som tycker att spel "dör" och att det är viktigt att avgöra om och när de gör det – och ofta kopplat det till kontinuerlig utgivning.

D&D har väl alltid varit ett sånt spel som kräver en massa böcker? Och som i vissa kretsar fostrat en kultur där köpe-grejer (äventyr, kampanjer) är "det riktiga" och sånt man bygger själv är något lite suspekt? Jag vet att både D&D3.x och D&D4 (och D&D Essentials) också bestod av flera böcker och sådär.

För egen del gillar jag när det finns köpe-kampanjer och sånt, men det är inget måste. Och när det gäller mina egna spel så försöker jag ju skriva dem som kompletta – inte för att jag nödvändigtvis tycker att det alltid är bättre, även om jag har en dragning ditåt, utan för att jag inte kan garantera att jag kommer att få ihop inspiration eller pengar till några moduler.

Men jag vet inte. Jag har ju mest kontakt med andra rollspelare här och i nå'n facebookgrupp, så jag har ingen aning om vad som är "trendigt".

 

[Svarte Faraonen]

Jag tror det blev en konsekvens av att det i neo-trad-sammanhang blev populärt att göra spel som fokuserar på en av många rollpersonsmöjligheter. Eon IV fokuserade på att spela jargier, när spelet tidigare inte haft något uttalat fokus på någon del av världen. Mutant: år Noll fokuserade på muterade människor, när tidigare varianter av spelet haft alla klasser i samma grundbok.

 

[entomophobiac]

Det här kanske bara är i min lilla bubbla, men för några år sedan upplevde jag att det som var trendigt var regelböcker som stod på egna ben. Att ett spel var "färdigt" när regelboken släppts; det var komplett utan att en behövde/villhövde köpa kompletterande böcker.

Jag tror det här handlar nästan helt om vem som släpper produkten snarare än om trender.

Finns det ett större kommersiellt intresse - som att betala anställdas löner - så behöver fler släpp göras. Om ett företag rentav hoppas på att expandera, komma ut på fler språk, etc., så krävs fler releaser för att finansiera det.

Om intresset snarare är att göra ett Coolt Spel(tm) eller ett Experimentellt Spel(tm) så är det enklare att hålla det mer fokuserat. Eller om det har en liten kundkrets och finansieras med hjälp av Kickstarter eller liknande, vilket ju gör det till ett litet nischat egenutgivet spel. Då kommer ju spelskaparen säkert gå vidare för hen kommer på någon ny cool idé istället.

Personligen föredrar jag att bara ha en grundbok och inget annat. Ju mer som släpps till ett spel, ju mindre intresserad blir jag generellt sett. Allra mest för att det spelskribenter oftast väljer att göra med sina spel inte är vad som intresserar mig personligen. Äventyr, kampanjer, etc. Allt som definierar gör saker smalare och mindre intressant för mig personligen. Och rena splatbooks för att få fler prestige classes eller stats på fler gobbos, där dessa rentav listas som böckernas USPs på baksidan, får mig mest att himla med ögonen.

 

[Gurgeh]

Det beror ju lite på spelet.

Om det är ett spel som verkligen står på helt egna ben, och där allting som behövs för att spela det finns med, då behövs det absolut inget mer. Det handlar då om spel som till exempel Apocalypse World, Fiasco eller Polaris, som inte spelas med förberedda äventyr.

Om det handlar om ett spel som står på egna ben, men ska spelas med förberedda äventyr eller kampanjer ser jag gärna att det publiceras många sådana, så att jag inte behöver skriva dem själv. (Även om jag naturligtvis kan göra det om jag vill.)

Om det är ett spel som inte går att spela alls om man inte köper fler böcker, då skulle jag inte köpa första boken heller.

 

[Rymdhamster]

Hur trenderna går kan jag ju inte tal för, det har jag för dålig koll på. Men jag kan ju alltid filosofera utifrån mina egna observationer och då rör det framförallt DnD5 som ju släpper nya regler i nästan varje modul.

Och som jag ser det finns det så att säga en primär anledning till att de gör så. Och en annan primär anledning till att folk vill ha det:

• WotC gör det, för om du lägger in regler spelarna behöver i en modul så finns det en anledning även för dem att köpa modulen, istället för bara SL. Helt enkelt att göra varje släppt bok så attraktiv som möjligt för så stor del av kundbasen som möjligt.
• Och anledningen till att många av spelarna vill ha dessa moduler är för att grundklasserna i stort sett saknar val möjligheter.

Jag tror inte den första punkten är särskilt kontroversiell. Den andra där emot tål att pratas om.

