Eon Damarienkampanj med Förläningsspel, Diamantäpplet, Ingenmansland och kanske Piratöarna.

[Telephalsion]

Nästa EON-kampanj på gång. Förra kampanjen med spel i Consaber dog ut och ersattes av mycket annat rollspelande. Och nu så blir det spel i Damarien, dels för att Diamantäpplet och påföljande äventyr relaterar dit. Och dels för att den nya Damarienboken är bra och gör spel i landet potentiellt kul i EON IV.

Målet med kampanjen är följande:
Få lite förläningsspel.
Få lite Damarisk sandlåda.
Få spela lite färdiga äventyr. (Diamantäpplet & co, Ingenmansland, Piratöarna)

Spelarna har haft första sessionen karaktärsskapande, och vi har en begynnande grupp med intressanta karaktärer på gång. Plotten som växer i mitt huvud är att de alla har släkt som på ett eller annat sätt hamnat i onåd hos Thamas Envåldshärskare i samband med turbulensen efter maktövertagandet ca, 2943. Spelarnas karaktärer skickas således bort till västmarkiska gränsen för att leva utanför politisk oro och lönnmord. De kommer börja spelet som ungar, typ 15 år, för att spela några år som tonårsädlingar i träsket som får ett uppdrag. Att tillsammans styra storgodset Sorgträskmyrliden (namn under bearbetning), om de lyckas driva det framgångsrikt och lösa lokala problem kommer de inte inkluderas i sina släkters politiska klavertramp och få, inte Thams Gunst, men slippa Thams vrede (och behålla storgodset). Sedan får de några års fri lek, för att sedan tvingas ut ur landet för att reda ut diamantäpplet och katres gåtor. Innan Av Blod komna kommer de få komma åter till sin förläning och spendera lite tid där. Nånstans där ska jag klämma in ingenmansland. Och ha piratöarna i bakfickan om de vill ge sig ut på havet.

Saker jag vill göra är att ha en lista på önskningar/krav från envåldshärskaren som de ska klara av inom X antal år. Börja spelet ett dussin år innan "nutid" för att spela med små intermezzon medan åren går och karaktärerna växer upp.

Ska försöka krönikera lite planeringsarbete och logg här.

 

[Telephalsion]

Så, första saken jag tog tag i var att göra en förläning. Sånt är alltid kul.

Med förläningen klar och med tidigare erfarenheter kan jag konstatera att de framslagna tunnlanden skog, godsmark och byamark tillsammans utgör ca 20% av en förlänings yta. Resterande 80% är oländig och för tillfället obrukbar mark.

Jag valde ett område som enligt damarienboken har "majoritet fria bönder". I samråd med andra satte jag fördelningen ofria/fria till ca 40/60 istället för den i riddaren vanliga 75/25. Detta ledde framförallt till en stor brist på dagsverken, men sånt är livet. Överväger att öka mängden tillgängliga daglönare för att symbolisera den större mängden fria bönder som kanske har en stund till övers för kneg åt den lokala länsherren.

Sedan så fastnade jag på binäringar. Varför står det inte tydligt om vingårdar kräver dagsverken för att drivas? Brukar inte vinstockar kräva några år innan de börjar bära frukt? efter en hel kvälls efterforskning och lite bollning på discord kom jag fram till följande. (Tack Thalaski, Zeedox, GoatofSteel, BiG, Bonejemaine med flera)

