Jag hade en idé en gång om ett samhälle som bara bestod av robotar. Robotarna var i den gamla tiden programmerade att tjäna och skydda människorna och nu har de byggt upp ett samhälle och väntar på att deras härskare ska komma tillbaka. Problemet är bara att det samhälle de byggt är ett så kallat gyllene fängelse. Det innehåller allehanda bekvämligheter för människorna, mat, dryck, nöjen, överdådiga rum och så vidare. Men människorna som kommer dit får aldrig lämna platsen. Robotarna är ju programmerade att skydda människorna så de kan ju inte släppa ut människorna i den farliga vildmarken, även om de ber om det.
Så min idé till ett rollspelsscenario är att rollpersonerna befinner sig ute i den postapokalyptiska vildmarken. De befinner sig på ett eller annat sätt i en desperat situation, kanske några av dem sårats, eller så har de slut på mat eller vatten. En grupp robotar hittar dem och blir alldeles överlyckliga att de stött på sina herrar människorna, som de väntat! Robotarna för dem under hurrarop och jubel till deras samhälle, vilket är inhägnat av ett elstängsel. För att hålla faror från vildmarken borta säger robotarna. De vet ju att sanningen skulle kunna få människorna att inte vilja komma in och således utsättas för fara. Rollpersonerna lever som gudar i samhället men varje gång de vill gå vidare hittar robotarna på någon slags ursäkt för att de ska stanna. Tillslut har alla ursäkter uttömts och sanningen uppdagats: Robotarna kommer inte låta rollpersonerna lämna platsen. Skulle rollpersonerna göra flyktförsök kommer robotarna att hindra rollpersonerna, med icke skadliga vapen, exempelvis nät eller elchockvapen, samtidigt som de mycket artigt ber om ursäkt för de obekväma omständigheterna.
Scenariot går ut på att rollpersonerna på ett eller annat sätt måste fly från sitt bekväma fängelse.
