Remakes som gjorts

[Jocke]

Allt jag på rak arm tänkte på är redan med ovan, men jag tycker inte att nya Dune är alls lika intressant som gamla. Det enda som hände när nya kom för min del - förutom att jag såg den och tyckte den var snygg- var ökat intresse för Lynch-versionen.

 

[nyvinter]

Allt jag på rak arm tänkte på är redan med ovan, men jag tycker inte att nya Dune är alls lika intressant som gamla. Det enda som hände när nya kom för min del - förutom att jag såg den och tyckte den var snygg- var ökat intresse för Lynch-versionen.

Det var mycket jag gillade med den nya men kostymdesignen (ack så tråkig!) gjorde att alla redan från början såg ut som liknande skyddsutrustning som fremen använder. Så det blev mycket mindre kulturkrock där och mer ett "jaha".

 

[Theo]

Jag tycker att amerikanska The Ring är betydligt bättre än det japanska originalet. Den japanska är visserligen läbbigare till en början, men är mycket spretigare, och spårar framför allt ur fullständigt med deus ex machina-hittepå mot slutet. Jag vet att många inte håller med mig här, men jag har verkligen svårt att förstå varför originalet generellt hyllas så mycket mer här.

Jag såg originalet först, vilket säkert kan spela in för preferenserna, men för min del var spretigheten och den för mig personligen ovana japanska berättarstilen en styrka just för att de gjorde filmen mycket mindre förutsägbar - jag blev verkligen helt lurad av det falska lyckliga slutet, vilket jag har svårt att tro att jag skulle ha blivit om jag sett den snygga och mer fokuserade men också mycket mer uppenbara och förutsägbara amerikanska versionen först.

 

[Theo]

Jag gillade anime-versionen av Ronja Rövardotter. Fast den kanske också går som nytolkning av ursprungsmaterial snarare än remake...

 

[Badmojo]

Vill hellre se lyckade remakes på filmer som misslyckades, trots potential, istället för på redan bra filmer.

 

[SaaJeflaLess]

Texas Chainsaw Massacre (2003-versionen)
Skitigt, dammigt och slafsigt med R. Lee Ermey som en obscent obehaglig sheriff.

Kanske snudd på mer reboot än remake men jeflar vad bra den är.

 

[Vitulv]

Texas Chainsaw Massacre (2003-versionen)
Skitigt, dammigt och slafsigt med R. Lee Ermey som en obscent obehaglig sheriff.

Kanske snudd på mer reboot än remake men jeflar vad bra den är.

Hyrde den en söndag när jag var hysteriskt bakfull med tillhörande ångest. Den botade inte direkt min bakisångest. Det är sannerligen inte en feel-good-film.

 

[Theo]

Kanske också mer nytolkning-av-originalmaterial än remake, men jag gillade BBC-miniserien på Ivanhoe från 1997. Den är rejält 90-tals-grim'n'gritty även jämfört med boken och väldigt annorlunda än nyårsversionen från 1982 som man är van vid. (Plus att sex entimmesavsnitt gör att de får med en massa mer saker.)

 

[SaaJeflaLess]

Hyrde den en söndag när jag var hysteriskt bakfull med tillhörande ångest. Den botade inte direkt min bakisångest. Det är sannerligen inte en feel-good-film.

Nope.. den tar Tobe Hoopers version och vrider upp den till max. Scenen med lifterskan sätter nivån, sen blir det bara värre.

 

[Theo]

Texas Chainsaw Massacre (2003-versionen)
Skitigt, dammigt och slafsigt med R. Lee Ermey som en obscent obehaglig sheriff.

Kanske snudd på mer reboot än remake men jeflar vad bra den är.

Där ser man. Jag hade utgått från att den tillhörde kategorin "Totalt överflödiga remakes", men kanske får ge den en chans då.

 

[SaaJeflaLess]

Där ser man. Jag hade utgått från att den tillhörde kategorin "Totalt överflödiga remakes", men kanske får ge den en chans då.

Det tycker jag! Mycket nöje

 

[krank]

Jönssonligan – den perfekta stöten, med forumets egen Simon, är väl kanske mer en reboot än en renodlad remake. Den härmar ju ingen av de gamla filmerna sådär. Men det är ändå en film jag gärna passar på och nämner i sammanhanget, och sörjer lite över att den inte fick uppföljare.