• En Vingård kräver 5000 dagsverken för att anrättas.
• Den kräver 10-50 tunnland jord från ett gods (slå en t5 för att bestämma hur många tunnland)
• Det krävs en förvaltare och 500 dagsverken per år för att driva vingården. Dagsverkena motsvarar både arbete under skörd, pressning, jäsning osv. men också underhåll av vinstockarna och lokalerna.
• Vingården får ett kvalitetsvärde vid färdigställande. (slå 1T5)
• Vingården producerar 10xkvalitetsvärde i Bas och 10xkvalitetsvärde i lyx. På kvalitetsnivå tre motsvarar detta 100 tunnor vin per år, varav hälften är av god kvalitet.
• Kostnaden för vintunnorna är inkluderat i driften av vingården. (eller, kräv 1200 silver per år i driftskostnad för inköp av tunnor)
• *Vingården kommer inte producera något under det första året efter sitt färdigställande. Men varje år därefter finns en kumulativ 40% chans att produktionen kommer igång. Vingården behöver fortfarande bemannas trots att den inte producerar något. / Alternativt: Det går som mest att spendera 1250 dagsverken per år mot anläggandet av en vingård, det tar alltså 4 år att färdigställa en vingård*
• Förvaltarens FV i Bokhållning, Jordbrukare och Vinjäsare används för att bestämma vingårdens utfall. FV varierar från ob3T6+3 till ob5T6, (medel är ob4T6+1) Detta sker som en utmaning. Svårigheten är 12 men justeras av årets väder.
• Utmaningen har följande resultat:
  • 0 Övertag: Vingården råkar ut för missväxt, mögel eller ohyra. Stockar måste rivas upp och ersättas. Vingården kräver 2500 dagsverken och en ny tillväxtperiod för att återgå till produktion.
  • 1 Övertag: Vingården har ett uselt år. Sänk kvalitetsvärdet på vingården med 2. (Minst 1)
  • 2 Övertag: Vingården har ett dåligt år, sänk kvalitetsvärdet på vingården med 1. (Minst 1)
  • 3-5 kontroll = Vingården producerar som förra året. Kvalitetsvärdet återstår.
  • 6-7 kontroll = Vingården har ett bra år, höj kvalitetsvärdet med 1. (Max 5)
  • 8+ Kontroll = Vingården har ett optimalt år! Höj kvalitetsvärdet med 2. (Max 5)

 

[Telephalsion]

Reglerna för drift av jakt och fiske behöver nog slås ihop eftersom att det är samma förvaltare, skogsvaktaren.


Förvaltare och övriga anställda får följande färdigheter:
Godsförvaltare: Jordbrukare, Boskapsskötsel, Bokhållning
Vingårdsförvaltare: Jordbrukare, Vinjäsare, Bokhållning
Olivlundsförvaltare: Jordbrukare, Arborist, Bokhållning
[Binäring]sförvaltare: Bokhållning, [Relevant hantverk], [Relevant hantverk eller expertis]
Gruvförman: Bergskunskap, Bokhållning, Gruvbrytare
Skogvaktare: Jakt & Fiske, Vildmarksvana, Naturlära
Falkenerare: Jakt & Fiske, Falkenerare, Djurträning
Härold: Heraldik, Hovliv, Berättarkonst
Livmedikus: Läkekonst, Kirurgi, Huskurer
Munskänk Provsmakare, Gifter & Droger, Allätare(?)
Byggherre Byggare, Logistik, Arkitekt (högre FV här! +2 på vardera av de tre färdigheterna)
Fogde: Lagkunskap, [två färdigheter för bemötande] (slå två tärningar för att se hur fogden kan bemöta skattebetalarna.)
1. Injaga fruktan
2. Hota
3. Skylla på andra
4. Undvika ansvar
5. Charm
6, Diplomati
7. Skämta
8. Trösta
9. Argumentera
10. Ledarskap
Det finns även en risk att fogden får expertisen förskingra på 4T6 (Fogden kommer förskingra en liten andel av skatt och avrad.)


Sedan bestäms nivån av förvaltaren med ett 1T6 slag:
1: [4T6, 4T6, 4T6+2] fördelat på de tre relevanta förvaltningsfärdigheterna.
2-4: [4T6, 4T6+1, 4T6+3] fördelat på de tre förvaltningsfärdigheterna.
5-6: [4T6, 4T6+2, 5T6] fördelat på de tre förvaltningsfärdigheterna
(Och byggherrar har som sagt högre FV, fogden har

Beskattning av bönderna och deras umbäranden. Påverkar Näringsdrifter samt beskattningen och befolkningstillväxten. Gruvnäring påverkas inte av väder.
Böndernas umbäranden:
Orsak Umbärandets svårighet
Varje säsongs Torka/frost (+4)
Varje säsongs Ständigt skyfall (+4)
Varje säsongs gott väder (-4)
Varje aktivt rövarband. (+4)
Inga dagsverken (-8)
Få dagsverken (-4)
Normalt antal dagsverken +-0
Många dagsverken (+4)
Tyranniskt många dagsverken (+8)
Farsot (+4)
Kättare (+4)
Monsterräder (+4)
Pest (+8)
Uppviglare (+4)
Ökänt monster (+4)
Nomader (+4) (endast för jakt & fiske)


