RECENSION Brancalonia

[entomophobiac]

NOTIS: Generaliseranden och överdrivna åsikter är tänkta att vara roliga och lite gå i samma anda som den recenserade produkten, de är inte allvarligat menade argument. Medtag saltnypor.

När jag var parvel prenumererade jag på Egmont Förlags Conan-tidning. Det kom ut sex nummer per år och när senaste damp ned i brevlådan i det ständigt insnöade och isbjörnsbevakade norrländska inland mina föräldrar tvingade mig att bo i så läste jag det på momangen. Conan, som till motsats till sin Hollywoodtolkning är både listig och smart, var den antihjälte som för mig blev vad fantasy liksom "skulle" vara. Hugg ihjäl dina fiender. Knyck saker. Överlista folk. Dyk upp på en ny plats och gör samma sak.

Heroism och svartvita värderingar var saker jag inte tyckte var lika balltuffa. Sagan om ringen lyckades aldrig fånga mitt intresse lika bra som barbaren från Cimmerien eller dödsmagikerkejsaren från Melniboné. (Som vuxen har jag lärt mig på omvägar att det jag gillar heter Sword & Sorcery och att det som är töntigt kallas High Fantasy och att detta är helt okuvlig fakta som inte går att ifrågasätta.)

För mig finns fortfarande något lockande i saker som pekar finger åt vad fantasy - och allra mest fantasy i rollspel - liksom "skall" vara. På samma sätt som jag tycker Deadpool är en rolig film men inte orkar med övriga MCU överhuvudtaget.

Så när Italienska Brancalonia slänger fram det här omslaget rakt i mitt Kickstarter...



...så är backningen given.

Och nu är det dags att faktiskt läsa det också.

Pizza, Daggers, and Mandolins
Brancalonia är inte ett komplett rollspel utan en kampanjvärld till världens mest kända rollspel någonsin (alltså Mutant Chronicles). Det går inte att inleda det bättre än vad som görs i första kapitlets intro:

"The world you live in is one of breathtaking adventure, heroic feats, and legendary deeds. Here, knights in shining armor lead fearless armies against terrifying enemies, skilled treasure-hunters, ready for anything, explore the forgotten basements of long-lost empires, juggling lethal traps and nameless monsters; cunning, mischievious heroines use their charm to deceive princes and merchants and steal treasures worthy of a royal ransom in one night! But you're not one of them..."

Ni spelar de fula, skitiga och dåliga. Lata lurendrejare och skurkaktiga girigbukar.

Så låtom oss se vad det innebär.

 

[entomophobiac]

Brancalonian Knaves
Två saker har slagit mig när jag läser den här boken. Först och främst att textmaterialet är lite quirky. Inte bara i sin attityd, som oftast är skoj men ibland lite hit/miss, utan även ofta i vilka ordval som görs. Det är passande och roliga ordval, men det känns ofta lite klumpigt och märkligt på det sätt som ofta kan förklaras som översättningsfniss. Det är inte direkt förlorat i sin översättning, men det ger det lite tokig känsla.

Det andra är att rubriceringen känns konstig. Kapitlen inleds med små rubriker som är rätt lätta att bläddra förbi, men sektioner i kapitlen har stora fina rubriker. Flera gånger har detta gjort att jag bläddrat fel när jag letat efter någonting. Men kanske är det en vanesak.

Dröm er annars tillbaka till den underbara tid som var det tidiga 2000-talet och d20-systemets glansdagar, då alla rollspel släpptes som världsböcker till världens populäraste rollspel nästan oavsett hur bra de faktiskt passade. Brancalonia är utformat som många av den tidens världsböcker. Det läggs som en blöt filt ovanpå Player's Handbook och försöker med en blandning knep göra något som passar lite bättre.

Så vilka knep?

• Rollpersoner är skurkaktiga och elaka. De tillhör ett Band, som är del av ett Company, och gör smutsiga skitjobb.
• Spelet har en "level cap" på 6. Om ni får mer xp efter level 6 översätts dessa till att välja specialegenskaper från en lista istället.
• DM, kallad Condottiero i Brancalonia, representerar både spelledare och Company Leader för rollpersonernas gäng kriminella sluskar.
• Ni bör inte använda raserna från PHB, utan de som finns i Brancalonia.
• Varje klass från PHB har en ny subklass som är tänkt att skriva över klasserna från PHB (mer om dessa nedan). Det här är ett helt okej sätt att "skriva över" klasserna från grundboken men gör också att det inte är lika kompatibelt med 5E som många kunder verkar ha förväntat sig. Har läst i recensioner att folk är sura på att det inte är lika plug-and-play som 5E generellt är. Brancalonia är helt enkelt svårare att plocka in och sno russin ur kakan ifrån; ni bör äta kakan som den är.