 

[Badmojo]

Skulle gärna se bra remakes på Blueberry, Jonah Hex, Hellblazer, Lone Ranger, Conan (senaste…), The Phantom, och The Spirit,

 

[Franz]

Jönssonligan – den perfekta stöten, med forumets egen Simon, är väl kanske mer en reboot än en renodlad remake. Den härmar ju ingen av de gamla filmerna sådär. Men det är ändå en film jag gärna passar på och nämner i sammanhanget, och sörjer lite över att den inte fick uppföljare.

Åh, finns Simon J. Berger på forumet? Håller med om att detta är en bra film, en tät heistfilm som faktiskt var rätt smart! Jag tror att många jämförde den lite för mycket med de gamla filmerna och inte såg den för dess egna kvaliteer. Hade den inte hetat Jönssonligan utan varit sin egen film tror jag att den hade blivit mer omtyckt och säkert fått uppföljare.

 

[JohanL]

Hade den inte hetat Jönssonligan utan varit sin egen film tror jag att den hade blivit mer omtyckt och säkert fått uppföljare.

Jo, det är ju litet att gå mot trådens premisser, men vi borde egentligen önska oss mycket färre remakes, inte fler.

 

[krank]

Jag tyckte att Den perfekta stöten funkade just för att den rekontextualiserade och lekte med de specifika karaktärerna. Det är ju därför jag gillar remakes — nya perspektiv, nya sätt att leka med samma karaktärer. Hur mycket kan man skruva dem innan de blir helt oigenkännliga?

 

[Gabrielle de Bourg]

Och omedelbart påpeka att den inte uppfyller trådstartens krav. För det var väl rimligtvis ingen som gick och verkligen tänkte "åh, kan inte någon göra en remake på The Thing From Another World, den kunde bli så bra om man bara fixar några småsaker."

1982 kunde rätt många det. Carpenters The Thing blev extremt hatad och sågad när den kom och jämfördes ofta negativt med filmen från 1951. Till och med Christian Nyby, regissören till den äldre filmatiseringen, dissade filmen ("If you want blood, go to the slaughterhouse ... All in all, it's a terrific commercial for J&B Scotch") Vilket är kul, då vi idag tar för givet hur fantastisk Carpenters film är och den hyllas (med all rätt) som det mästerverk den är. Tyvärr var The Things flopp delvis orsaken till att han inte fick göra fler storfilmer och fick kämpa rätt hårt i Hollywood.

I samma anda måste ju även David Cronenbergs remake av Flugan (The Fly) nämnas. En film som tar grundidén (experiment får en forskare att bli till en fluga) och gör något helt eget med den. Ett mästerverk i slafsig body horror, kärlekstragedi och en helt makalös film.

En modern remake jag verkligen gillade är Suspiria. Den följer lite The Thing och Flugans idé om att mest bara ta premissen och sedan berätta en helt egen story. För det den har gemensamt är ungefär "häxor på en dansskola". Men versionen från 2018 byter ut starka färger mot grått, musiken blir lågmäld och lägger till en helt egen tematik om skuld, syster och mödraskap. Båda filmerna står verkligen på egna ben, men i sanningens namn är Suspiria från 2018 mer min typ av film.

 

[Franz]

Jag tyckte att Den perfekta stöten funkade just för att den rekontextualiserade och lekte med de specifika karaktärerna.

Jag hade inget emot det heller, menade att filmen i allmänhet i viss mån verkade bli förbisedd för att många tyckte att det inte var ”deras” Jönssonligan. Att jag personligen inte hade något emot nytolkningen är en annan femma.

 

[Badmojo]

Jo, det är ju litet att gå mot trådens premisser, men vi borde egentligen önska oss mycket färre remakes, inte fler.

I am looking at you Total Recall (Colin Farell) Robocop (Kinnaman)…

 

[Rymdhamster]

Jag tyckte att Den perfekta stöten funkade just för att den rekontextualiserade och lekte med de specifika karaktärerna. Det är ju därför jag gillar remakes — nya perspektiv, nya sätt att leka med samma karaktärer. Hur mycket kan man skruva dem innan de blir helt oigenkännliga?

Yes, precis! Jag tyckte också den var jättebra! Bland annat för att de tog ursprungsidén men drog in den i modern tid.

Det har ju nämnts flera gånger på sistonde just att många gamla filmer (och böcker) var samtida med tiden de gjordes. Lite retro kan ju vara kul, men för att göra orginalen riktig rättvisa borde såna filmer spelas in i moderna kontexter.