Böndernas färdigheter: Startvärde
Lojalitet mot länsherren 3T6+2
Självständighet 3T6+2
Svårmod 3T6+2
Vädjan 3T6+2
Heder 3T6+2
Amor 3T6+2
Fertilitet 3T6+2 (alver får -1T6, dvärgar -2, tiraker +1T6)
Festligheter 3T6
Tro 3T6+2

Beskattning av bönderna - Utmaning
Slå fogdens tre färdigheter mot följande färdigheter hos bönderna:
Självständighet, Svårmod och Vädjan
Böndernas färdigheter påverkas av Umbäranden. Varje umbärande som försvårar livet för bönderna ger dem 1T6 till ett av slagen.

Kontroll Resultat
9+ kontroll för bönderna - Enormt bondeuppror, R.I.P.
6-8 kontroll för bönderna - Stort bondeuppror, angränsande förläningar går in och stödjer den förtryckta bondeskaran, slå ett slag med böndernas tro för att se om de lokala templen stöttar bönderna, länsherren eller håller sig neutrala.
4-5 kontroll för bönderna - bondeuppror, slå ett slag med böndernas tro för att se om de lokala templen stöttar bönderna, länsherren eller håller sig neutrala.
2-3 kontroll för bönderna - Bönderna vägrar betala. Om Avraden och Skatter halveras samt Dagsverken sätts till som mest få sker betalning utan problem. Vägrar länsherren och kräver in betalningen ändå höjs självständighet med 1T6
0-1 kontroll för bönderna - Bönderna vägrar betala. Om Avraden och Skatter halveras samt Dagsverken sätts till som mest Normal sker betalning utan problem. Vägrar länsherren och kräver in betalningen ändå höjs självständighet med 2
0-1 kontroll för fogden - Bönderna betalar, men höj självständighet med 1.
2-3 kontroll för fogden - Bönderna betalar, höj ej självständighet
4-5 kontroll för fogden - Bönderna Betalar, sänk självständighet med 1
6-8 kontroll för fogden - Bönderna Betalar glädjeligen, sänk självständighet med 1 och höj festligheter med 1
9+ kontroll för fogden - Bönderna Betalar glädjeligen, sänk självständighet med 2 och höj festligheter med 2

Jag är dock riktigt osäker på hur jag ska bygga böndernas färdigheter och utmaningen mot fogden.
Jag har typ kastat bort lojalitet och ersatt med det omvända värdet självständighet. Mest för att alla färdighetsslag i EON IV är "omvända" jämfört med Eon III. Feedback och förslag mottages gärna! Kommer troligen gå igenom listan på händelser och göra så att många resultat antingen ökar eller ger ett förbättringsslag för böndernas svårmod och självständighet.

 

[Beastslayer]

Att tillsammans styra storgodset Sorgträskmyrliden (namn under bearbetning)r.

Sorgemyren?

 

[Telephalsion]

Sorgemyren?

Bra namn. Spelarna kommer få namnge förläningen, men om det inte blir Sorgemyren så är det ett bra namn på grannen.

 

[Telephalsion]

Fortsatt klurande kring uppdatering av förläningsreglerna till EON IV.
Och följande fråga dyker upp? Hur stor andel av en förläning är brukbar mark, dvs endera byamark, godsmark eller skog. Och hur stor andel är bara obrukbar vildmark?

Rimligen borde förhållandet dem emellan variera från region till region.Utifrån området som beskrivs i Ingenmansland, som är ungefär 10 kmbrett och 5km högt, och om vi antar att detta motsvara sisådär storleken på ett baroni (storgods) i träskmarken i södra Damarien. Tillsammans med mina framslagna ytor på 990 tunnland skog, 840 tunnland godsmark och 2430 tunnland byamark. Smäller jag ut det på motsvarande yta får jag ut att min förläning har ca 20% brukbar yta, och 80% nedrig träskig vildmark. Låter ju fluffmässigt bra.