Races of Brancalonia
Human - standardras mall A. +1 i två olika Abilities; en proficiency, en feat.

Gifted - människor som fötts med magiska förmågor, kanske för att de är släkt med malebranche eller föddes under något stjärntecken eller nåt. Får välja en magiskola och börjar spelet med en Cantrip och en Level 1 spell från den skolan.

Morgant - halvjättar kan vi kalla dem, typ Hagrid. Får +2 i Str och Con, räknas som en storlek större, och har advantage på slag kring att äta och dricka.

Sylvan - "a race of hominids with traits more feral and rustic than those of the common human"; typ alver utan att vara töntiga. Con +2, Wis +1, och +1 i en till ability. Kan köra Hide om det finns lite natur att gömma sig i.

Marionette - människolika dockor som karvats fram ur ett särskilt ovanligt träslag, och därför oftast i barnstorlek eftersom träslaget är skitdyrt. +1 Dex, +1 Con. Brännbara (vulnerable to Fire), men behöver inte äta, dricka, andas, etc.

Malebranche - djävlar som lessat på helvetet och dragit därifrån. Typ tieflings riktigt onda kusiner. +1 Con, +2 Charisma. Darkvision och två valfria Infernal Helltraits.

Classes of Brancalonia
Klasserna är tekniskt sett subclasses, men börjar gälla redan från level 1. Så egentligen inte.

Pagan (Barbarian) - arg som fan, hela tiden. Den som skjuter pil på dig från lvl 3 får disadvantage, för du står fan inte still och på lvl 6 är du så arg att du inte längre påverkas av difficult terrain.

Harlequin (Bard) - professionella kringresande skådisar, illustrerade av en malebranche som står och urinerar eld (se bilden). På lvl 1 skaffar du dig en mask som visar dig som en skådis; på level 3 får du en slapstick som du kan smälla folk med så publiken skrattar och personen du smällde till måste klara Wis save eller bli Charmed.

Miraculist (Cleric) - boklärda präster som åkallar olika helgon för olika syften, som ger dem krafter. Rätt kul grej och det uppmuntras att du åkallar helgon när du som miraculist använder dina spells och inte bara säger besvärjelsens namn, som du säkert brukar.

Benandante (Druid) - jeppar som är kopplade till dödens rike och blir mer och mer tokiga med åren. På level 2 kan du se i mörker och känna odöda i närheten. På level 6 blir odöda medvetna om din kontakt och kan tveka på att mörda dig och därför mörda någon annan istället.

Swordfighter (Fighter) - en gunslinger fast med svärd. En våldsam opportunist som utnyttjar att det varit 1 000 år av krig i Brancalonia. Får välja en Fencing School vid level 3.

Friar (Monk) - du vänder andra kinden till, fast på ditt egna vis. När någon slår dig får du slå tillbaka som en reaction (till Ki-kostnad). På level 6 slår du jättehårt och kan välta folk med ett slag.

Knight-Errant (Paladin) - barn till fallna adelshus, eller förlorade barn som gett sig ut på någon sorts galen quest; "these rambling knights are the beggars' aristocracy".

Matador (Ranger) - det behövs alla möjliga djur till cirkusar och annat, så du fångar djur levande och säljer dem till någon av alla dessa kunder. Får typ expertise (utan att det kallas så) på Animal Handling.

Brigand (Rogue) - särskilt duktig på att göra bakhåll mot folk, reflekterat med bonusar på initiativslag och på handlingar i första rundan.

Superstician (Sorcerer) - spådamer, skrån, och så vidare; skyddad av ödet och kan på level 6 skydda någon annan med väldig kraft.

Jinx (Warlock) - mer eller mindre otur manifesterad i personer; ingen gillar en jinx. Er patron är Madame Jinx och hon ger er det onda ögat och möjligheten att sprida otur.

Guiszcard (Wizard) - skattletare och artefaktsamlare, som får bonus på att utvärdera och förstå sig på dessa artefakter från svunna tider.