Jag vill minnas att 5e presenterades som att multiclassing och prestiegeklasser och allt sånt där skulle ersättas av man istället skulle kunna göra val inom sin klass som tog den i vissa riktningar. Och i praktiken är det ju så, vid level 3 får man välja subklass. Problemet är att det är det det enda riktiga valet man får göra (sure, några klasser har väl några smärre val att göra senare, men de är ganska begränsade och hårt tweakde för just den subklassen).

När man väl valt subklass är man rätt låst och om inte en av subklasserna riktigt passar är det svårt att göra något åt saken. En uppebar lösning blir då att släppa ännu fler subklasser.

För mig är det en behandling av symptomen snarare än det faktiska problemet: istället för att ha låsta subklasser där man väljer subklass en gång (och istället inför massa extra subklasses), borde varje klass vid varje level ha 2-3 olika val (eller 2-3 val varannan level eller så, och varanan level är en bestämd grej). Man hade då antagligen kunnat plocka bort ett par av de befintliga klasserna tillsammans med subklasserna.

Men det är klart... det säljer ju inte fler böcker.

 

[anth]

Jag tycker att frågan om splatbooks och expansioner är fel frågeställning.
Ta Eon som exempel:
1. Är Eon "komplett" utan magi?
2. Hur tjock skulle Eon-boken bli om den innehöll magi?
3. Hur många fler år hade vi fått vänta på Eon om de skulle ha släppt magi samtidigt som grundreglerna?

Jag ser det inte som expansioner och splatbooks, utan som en viktig del av spelet.
Jag är t.ex. en sucker för psionics och tycker inte att DnD är komplett förrän det får psionics-regler.
DnD5 släpptes 2014. Psionics kom i Tasha's Cauldron 2020. Kort sagt tog det 6 år för spelet att bli komplett.

Det här är ett problem för etablerade spel som släpps i ny utgåva.
Säg att man släppte en ny version av Vampire och den bara innehöll regler för klaner kopplade till Camarilla.
Det finns ingen som skulle tycka att spelet är komplett förräns man släppte boken om Sabbat.

Kort sagt: etablerade spel har ofta blivit så stora att allt material inte får plats i en grundbok och det skulle ta flera år om man skulle sammanställa och släppa allt material samtidigt.

Jag har inget emot små spel där allt får plats i en bok, men fortsätter speltillverkaren inte att släppa material till spelet ses det som "dött" och folk slutar spela (tills en ny utgåva släpps).

 

[CapnZapp]

Det här kanske bara är i min lilla bubbla, men för några år sedan upplevde jag att det som var trendigt var regelböcker som stod på egna ben. Att ett spel var "färdigt" när regelboken släppts; det var komplett utan att en behövde/villhövde köpa kompletterande böcker.

När Eon IV släpptes utan att ens inkludera magiregler så tyckte jag att det var den dummaste grejen ever. Det tycker jag förvisso fortfarande, men det verkar som att resten av hobbyn gått vidare från den åsikten. Nu ser folk fram emot att köpa bisarra mängder aspektböcker, D&D 5e är inte ens ett komplett spel utan tre basböcker på flera hundra kronor styck, och M:Å0 släpptes i flera boxar som alla förvisso var kompletta spel i sig, men tillsammans skapade en helhet.

D&D har aldrig varit ett "enboksspel" (förutom möjligen D&D Cyclopedia) så "D&D 5e är inte ens ett komplett spel" känns inte som en insatt invändning.

Generellt är min åsikt att även om spelet inkluderar alla regler du behöver är det ändå inte komplett, eftersom det som mejkar eller brejkar ett spel är dess äventyrs- och kampanjmoduler.

Regler går det tretton på dussinet av. Riktigt bra scenarios är sällsynta.

Därför blir jag inte väldigt upprörd om reglerna är utspridda över mer än en bok - eftersom "jag behöver bara köpa en bok" har ändå aldrig varit ett eftersträvansvärt mål för mig.


Vänligen,
Z

PS. Jag hoppas ingen tolkar detta svar som ett försvar av idén att sälja magiregler separat. I fantasy är det absolut rimligt att förvänta sig att magi är "core". Men jag pratar inte om det, jag pratar om konceptet "enboksspel" generellt.

 

[Björn den gode]

Finns det ett större kommersiellt intresse - som att betala anställdas löner - så behöver fler släpp göras. Om ett företag rentav hoppas på att expandera, komma ut på fler språk, etc., så krävs fler releaser för att finansiera det.

Fast från dom andra trådarna så har jag fått uppfattningen om att det är precis tvärtom, att det kommersiellt 'riktiga' är att bara släppa nya grundböker hela tiden, för att det är det man tjänar pengar på?

 

[entomophobiac]

Fast från dom andra trådarna så har jag fått uppfattningen om att det är precis tvärtom, att det kommersiellt 'riktiga' är att bara släppa nya grundböker hela tiden, för att det är det man tjänar pengar på?