Medieval Demography Made Easy. https://gamingballistic.com/wp-content/uploads/2018/11/Medieval-Demographics-Made-Easy-1.pdf, som känns som en okej språngbräda för mig som inte orkar gå till ett bibliotek och läsa medeltida handskrifter, kör i sitt exempel ett område med ca 50% kultiverad mark, och 50% vildmark. De spekulerar även i att om de hade maxat befolkningstätheten så skulle det resultera i 2/3 kultiverad mark. Det lägsta värdet på befolkningstäthet vi får från MDME, resulterar i endast 1/6 kultiverad mark. min femtedel är alltså inte ute och cyklar.

Vi får anta att södra Damarien är i nedre delen av befolkningstäthetsspektrument, vilket rimmar väl med siffrorna från MDME, och att områden som centrala Soldarn kanske har en betydligt högre andel kultiverad mark till vildmark.

Geografica mundanas siffror för Damarien ger oss en löjligt låg befolkningstäthet på 2,1 persomer/km^2, eller 5,5 per sq mile. Medan nya damarienbokens siffror ger oss ett rimligare, men fortfarande rätt glesbebott Damarien på 14 personer/km^2 eller 36,2 per sq mile. Utifrån detta kan jag utan att skämmas fläska på ed mer vildmark i min förläning.

I botten av MDMEs siffror. Om jag fick befolkningstal och yta för övriga nationer i mundana skulle jag kunna föreslå andel vildmark för dem också.
Vi antar attinfon MDME ger om att en sq mile will feed 180 ppl. motsvara kvalitetsvärde 3.
Men spontant: Tabell för andel kultiverad mark och vildmark. Kultiverat:Vildmark.

Snitt på jordbruk/beteskvalitet -> Befolkningstäthet v	1	2	3	4	5
30	13,3% : 86,7% 2/15 : 13/15	15% : 85% 3/20 / 17/20	16,7% : 83,3% 1/6 : 5/6	18,3% : 81,7% 11/60 : 49/60	20% : 80% 1/5 : 4/5
45	20% : 80% 1/5 : 4/5	22,5% : 77,5% 9/40 : 31/40	25% : 75% 1/4 : 3/4	27,5% : 72,5% 11/40 : 29/40	30% : 70% 3/10 : 7/10
60	26,7% : 73,3% 4/15 : 11/15	30% : 70% 3/10 : 7/10	33% : 67% 1/3 : 2/3	36,7% : 63,3% 11/30 : 19/30	40% : 60% 2/5 : 3/5
75	33,3% : 66,7% 1/3 : 2/3	37,5% : 63,5% 3/8 : 5/8	41,67% : 58,33% 5/12 : 7/12	45,83% : 54,17% 11/24 : 13/24	50%. 50% 1/2 : 1/2
90	40% : 60% 2/5 : 3/5	45% : 55% 9/20 : 11/20	50% : 50% 1/2: 1/2	55% : 45% 11/20 : 9/20	60% : 40% 3:5 : 2/5
105	46,7% / 53,3% 7/15 : 8/15	52,5% : 47,5% 21/40 : 19/40	58,33% : 41,67% 7/12 : 5/12	64,17% : 35,83% 77/120 : 43/120	70% : 30% 7/10 : 3/10
120	53,3% / 46,7% 8/15 : 7/15	60% : 40% 3/5 : 2/5	67% : 33% 2/3 : 1/3	73,3% : 26,7% 11/15 : 4/15	80% : 20% 4/5 : 1/5

Enligt detta skulle det mest lättodlade och folktätaste landet ha 1 del obrukbar vildmark till 4 delar brukbar jord. Och det mest usla glesbygdsområdet skulle ha hela 13 delar vildmark till 2 delar brukbar jord.

Min förläning med snitt på kvalitetsvärde 2 för jordbruk och bete landar på 15% brukbar jord till 85% vildmark. Känns rimligt att det är såpass mycket träsk och myrmark längst södra Krylon. (eller floden kanske heter Varnos?)

 

[Telephalsion]

Gods & Näringar
Utmaning mot förvaltarens färdigheter.
Svårigheten är 10 i grund, men påverkas av umbäranden. Följande tabell kört om inte specifika tabellresultat finns (som för binäringarna)

0 Kontroll Ingen avkastning
1 Kontroll 50% lägre avkastning
2 Kontroll 25% lägre avkastning
3 kontroll Normal avkastning
4-5 kontroll 25% högre Avkastning
6-8 kontroll 50% högre avkastning
9+ kontroll dubbel avkastning

 

[Telephalsion]

Fortsatt påtande och koll på regler.
Kartläggning!