New Personalities and Backgrounds
Dessa är riktigt roliga, och målar upp en lite tydligare bild av vad för dårar ni är tänkta att spela. De är mer eller mindre utbytbara mot dem som finns i PHB, om du inte gillar dem, men de ger bra färg till världen. Sektionens inledning har även med de språk som talas i Brancalonia.

Går inte igenom alla, men du har fixare, kringresande slagskämpar, och rymlingar, som målar upp en bild av era rollpersoner som rätt bistra opportunistiska svin.

Brancalonian Feats
En handfull feats som kompletterar grundreglerna. De mest väsentliga är de som är knutna till världens egna raser, exempelvis genom att förstärka en malebranches helvetiska egenskaper.


Attityden i Brancalonia är väldigt spretig, men aldrig helt seriös. Få bilder är dock fullt så spårade som den eldpissande malebranchebarden.

 

[entomophobiac]

Tavern Fights and Empty Saddlebags
So far, so little. Lite humor, lite helgon, och Pinocchio (som får disadvantage på Wisdom-slag för Gullible). Men det är i detta kapitlet, och de två nästkommande, som Brancalonia träder fram lite mer.

Setting Rules
Ni spelar skurkaktiga hjältar (low-life heroes). Ni har kassa prylar (shoddy equipment) eller rentav fuskprylar (counterfeit equipment). Det här kapitlet tar upp en lite annorlunda spelstruktur jämfört med PHB.

Till att börja med så är en Short Rest satt till åtta timmar och en Long Rest är satt till en hel vecka. Spelet har något som kallas Rollick ("to move or behave in a carefree joyous manner" enligt Merriam-Webster). Det är en separat fas som är indelad i antal veckor av och som handlar om att era skurkaktiga hjältelymlar super, festar, och spenderar sina surt förvärvade.

Förslaget är att ni helt och hållet separerar Job från Rollick som olika faser och att ni inte tar någon vila förrän jobbet är klart. Kort och gott: ni kör er Long Rest under Rollick-steget.

Det finns ett format för hur ni spelar en Rollick som ser ut såhär och som innehåller flera saker som spelet än så länge inte förklarat:

1. Ni delar upp all loot; money, memorabilia, and equipment.
2. Ni överväger som grupp om ni skall investera något i Company Options (antingen Grandluxuries eller Favors).
3. För varje vecka Rollick kan ni välja en handling: Rest their Weary Bones, Hide Out, och Revelry. De två sista får specialregler senare i kapitlet. Den första är helt enkelt en Long Rest enligt konstens alla regler, förutom att den är en vecka och inte en natts sömn.
4. Condottiero uppdaterar alla skurkars Misdeeds, Bounty, och Notoriety.
5. Alla kan använda hålans Grandluxuries eller lägga pengar på att köpa Favors.
6. Condottiero avgör Job Hazard.

Tänk att ni precis mördat prinsessan och kysst draken farväl. Ni rumlar tillbaka till er smutsiga rövargrotta, dumpar all er shit, och sen korkar ni upp vinflaskan/-orna. Nu börjar er Rollick. Och eftersom ni ändå drog in lite guld vill ni ju inte behöva jobba om ni slipper, så supa och slåss i er rövargrotta kommer ni fortsätta göra till dess er Company Leader drar er i örat och fysiskt tvingar er att ta nästa jobb. Ni är helt enkelt såna.

Ni poolar era skatter efter jobbet och kan spendera 100 gp på att uppgradera specifika Grandluxuries. Ni kanske har en svart marknad i er håla, eller en riktig bar, ett destilleri, en smedja, eller ett stall. Alla kan ge er små fördelar inför nästa jobb. Om ni har goda kontakter med andra band kan ni kanske besöka deras håla, pröjsa guld för en Favor, och utnyttja dem istället. Det finns också andra Favors ni kan pröjsa för, som att få er borgen betald eller att någon räddar er från fängelset ni (oförtjänt!) hamnat i. Eller varför inte betala en Barrator ("vexing others with frequent and often groundless lawsuits", igen enligt Merriam-Webster) för att kollra bort lagens långa arm?

Det är rätt mycket du kan åta dig under tiden du festar, trots allt!


Bildmaterialet och kartorna håller överlag väldigt hög kvalitet och har en hel del personlighet.

