Att varulven jagar gravida förekommer i varianter nere i Europa också, vilket kopplas till att även den naturliga vargen ansågs vara särskilt hungrig på ofödda. (Som hårdrockare kommer man att tänka på en textrad från Iron Maiden - to kill the unborn in the womb.) Den specifika varianten med modersförbannelsen, eller fölhamnsförbannelsen som den också kallats, är en sydskandinavisk företeelse från danska och svenska källor. I merparten av Danmark är den helt dominerande.
Vad man måste betänka är att folkloren var patriarkal och sedelärande, i betydelsen kvinnodisciplinerande eller rättare sagt kvinnoförtryckande. Många historiker och antropologer har framhållit att skräcksägnen ofta bör ha varit avsedd att uppfattas som allegori och sensmoral. När det gäller nämnda kvinnofokuserade aspekter av varulvsloren (att varulven jagar gravida kvinnor eller att den som föder i lömskhet riskera att föda en varulv) ville man högst sannolikt kontrollera kvinnors sexualitet samt motverka tendenser till spädbarnsmord. Det senare var ett mycket vanligt förekommande brott, inte minst i Sverige, som en sorts sista-minuten-abort där modern i samband med eller kort efter födseln hade ihjäl spädbarnet. Det var något som oroat samhället sedan åtminstone 1600-talet, och som enligt flera forskare (som Odstedt på 40-talet till nutida namn som Willem de Blécourt, Michele Simonsen, Catharina Raudvere och Lisa Käll) troligen gett upphov till denna genre av varulvsberättelser. Varulvshistoria är således genushistoria.