Vi antar att ett ridderskap är 50 km^2. och Ett baroni 100 km^2 osv. Mitt baroni, med 20% kultiverad mark ryms på ett rutat A4, givet att jag håller mig till 28x20 cm. Då blir varje liten ruta värd ca 9 tunnland. En centimeter i bilden blir då ca 425 meter.
Min skog blir 110 smårutor, Godsen tillsammans 24 rutor, och byarna tillsammans ca 260 rutor. Kvar blir ca 1850 smårutor med menlös vildmark.

 

[Telephalsion]

Karaktärsdraget Lojalitet för bönder är bra, och borde vara kvar. Men det funkar illa i utmaning för beskattning.
Däremot kommer det nog finnas kvar och ändras separat från bönders självständighet. Kanske blir det slag för böndernas lojalitet vs böndernas självständighet för att se utfall på följande saker:
Inbjudan till byafester. Gåvor till länsherren, Upprorsmakeri och döljande av missdådare.

 

[Zeedox]

Upprorsmakeri och döljande av missdådare.

”Jag vet att bönderna döljer den där jäkla Robin of Loxley, jag vet det!”

 

[Telephalsion]

Session 1 spelad! Spoilers för Pyrisamfundets Frimurarorder.

Spelarna börjar på resande fot, på väg mot ett storgods i södra Varnos, precis på gränsen till Västmark. Spelarnas karaktärer är alla 15 år, vi slog T12 för att bestämma födelsemånad, och förlade tiden i spel så att yngsta karaktären ganska nyss fyllt 15. Karaktärerna har alla, av olika anledningar, spenderat de senaste två åren i Targus under skolning men nu, med sina 15 år fyllda, fått en utmaning. Att överta ett storgods och rusta upp det som ett prov på kapacitet och lojalitet. (Förläningen styrdes fram till förra året av en Nils som drivit förläningen in i ett bondeuppror och avsatts, eller ja, satts på påle iallafall.)

En sak jag sa på session 0 var att de skulle välja 4 av sina händelsetabellslag som "inte hänt än". De får färdigheter och stats av slaget för att inte behöva räkna om saker och blanda skapelsepoäng med erf, men personer de träffat och dylikt har inte skett än. De kommer få välja, vartefter åren går fram till 18 årsdagen, när dessa händelser sker.

De fick presentera sina karaktärer, beskriva sina utseenden och säga sina namn och vart de kommer ifrån innan de anlände via flodpråm till förläningen. I detta skede får karaktären som slog fram "kartsamling", och därmed expertisen kartritare, en karta med förläningens gränser utritade. Den mindre sjö jag slog fram på förläningsobjekt och det stora heliga trädet fanns utritat, samt två partier skog. Utöver det var A3 pappret blankt. Spelaren fick sen också ett ark med vita klisterlappar på vilka jag hade ritat ut sex byar med namn och två gods. Spelarna fick sedan klistra fast byar och gods på den blanka kartan och på så sätt bestämma var saker är i förhållande till varandra. Skalan jag hade var att en kvadratcentimeter var 36 tunnland, en sån liten rutat A4 ruta på 1/4 kvadratcentimeter var alltså 9 tunnland. En centimeter i bilden är då ca 425 m. Avrundat till 500 m för att mäta reseavstånd.

De spenderade lite tid med att pluppa ut gods och byar och namngav också förläningen till "Utvarnen". Därefter så gick vi åter till spel, och utefter placering av godsen så anlände spelarna till förläningens större gods där de lämnades över från sin väpnade eskort till godsets nuvarande Förvaltare. De fick träffa Kokerskan, kökspojken, Skogsmästaren, Vaktkaptenen och fick höra talas om den andra godsförvaltaren och fogden. Lite kort om förläningens historia, om den Lede Nils som satte livet till, om byarnas spridda religiositet och om förläningens ekonomiska läge. Under detta kom det fram att det funnits en borg i förläningen, men att den förstörts av ett åsknedlag. De fick en ny klisterlapp och valde att placera borgruinen centralt, även om de övervägde att ha ett gränsfort. De fick veta att borgen (stor fyrkantig borgkärna, stort porttorn, tvåvåningshus, några mursegment, modellerat efter "Doune Castle" känt från Outlander) skulle kräva reparationer till en kostnad av 60 000 silver. De fick veta att Tiraker skådats i förläningen, att varor och boskap stulits. Självklart faller skulden på tirakerna. De fick veta att en handful personer anmälts som saknade under de senaste åren och att en större skogsbrand bränt ut 20% av förläningens skog, och att de därför har skalat ner på trädfällningen för att låta skogen återhämta sig något. De fick veta att en malmfyndighet hittats och att det anlänt en dvärg till förläningen. Spelarna frågade om dvärgen var gruvarbetare eller smed, varpå vi skrattade och sa "det vore ju lite väl stereotypt" men slog ett slag på hantverkslistan för att se vad dvärgen kunde... gruvbrytare. Ibland är det ödet.