Misdeeds, Bounties, and Notoriety
Så ni strövar runt med ert company och gör egentligen mest livet surt för alla i Brancalonia. När spelet börjar har ni redan hunnit göra en massa dumma saker.

Misdeeds är dumma saker du gjort. Dessa har i sin tur ett värde i guldpengar, som är Bounty. Och slutligen är Notoriety det rykte du byggt upp bland dina gelikar.

Att vråla och störa folk (disturbing the peace) är värt 2gp. Pickpocketing är värt 10gp. Betrayal, Espionage, and Desertion, 20gp. Vissa Misdeeds är riktigt roliga - eller vad sägs om "Tedious Extravaganza"? "Unauthorized Prophezy"? "Theft of Chickens and other Poultry"? Det här är en skitkul lista (presenterad som d20-tabell) som också säger en hel del om vad ni förväntas ta er till. Förfalskning och lögn och våld är nog de gemensamma nämnarna. En nykläckt rollperson får rulla fram 3 + Level antal Misdeeds, och det finns senare i boken även en lista med mer extrema saker, som Warmongering, 1000gp.

Räkna ihop din totala Bounty, och jämför den mot en tabell för att få fram din Notoriety Bonus. Denna får du lägga till på alla Charisma (Persuasion or Intimidation)-slag där ditt rykte och din status som rövhatt har betydelse. Som högst, vid Bounty 2 000gp+, har du +3.

Hide Out and Job Hazards
Om du ligger lågt under en Rollick så ger du gruppen -3 på nästkommande Job Hazard-slag, per vecka av lågliggande. Det här slaget (Job Hazard) slås med d100 och påverkas av flera faktorer. Om ni är okända töntar slår ni 2d100 och behåller det lägsta resultatet; Brancalonias toppatrask, 2d100 och behåll högsta. Ni lägger även på alla era sammanräknade Notoriety-bonusar och drar av eventuella avdrag för att ni varit fega och töntiga och legat lågt.

1-15 på Job Hazard-tabellen så händer ingenting. Alla andra resultat leder till encounters av olika slag. Kanske att någon försöker outa er till Queen's Guards. En Royal Bounty agent jagar er. Någon osnuten greve försöker med utpressning mot er Company Leader. De är helt enkelt komplikationer i form av encounters och vittnar lite om att världen ni befinner er är en rättså skitig plats, även om ni råkar vara lite skitigare.

Brawl
Ickedödliga alternativa stridsregler. BARSLAGSMÅL! Spela typ som vanlig strid, men ni behöver inte hålla koll på hur långt ni kan röra er - ni får röra er så långt ni vill inom ytan slagsmålet sker på så länge ni har Speed över 0. Inga Class Features är aktiva, såsom extra attacker etc, men däremot passiva effekter. Ni tar heller inga Hit Points, utan smällar gör att ni ökar er Level of Whack. Når du Whack 6 har du blivit Unconscious; varje nivå innan dess sänker din AC med 1 inför framtida Whack. Conditions funkar som vanligt, men försvinner alltid i slutet av den drabbades nästa turn.

Du kan använda Props, som är prylar du kan få tag på i slagsmålet. Dessa kan ge dig +1d4 på attackslag, låta dig göra attackslag som en bonus action (langa en flaska!), eller låta dig öka din AC med 2 som en reaction. Alla props som används förstörs, givetvis. Om du ger dig på att använda Epic Props, typ hela bord, tunnor, lådor, etc., så gör de extra Whack, låter dig klippa till två personer med en attack, eller kanske öka din AC med 5 som en reaction.

Utöver det här finns det en hel drös med olika Moves, där varje i praktiken är en speciell action. Alla klasser och raser i boken får också någon speciell effekt i Brawl.

Moves är allt från Dodgevoiance, som ger en motståndare Disadvantage på att anfalla dig genom att du kör en reaction; till Rogue-moven Sting Like a Bee som låter dig undvika en attack och göra en counter-attack som reaction.

Finns också lite Stray Dangers som Condottiero kan slänga in, som att det ramlar ned skinkor från taket eller att alla blir Blinded av mjöl.

Slutligen de tre reglerna för barslagsmål:

• Inget stål! Om någon dör så kommer Bounty gå upp avsevärt.
• Den som "förlorar" (det vill säga, hittas knockad inom tio meter från etablissemanget) måste betala för skadorna.
• Den som "vinner" (det vill säga, fortfarande står upp efteråt) får knycka något, alternativt dela ut en Celebratory Slap in the Face till valfri motståndare.