"Fler släpp", fortfarande. Det finns ju andra trådar som yrar om hur vissa spel är "döda spel" för att inget mer släpps. Så det kanske även handlar om hur det ter sig utåt?

 

[Rymdhamster]

"Fler släpp", fortfarande. Det finns ju andra trådar som yrar om hur vissa spel är "döda spel" för att inget mer släpps. Så det kanske även handlar om hur det ter sig utåt?

Bra poäng!

Släpp eller dö... Varje ny bok är en möjlighet att göra mer _ny_ reklam för sitt spel, som folk inte redan sett femtioelva gånger om. Varje ny splattbok med nytt tema är en chans att locka en ny kategori av kunder. Här är en anime-modul, en furry-modul, en mecha-modul...

Och så klart, genom att få in fler böcker på 10-i-topp-listorna så tränger du ju undan andra rollspel som annars kunnat konkurrera. Dränk alla allterntiv i ett hav av splatt!

Lite ledsamt, men plötsligt blev allt mycket mer begripligt för mig.

 

[EvilSpook]

Nu ser folk fram emot att köpa bisarra mängder aspektböcker, D&D 5e är inte ens ett komplett spel utan tre basböcker på flera hundra kronor styck, och M:Å0 släpptes i flera boxar som alla förvisso var kompletta spel i sig, men tillsammans skapade en helhet.

Jag upplever det inte så. USA med D&D traditionen är definitivt en sån kvarleva, men därutöver har jag sett få eller inga moderna exempel. Tyvärr.
M:Å0 är väl det enskilt splattigaste svenska exemplet, men det känns inte som att det egentligen är byggt för mer än runt 20-30 sessioner heller?

//EvilSpook

 

[entomophobiac]

M:Å0 är väl det enskilt splattigaste svenska exemplet, men det känns inte som att det egentligen är byggt för mer än runt 20-30 sessioner heller?

Är inte Symbaroum också ganska synonymt med Törnetronen?

 

[anth]

Man måste nog ha en större kundbas än Sveriges rollspelare för att kunna producera splatbooks effektivt.

Det finns flera stora engelska spel, t.ex. DnD, Pathfinder, GURPS, CoC, RQ, WHFRP, som är tillräckligt stora för att kunna producera splatbooks effektivt.
Den svenska rollspelsmarknaden är så splittrad* mellan olika aktörer att jag tvivlar på att något spel kan producera mycket mer än ett halvdussin splatbooks.

*Jag ser det som positivt att den svenska marknaden är splittrad.

 

[Stormspike]

Säg att man släppte en ny version av Vampire och den bara innehöll regler för klaner kopplade till Camarilla.
Det finns ingen som skulle tycka att spelet är komplett förräns man släppte boken om Sabbat.

Det här är ju precis vad som hänt med V5, men det är kanske det du menar?

V5 hade i det sammanhanget stora skor att fylla då V20 hade regler för "allt" i samma bok, Cam, Independent, Sabbat, Bloodlines osv.

Nu är jag sedan många år tillbaka endast köpare av rollspel, spelar inte längre, så läs mina kommentarer i det ljuset.

Jag irriterar mig mer på låg utgivningstakt i kombination med "ofullständiga" grundregler. I Eon IV fall utelämnades magi helt och kom långt senare. KH har med magiregler, två magiskolor och bygger ut med en till i första släppet efter grundreglerna.

 

[JohanL]

Nix, jag vill ha stora kampanjer. Splatbooks resulterar närmast undantagslöst i power creep och andra skevheter (medvetet, till och med - det är att säljargument för varför du som spelare behöver den här boken).

 

[JohanL]

Fast från dom andra trådarna så har jag fått uppfattningen om att det är precis tvärtom, att det kommersiellt 'riktiga' är att bara släppa nya grundböker hela tiden, för att det är det man tjänar pengar på?

Paradoxen är att det brukar behövas en del support för att regelboken ska fortsätta sälja, men att den supporten i sig inte drar in mycket pengar.

Därav intresset för Community Content, där någon annan supporterar åt dig.

Eller för all del hur Fria Ligan gjorde Splat Games och inte Splat Books till M:0…

 

[JohanL]

Är inte Symbaroum också ganska synonymt med Törnetronen?

Och MUA med UA?

 

[entomophobiac]

Säg att man släppte en ny version av Vampire och den bara innehöll regler för klaner kopplade till Camarilla.
Det finns ingen som skulle tycka att spelet är komplett förräns man släppte boken om Sabbat

Jooo! Då kan jag ju utforska sabbaten själv. Eller hitta på något nytt, som min grupp kan gå igång på. Vi kan göra det till vårt alldeles egna Vampire, mycket koolare än andras.