Med det taget så tog jag den improvisationspiken och sa att dvärgen kommit för att söka tjänsten som gruvförman, men att det redan fanns en människa som ville ha tjänsten, och att denna man var den som med 10 malmletare anställda av den Lede Nils hittat fyndigheten under fyra års arbete. Spelarna bestämde sig för att intervjua båda och se vem de ska anställa som förman. Deras förvaltare, Quilmos Malum en torr Jargier, berättade att det vore lämpligt att ta en turné bland byar och ägor och både visa upp sig och se ägorna. Spelarna undrade om de kunde ta hästar, men fick veta att det var olämplig mark för hästar, att majoriteten av förläningen är myrmark. Detta fick ett par spelare att inse situationens allvar. Spelarna började direkt spekulera kring hur man kunde förbättra saker och att bygga vägar kom upp. De fick skissa ut var de ville anlägga framtida vägar på sin karta. Och sen planera en rutt för morgondagens turné i förläningen.

Under turnen fick de också veta vilken religion som var i majoritet i varje by. Jag använde fördelningen av religioner från Damarienboken. De fick sen göra en utmaning per by för att försöka vinna folkets hjärtan. Genom klyftiga användanden av expertiser, några riktigt bra slag och en hel del spenderad fokus så lyckades de exceptionellt bra i flertalet byar. Svårigheten var 10, med lite sänkning om de använde en tematiskt perfekt förmåga. Som Citera Libera i den Daaktroende byn. Varje kontroll de fick gav ett förbättringsslag för Böndernas Lojalitet, som började på 2T6+2 (efter den Lede Nils katastrofala ledarskap) Detta slutade i 20 förbättringsslag (!) som jag slog nu mellan sessioner. För ett slutgiltigt Lojalitetsvärde på 4T6+1. Stabilt! Dessutom så gav varje kontroll ett förbättringsslag på det lokala templets lojalitet mot länsherren för var och en av de tre stora lokala templen, Daakkyrkan, Hednakulten och Vindtemplet.

Jag kanske skulle låtit spelarna slå förbättringsslagen för bönderna, och det är inte för sent för det.

Nästa spelpass blir det anställningsintervjuer, vägbyggen, planering av nästa års dagsverken och eventuellt projektering av slottets återupprustning. Och som sista del, efter eller i samband med höstskörden, förhoppningsvis en utredning av tiraker/rövare i förläningen.

Spoiler: Hoppas!

JAg hoppas de löser Tiraksituationen diplomatiskt, för då får de fler invånare i förläningen, och en stor tillgång i form av Tiraker som kan medla i framtida kontakter med Tiraker agera extra krigsmakt. Annars så blire mord. Hur som, det är 20 Tiraker, och spelarna är 5. sen har de några knektar. Så vill de rensa ut Tirakerna så går det.

Pepp! Slut på spoilers för Pyrisamfundets Frimurarorder.

 

[Telephalsion]

Spelade en session till. Samtal med dvärgar, lite slag. En midsommarfest. Mys.

Vi slog bokslutsslag. Jag utgick ifrån en grundsvårighet på 10 och årets umbäranden var två nivåer, ett för dåligt väder och ett för ett pågående rövarband. Med varje umbärande värt 4 i svårighet landade vi på 18. Vilket plötsligt blev väldigt svårt i utmaningen. Även med tre färdigheter på 4T6.

Frågan är då, ska jag justera grundsvårigheten nedåt eller ändra hur mycket varje umbärande påverkas svårigheten eller båda? Ska ett umbärande ge +2 i svårighet på slaget istället för +4?