Dive Games
Har med fyra olika hasardspel med pengar som insatser.

Poppycock, som är ett rätt smart konstruerat kortspel. Du väljer ut två färdigheter, motiverar hur de representerar din strategi i spelet, och sen rullar du DC 10 + antalet spelare, inklusive du själv. Lyckas du med ingen, en, eller båda, så ökas ditt vinstvärde med d6, d8, eller d10. Högst vinstvärde vinner. Rätt intressant sätt att representera både tur och skicklighet i hasardspel, som jag kanske snor även till andra spel.

De andra tre - Barrel Beating, Brancalonian Buffet, och Poorman's Carousel - blandar goda skäl att slå någon på käften med spel om pengar och lite gammal hederlig humor på andras bekostnad. Poorman's Carousel är exempelvis en person som springer runt med en andra person som "riddare" på sina axlar, i tornerspel mot ett annat par.

Revelry
Kort och gott: spendera ditt jobbguld på att festa bort din hjärna. Beroende på om du gör detta i en by eller stad kommer det kosta olika mycket per vecka du gör det, mellan 5 och 50 gp. Sen rullar du på en Revelry-tabell med d20 och lägger till din Notoriety Bonus.

Resultaten är encounters mer än något annat. Från att du blir rånad och hittas i ett dike någonstans utan prylar, till att du inspirerar hela samhället att spåra ur i festrevolution med gratis vin och gator fulla med berusad glädje - och ett permanent +1 i Notoriety Bonus!


Det är ändå ganska talande att Brancalonia lägger sitt första kapitel regler på hur rollpersoner bränner pengar, festar, och nöjesslåss!

 

[entomophobiac]

Money and Equipment
Det här kapitlet har en gemytlig kulturspelig och helt historiskt korrekt genomgång av hur mynt växlas i Brancalonia. Den är också nästan omöjlig att följa med i och avslutas med, "Are you totally confused? Not to worry: so is everyone in the Kingdom!"

Shoddy Equipment
Ni har sällan särskilt gott om pengar. Att köpa fallfärdiga rustningar, rostiga svärd, u-formade hästar, och båtar som läcker litegrann gör helt enkelt att ni får mer pengar kvar till vin. Shoddy Equipment kostar en tiondel av listpriset i PHB, men kommer med lite lustiga konsekvenser.

Om en shoddy rustning tar emot en crit så sänks dess AC med två till dess du lyckats sätta tillbaka delarna som ramlade loss. Om du slår en etta med ett shoddy vapen så har du disadvantage på alla framtida attacker till dess du kan bända iordning skiten igen med en action. Kanske luktar din Fireball ruttna ägg, för du använde shoddy ingredienser?

När du använder shoddy saker så kommer adelsfolk och liknande tycka du är en fjant, vilket kan ge dig disadvantage på Charisma-slag. Men det finns en räddning - förfalskade prylar! Dessa kostar 50% av listpriset på prylen, har samma nackdelar som shoddy prylar, men du slipper se ut som en fjant eftersom prylen faktiskt ser ut som en riktig pryl. Finns lite tankar kring andra saker som kan (och ofta) förfalskas, exempelvis adelsbrev, kartor, och "ovärderliga" artefakter.

Alla prylar rollpersoner börjar med är shoddy, och alla pengar rollpersoner börjar med nedgraderas till SP om de skulle vara listade som GP.

Brancalonian Equipment
Ett par nya vapen, och "Saddle of the Damsel in Distress", som är en sadel du kan fälla ned för att lura någon att du är i nöd. Spaghettiwesternstyle.

Concoctions
Ett par sidor drycker, med namn som Dead Water, Scratchy Cocytus, och Wild Stench. Lite bonusar, lite advantages och liknande, och några av dem kan bryggas i er håla om ni har ett destilleri.

Magical Junk
Knasiga magiska artefakter, som Moody Weapon, som om du slår 1 blir ett annat basic weapon.

Memorabilia
En lista småsaker. Memorabilia måste uppfylla tre kriterier: ingen användbar funktion och inget värde; originalitet; unikt - får inte påminna om annan memorabilia. Varje rollperson bör börja med en memorabilia av något slag.

