Jag såg
just om Ready Player One. Eftersom det var på 3D-bluray så räknas det som veckans film.
Nå… alltså. Jag hade betydligt svårare för den här filmen den här gången. Den är fortfarande spektakulärt jäkla action-specialeffekts-awesome. Det är fortfarande filmen där
en samuraj hoppar ut från Serenity och förvandlas till en Gundam, för att slåss mot Mechagodzilla tillsammans med Järnjätten, medan Battletoads, Turtles, Halo-spartans och en massa andra slåss omkring dem. Det är fortfarande filmen där huvudpersonen rejsar mot Akira-motorcykeln i ett race där den slutgiltiga utmaningen är King Kong. Det är så att säga fortfarande Yngwie Malmsteen-filosofin "more is more" applicerad på nördreferenskultur.
Och soundtracket rockar.
Men gud vad storyn är
sämst. Dels är den internt inkonsekvent och världsbygget stundtals obegripligt. Dels… Dels är storyn alltså "världen är fucked men det går inte att göra något åt så det viktigaste vi behöver göra är att hålla datorspelen rena och fina". Det här är
gamergate fanfic. Huvudpersonen är också genuint osympatisk genom större delen av filmen.
Så… Jag kan inte riktigt försvara mitt tidigare betyg. Den håller inte så bra för omtittningar som jag trodde. Det jag störde mig på första gången störde jag mig mer på nu.
Men det är fortfarande en film jag kan rekommendera. Man måste stänga av hjärnan fullständigt och acceptera att man
ändå kommer att tycka att vissa bitar är dumma, töntiga, pinsamma och incel-aktiga. Men det finns inga filmer som uppnår den här nivån av specialeffekts-närdreferens-bonanza, så vill man ha det så får man bita ihop.
BETYG: 4/5