 

[Telephalsion]

Binäringar!

Det har funnits flera trådar om detta. Bland annat Denna om bin som binäringar.

Men sen har jag funderat och forskat lite.
Jag gillar att kvaliteten på biodling och bikupor skulle bero av kvaliteten på både jordbruksmark och betesmark. Men sen är frågan, hur mycket jobb är det med en bikupa? Och hur mycket producerar en bikupa?

Jag har nu sökt och letat bland biodlarbloggar, lite medeltida skrifter (geoponika) och annat skit på internet. Från vad jag hittat så producerar en bikupa i snitt 15kg honung och 1kg vax per år. Oklart om all denna honung kan skördas eller om lite lämnas. Geoponika nämner att man kan skörda 1/10 av honungen på vår och sommar, och sedan 2/3 av honungen på vintern. Tar man mer "blir bina arga och slutar arbeta." Vi rundar av och antar att 2/3 är rimligt. En bikupa kräver enligt utsago mellan 15-30 arbetstimmar per år. Har man biodling som hobby kan en nog hålla kring 40 bikupor. Medan en som arbetar heltid med biodling borde kunna hålla 400-500 bikupor.

Lite restriktivt räknat så antar jag att nånstans mellan 300-360 bikupor är en rimlig nivå. Och så producerar varje kupa 15 kg honung och 1 kg vax i snitt. (Vi antar att kvalitetsvärdet på bete och jordbruk är 3). Priserna på vax och honung, tagna från sjöfararboken. Är 5s och 4s per kilo respektive. Alltså producerar varje kupa ett penningvärde på ca 65 silver. Multiplicera upp med 300-360 och vi får mellan 19500 och 23400 silver i honung och vax. Det motsvarar mellan 54 och 65 bas. Givet att vi multiplicerar någon faktor med 6 (summan av kvalitetsvärdena på bete som vi antog till 3) för att få mängden bas så får vi faktor på 9 eller 10,8. För enkelhetens skull tar vi faktorn 10. Formeln för avkastningen på biodlingen blir då:
Antal Bas = 10 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)

Sen är frågan om man ska göra en uppdelning i Bas/Lyx. Varje lyx är värd ungefär 2 bas.
Antal Bas = 8 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)
Antal Lyx = 1 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)
eller
Antal Bas = 6 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)
Antal Lyx = 2 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)

Detta är vad en person kan göra. Men vi antar att medeltida biodling kräver mer, så vi sätter in att det dessutom behövs 500 dagsverken och en förvaltare för att driva biodlingen, buteljera honungen, underhåll och allt sånt. Förvaltaren kräver 4 Bas och 2 Lyx, dagsverkesbönderna äter upp 1,25 bas. Givet vår 6/2 fördelning och ett medelmåttigt område så får vi en biodling som genererar 36 Bas, 12 Lyx men som konsumerar 5-6 bas och 2 lyx. Ett netto på 30 Bas och 10 Lyx. Inte illa!
Precis som andra binäringar så krävs det 5000 dagsverken för att starta binäringen. Därtill så behövs färdiga bikupor införskaffas. Jag vet inte vad det kan kosta att köpa kupor i medeltiden eller i mundana. Men idag kostar det mellan 100 och 200 euro för en kupa, ett pris jag hittade var 150 dollar. Vad är växlingskursen mellan dollar och jargisk denar?

Jag har hittat att en bikupa kräver 1-2 tunnland för att bina ska kunna hitta mat och skit. Så där får vi ett tak på hur mycket biodling en kan ha. En bikupa äter dessutom lite plats, men det är så försvinnande lite att även med ett halvt tunnland för brukslokaler åt biodlingen så äter 300 bikupor upp endast en tiondels tunnland. Runda siffror är bra så en biodling kräver ett tunnland av godsets mark. Därtill så får man ha en biodling per 300-600 tunnland godsmark. Vi ignorerar vildhonung och skogshonung.

Biodlarens förvaltare får färdigheterna Biodlare, Jordbruk och Bokhållning. Om inte någon har bättre förslag.