 

[Mogger]

Någon uppfattning om spelets ekonomi funkar? Alltså, blir man lagom belönad och sen rätt fattig igen? Håller matten?

 

[Gurgeh]

Jag blir mycket mer sugen på att spela det här än vanliga D&D.

 

[Svarte Faraonen]

Brawl
Ickedödliga alternativa stridsregler. BARSLAGSMÅL! Spela typ som vanlig strid, men ni behöver inte hålla koll på hur långt ni kan röra er - ni får röra er så långt ni vill inom ytan slagsmålet sker på så länge ni har Speed över 0. Inga Class Features är aktiva, såsom extra attacker etc, men däremot passiva effekter. Ni tar heller inga Hit Points, utan smällar gör att ni ökar er Level of Whack. Når du Whack 6 har du blivit Unconscious; varje nivå innan dess sänker din AC med 1 inför framtida Whack. Conditions funkar som vanligt, men försvinner alltid i slutet av den drabbades nästa turn.

Du kan använda Props, som är prylar du kan få tag på i slagsmålet. Dessa kan ge dig +1d4 på attackslag, låta dig göra attackslag som en bonus action (langa en flaska!), eller låta dig öka din AC med 2 som en reaction. Alla props som används förstörs, givetvis. Om du ger dig på att använda Epic Props, typ hela bord, tunnor, lådor, etc., så gör de extra Whack, låter dig klippa till två personer med en attack, eller kanske öka din AC med 5 som en reaction.

Utöver det här finns det en hel drös med olika Moves, där varje i praktiken är en speciell action. Alla klasser och raser i boken får också någon speciell effekt i Brawl.

Moves är allt från Dodgevoiance, som ger en motståndare Disadvantage på att anfalla dig genom att du kör en reaction; till Rogue-moven Sting Like a Bee som låter dig undvika en attack och göra en counter-attack som reaction.

Finns också lite Stray Dangers som Condottiero kan slänga in, som att det ramlar ned skinkor från taket eller att alla blir Blinded av mjöl.

Slutligen de tre reglerna för barslagsmål:

• Inget stål! Om någon dör så kommer Bounty gå upp avsevärt.
• Den som "förlorar" (det vill säga, hittas knockad inom tio meter från etablissemanget) måste betala för skadorna.
• Den som "vinner" (det vill säga, fortfarande står upp efteråt) får knycka något, alternativt dela ut en Celebratory Slap in the Face till valfri motståndare.

Haha! Jag hoppas man på klassiskt Bud Spencer-manér får se lite irriterad ut när någon krossar en stol/planka över ryggen på en. Det ska till italienare för det.

 

[wilper]

Alltså, det verkar ju helt fantastiskt. Alla andra rollspel står i Brancalonias skugga.

Om man inte spelar 5e, vågar du dig på en bedömning om hur bökigt det skulle vara att översätta till något OSR-spel?

 

[entomophobiac]

Någon uppfattning om spelets ekonomi funkar? Alltså, blir man lagom belönad och sen rätt fattig igen? Håller matten?

Ekonomin är ju superenkel och jag tror absolut den funkar. Dela alla belöningar med 10 (silver standard), men behåll alla kostnader i gp. Kombinerat med en cap vid level 6, som också cap:ar alla belöningar.

 

[Ulfgeir]

För de som får blodad tand, de håller på och jobbar med expansionen "The Empire whacks back".

Länk: https://www.kickstarter.com/projects/acherongames/brancalonia-and-freedom

Något galen trailer-film för den.

 

[entomophobiac]

Om man inte spelar 5e, vågar du dig på en bedömning om hur bökigt det skulle vara att översätta till något OSR-spel?

Brancalonia använder ju en del rena 5E-grejer, som ad/disad, legendary actions, och short/long rest. Men annars är D&D helt enkelt D&D tänker jag. 3-18 stats, d20, levels. Borde vara hyfsat enkelt att plocka in en annan bas - största beslutet är nog hur dödligt du vill det skall bli. 5E har ju många skyddsmekanismer.

 

[Leon]

"...explore the forgotten basements of long-lost empires, juggling lethal traps and nameless monsters;"

Jag förstår vad du menar med översättningsfniss...

 

[Mogger]

Ekonomin är ju superenkel och jag tror absolut den funkar. Dela alla belöningar med 10 (silver standard), men behåll alla kostnader i gp. Kombinerat med en cap vid level 6, som också cap:ar alla belöningar.

