Precis. Att jag funderar på att bara köra med AI-bilder i mina grejer har snarlika orsaker. Jag är själv alldeles för dålig på att rita, så ska jag ha bilder behöver jag lösa det på något sätt. Mycket av den här diskussionen bottnar ju i att det finns många små aktörer i rollspelsbranschen. Det kan dyka upp större belopp genom exempelvis Kickstarter, men det är ju inte framgångar man kan räkna med. Särskilt inte om man inte från början har en stor kundbas. Därför funderar jag på hur mycket jag kan göra själv. AI blir då ett synnerligen kostnadseffektivt hjälpmedel.
Jag tycker att parallellen till boktryckarkonsten är relevant. De tryckta böckerna ersatte till stor del handskrifterna. Var det oetiskt? Är det därför rimligt att bojkotta bokförlag som säljer tryckta böcker?
Håller med i mycket som skrivs och är personligen rätt skrämd att vi går mot en framtid likt den Krank beskriver. Jag tror inte det är kontroversiellt att våga påstå att Krank är vänster och tror(hoppas) inte han tar illa upp för det. Jag har befunnit mig överallt på vänster/höger-skalan och idag ser jag mig bara som mer intresserad av en del frågor och skrämd över andra. Jag vill inte leva i den dystopiska framtiden vi delvis redan lever i där människor ersatts med robotar/datorer, likväl stormar vi påväg dit med väldigt snabba steg.
Du nämner boktryckarkonsten som att jämföra med AI-genererade bilder, jag håller med. Dessutom så tror jag att det inte länge till ens kommer tryckas böcker mer än vid undantagsfall, resten blir som PDF eller annat digitalt format. Detta betyder inte att jag gillar hur världen utvecklas, bara ett konstaterande att den gör det och jag tror inte att det går att stoppa. Snarare är det djupt strukturella problem i det mänskliga globala samhället som måste åtgärdas. Jag bytte kommun för någon månad sedan gällande jobb då jag av chefen blivit lovad bättre lön och självklart tillsvidare anställning. Så blev det inte då kontraktet väl skulle skrivas under så blev det timvikarie vid behov. Detta på grund av att kommunen automatiserats och "effektiviserat" till den grad att jag nu för första gången i mitt liv tar ut a-kassa de dagar jag inte får privilegiet att på tio minuters förvarning måste slänga mig iväg till jobb. Och som ni vet så kan man inte tacka nej till jobb om man har a-kassa, så nu är jag en sorts person som mer eller mindre jobbar med allt jag kan, vid behov och utan möjlighet att ens planera en helg eller följa med min dotter när hon skall spela fotboll.
Så jag förstår verkligen de som är rädda att förlora sina jobb på grund av ny teknik, nu tror jag min situation löser sig men vem vet hur lång tid det tar och hur länge psyket faktiskt orkar med. För vi måste förstå att varje person som förlorar jobb på grund av AI-genererade bilder eller annan innovation och automatisering, faktiskt inte är ansiktslösa drönare utan sammanhang.