Björn Wärmedal
Björning Wheel
Det här kanske bara är i min lilla bubbla, men för några år sedan upplevde jag att det som var trendigt var regelböcker som stod på egna ben. Att ett spel var "färdigt" när regelboken släppts; det var komplett utan att en behövde/villhövde köpa kompletterande böcker.
När Eon IV släpptes utan att ens inkludera magiregler så tyckte jag att det var den dummaste grejen ever. Det tycker jag förvisso fortfarande, men det verkar som att resten av hobbyn gått vidare från den åsikten. Nu ser folk fram emot att köpa bisarra mängder aspektböcker, D&D 5e är inte ens ett komplett spel utan tre basböcker på flera hundra kronor styck, och M:Å0 släpptes i flera boxar som alla förvisso var kompletta spel i sig, men tillsammans skapade en helhet.
Jag gillar att Kutulu, LabLord, OpenQuest, Lady Blackbird... ja, typ alla spel jag läst och känt att de är helt rätt utförda, är kompletta utan expansioner. Men hur ser trenden ut idag, och har kompletta spel av den här typen en plats i spelares hjärtan längre? Ses spelen som döda så fort första tryckningen av regelboken sålt slut?
När Eon IV släpptes utan att ens inkludera magiregler så tyckte jag att det var den dummaste grejen ever. Det tycker jag förvisso fortfarande, men det verkar som att resten av hobbyn gått vidare från den åsikten. Nu ser folk fram emot att köpa bisarra mängder aspektböcker, D&D 5e är inte ens ett komplett spel utan tre basböcker på flera hundra kronor styck, och M:Å0 släpptes i flera boxar som alla förvisso var kompletta spel i sig, men tillsammans skapade en helhet.
Jag gillar att Kutulu, LabLord, OpenQuest, Lady Blackbird... ja, typ alla spel jag läst och känt att de är helt rätt utförda, är kompletta utan expansioner. Men hur ser trenden ut idag, och har kompletta spel av den här typen en plats i spelares hjärtan längre? Ses spelen som döda så fort första tryckningen av regelboken sålt slut?