Det jag menar är, det finns ingen risk att RP blir filthy rich och så faller konceptet?

Jag upplever att det sker ofta i WFRP

 

[entomophobiac]

Det jag menar är, det finns ingen risk att RP blir filthy rich och så faller konceptet?

Tror det handlar mer om hur generös spelledaren är. Men kostnaderna på att exempelvis uppgradera sin håla ligger på runt 100gp, och den typen av loot är rätt svår att komma över om du delar alla DMG:ns belöningar med 10. Sen sparar inte rollpersonerna några egna pengar riktigt, utan alla pengar poolas till ens Band, och Revelry och liknande är liksom tänkt att göra åt dem.

Så jag tror nästan det mer handlar om att anamma attityden, från spelgruppens håll. Den som vill min/maxa eller opta ekonomin kan säkert göra det, men den spelaren förtjänar helt klart en Celebratory Slap in the Face efter hen fått rikligt med spö i en brawl.

 

[Dimfrost]

Short och long rest, liksom advantage, finns i diverse OSR-spel också.

Men det är intressant just det här med att ett ekonomisystem måste vara balanserat. Det är intressant endast när man varken är rik eller blir för fattig. Om det är bra gjort är det ju fantastiskt.

 

[entomophobiac]

Running Brancalonia
Nu kommer spelledarens kapitel med Brancalonia-specifika tips. Det finns guider och tips på andra platser om du vill ha andra tips, trots allt. Här lär du dig "arbitrating and coordinating your all-brawn-and-no-brains players".

Spaghetti Fantasy
En sektion med tips kring spelets attityd. Ett antal punkter lyfts fram med en paragraf styck:

• Low Magic. Med tanke på att en Wizard får tillbaka sina spells av en Long Rest, och ni rekommenderas att bara ta sådana under en Rollick, så blir det genast att handla mer om att hushålla med det en har och magi, även om den finns, får lite hårdare begränsningar.
• Light-Hearted Tone. Ta inget allt för allvarligt - inte ens liv, död, etc.
• Tragedy and Comedy. Skall bödeln precis hugga huvudet av dig? Släng ur dig en lämpligt dråplig smädelse. Alla tillfällen är tillfällen för komik.
• Hoe and Sword. Världen kretsar mycket kring vanligt folks slit - det är uttalat tänkt att vara en rätt skitig och "down to earth" värld.
• No Money for Special Effects. När du beskriver saker, tänk dig att ni spelar in en Spaghettifantasyfilm. Kulisser etc. Ge allt lite slitet taffligt intryck.
• Likelihood. "We strongly believe that Fantasy must be plausible to be compelling", skriver författarna, och sällar sig utan att blinka till Sanning-crowden. Kul för dem!
• Brawly Fantasy. Puckla på varandra för tusan! Lämna mördandet till när det är absolut nödvändigt.
• Grandguignolesque. Ni kan absolut göra saker mer grimdark och otäcka om ni vill - det finns gott om utrymme för det. Men se till att komma ihåg de andra tipsen även om ni väljer den vägen.

Finns en riktigt bra sida som tar upp "Attitude at the Table". Först och främst, våld är absolut en del av världen, men tipset är att undvika det allra mest blodtörstiga och brutala. Tortyr etc. är liksom bara onödigt, när ni kan låta folk halta iväg eller ge upp utan att det egentligen påverkar spelets regler. Alla måste inte dö bara för att. Särskilt inte om det riskerar att göra folks liv mer komplicerade, exempelvis för att ni dödar stadsvakter eller kungliga prisjägare. En helt underbar påminnelse om att folk är folk - även om ni hamnar på olika sidor slagsmålet.

Kring fördomar och dylikt sägs helt enkelt att alla, oavsett vad, är lika (o)välkomna. Det bor för tusan talande dockor, dansande möss, och djävlar från helvetet i den här världen. Eller som det uttrycks, "There will be no bigotry here! Here, you are ALL equally useless!" Tänker en åldersgräns för spelet på 13 år och extrapolera från det. (Gillar det knepet överlag.)

Finns lite fler tips i den här delen av kapitlet också, som att ni bör hålla er till Job-Rollick-Job-Rollic-modellen för att få rätt känsla. Det påpekar också att ni är tänkta att vara "likeable rogues" - inte råa kallblodiga mördare. "Murder" är exempelvis inte med på den där tidigare nämnda d20-listan över brott.

Knaves and Kingdom Justice
Så, hur stor Bounty får du av att mörda någon eller försöka starta krig, och vad händer egentligen när du blivit riktigt ökänd? Den här sektionen i SL-kapitlet tar upp allt sånt. Hela Brancalonia pekar mot en annan dynamik än D&D generellt förväntas ha. Det är inte så mycket monster som stryker omkring, och även om den är korrupt och lite slumpartad, så kommer lagens långa arm till slut nå dig om du för allt för mycket oväsen. "Disturbing the peace" med barslagsmål och lite stölder här och där? Vakten kan se mellan fingrarna med sånt så länge ni inte upprör fel adelstönt.

Alla knaves måste förhålla sig till tre saker som är strängt förbjudna:

• Betraying Other Brothers. Du gör det bara inte. Inte ens för pengar.
• Committing Heinous Crimes. Brutalitet, tortyr, trakasserier. Sånt sysslar inte en broder med.
• Cheating Your Company. Att inte betala dina skulder, knycka saker ur den gemensamma kassan, etc.

Om du gör någon av dessa tre kan du sluta vara en broder och bli Infamous. Då är det fritt fram att spöa dig. Faktum är att stadsvakter oftast inte orkar med Bands eller Companies alls, men kan ta ut sin frustrerade maktlöshet på en Infamous eller två istället.

Sektionen tar sedan upp Royal Bounty, som är organisationen som håller koll på alla dumheter som begås. Den som konsekvent begår liknande dumheter kan stämplas i pappren. Häxa. Tjuv. Smugglare. Svindlare. Straffen för olika brott kan sedan vara stenhård - inklusive döden - men det är såpass behändigt med all gratis arbetskraft från fängelser att detta sällan görs.

Finns lite oskrivna regler och andra grejer som visar på en korrupt och ganska lättutnyttjad värld, men i slutänden kommer som sagt lagens långa arm nå dig - särskilt om du begår bestialiska brott.

Creating Adventures
En enda sida med lite lösa tips om hur du skapar äventyr som känns Brancalonia. Boken har även flera äventyr, lite senare. Eller förlåt. "Jobs" kallas de här.

Dive Generator
Några tabeller för att skapa roliga tillhåll. Är det ett Inn, eller en Hangout? Vem äger stället? Är något konstigt med stället? Vad dricks där?

Roads to Nowhere
Också framförallt en sektion med tabeller. I det här fallet för att skapa resor på någon av alla landets vägar.

Placing Prophecies
Det är ofta olagligt med ren vadslagning. Men knaves gillar ju att spela om pengar - så därför har de uppfunnit profetior! Du kan hitta någon som tar emot profetior, sätta in en avgift, och om profetian uppfylls kan du komma tillbaka och håva in storkosingen. Självklart är allt detta nästan helt godtyckligt och därför ännu roligare.

 

[entomophobiac]

Short och long rest, liksom advantage, finns i diverse OSR-spel också.

Sure, men Brancalonia refererar återkommande till regler av det slaget utan att ge någon vidare beskrivning eftersom utgångspunkten är 5E.

 

[Gerkub]

Blev också nyfiken på detta, hittade en generös gratis quickstart på deras kickstarter:

Brancalonia Free Access – Google Drive

drive.google.com

 

[Mogger]

Men det är intressant just det här med att ett ekonomisystem måste vara balanserat. Det är intressant endast när man varken är rik eller blir för fattig. Om det är bra gjort är det ju fantastiskt.

Ja, det skulle verkligen locka mig. @afUttermark vet att jag förgäves kämpar med att hålla RP nere på knä, i gyttjan!

 

[entomophobiac]

Ja, det skulle verkligen locka mig. @afUttermark vet att jag förgäves kämpar med att hålla RP nere på knä, i gyttjan!

Min upplevelse av att spela hyfsat RAW med DMG:ns rewardtabeller är att rollpersonerna behöver hänga med ett tag för att ha råd med dyrare saker. Så att dela belöningarna men inte kostnaderna med tio kommer helt klart ha konsekvenser.

Kanske får mer insikt i balansen av det när jag läser exempeläventyren senare i boken. Hittills har det inte stått något mer om ekonomin i sig.