Så, summan av kardemumman:

Biodling.
Har länsherren vidsträckta godsägor kan bikupor anrättas. För varje 500 tunnland godsmark som finns i förläningen kan en biodling anrättas. Biodlingens byggnader och kupor kräver ett tunnland av den röjda marken, men ingen övrig yta, då kuporna är spridda ute bland åkrar och fält.
Biodlingen producerar både lyx och bas och producerar utifrån kvalitetsvärdet på jordbruksmark och betesmark.
Antal Bas = 6 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)
Antal Lyx = 2 x (kvalitetsvärdet på bete + kvalitetsvärde på jord)
Detta motsvarar ca 300 kg vax och 4500 kg honung för kvalitetsvärde 3.
Biodlingen kräver 5000 dagsverken samt 300 x [150 dollar fast i silver] silver för införskaffandet av nya bikupor. Om en annan biodling redan finns så kan man frångå inkomsten från den biodlingen för att låta bina föröka sig, dela samhällena och skapa nya kupor med nya drottningar. En biodling behöver tre år för att skapa nog många kupor från redan existerande kupor för att befolka en helt ny biodling. En investering ja, men en som snabbt lönar sig. Driften av biodlingen sköts av en förvaltare (4 bas 2 lyx), som tillsammans med 500 tillsatta dagsverken sköter skörd av bin, buteljering av honung, underhåll och allt annat som hör till biodlingen.

Nästa gång ska jag kolla på stuterier och hästuppfödning och se om och hur det skulle gå till.

 

[Telephalsion]

Fastnade i fiskdammar.
Utifrån en tråd på swedish survivalist forum om fiskodlingar så verkar det som att en typisk damm för fiskodling har måtten 6m x 20m x 1,5m. Det gör att man kan rymma kring 50 sådana fiskedammar på ett tunnland mark. Men det kanske inte går att sätta dem så tätt i en medeltida kontext. Och sen ska det säkert till med tillbyggnader för omhändertagande av fisken? Maskodling för mat? Fiskedammar ska ju ha nog mycket möjlighet att rotera vatten så det kanske tar stopp där.
Det krävs 50 dagsverken för att anlägga en fiskdamm. Vi behåller den.

Det står att en förvaltare har hand om "ett antal fiskedammar" Vi antar att det är 50 st då? Ett tunnland. Därtill behöver det köras dagsverken för att driva dem.
50 gårdar, kvalitet 3, det blir 150 bas. Det låter högt?

En standard vingård producerar 30 lyx och 30 bas. vilket är typ 90 Bas.
En standard olivlund producerar 15 lyx och 45 bas, vilket är typ 75 bas.
Det vore orimligt om fiskedammar är bättre. Så vi siktar på att nå kring 50-60 bas för motsvarande 5000 dagsverken anrättning, en förvaltare och 500 dagsverken i drift.
Vi arbetar bakåt då. 60 bas, dividera med kvalitetsvärde 3. 20. 20 dammar på ett tunnland, 20 dammar på en förvaltare.
Då kostar det 20 x 50, 1000 dagsverken att anrätta samma mängd fiskedammar.
Vi antar att det krävs 500 dagsverken att hålla dem i drift, alltså 25 dagsverken per fiskdamm.

Fiskedammar
Även om länsherren inte har någon kust eller större vattendrag kan länsherren anlägga fiskedammar. I dammarna odlas fisk som sedan lätt kan fångas och tas till slottsköket eller saltas, rökas eller säljas. Ofta ligger fiskedammarna i anslutning till länsherrens borg eller gods, för att undvika tjuvfiske. För varje fiskedamm som anläggs så krävs 50 dagsverken, och därefter 25 dagsverken per år i drift och underhåll. Dessutom behövs en fiskedammsförvaltare. Denna förvaltare kan förvalta 20 dammar, vilket är mängden dammar som ryms på ett tunnland mark. Fiskedammen producerar endast bas enligt följande formel [Antal Bas = Antal fiskedammar x kvalitetsvärde för fiskedammen]. Men, om kvalitetsvärdet är 5 så räknas hälften av avkastningen som lyx istället för bas, tack vare de fantastiskt fina fiskarna. Som mest får ett tunnland fiskedammar anläggas per 250 tunnland godsmark på godsen.

Och när vi ändå är inne på fiske. Utifrån priser och storleken på båtar i både Riddaren och Sjöfarare&Pirater så har jag följande justering av förläningsfiske:

Fiske
Som sagt så är det endast kust, större floder och större floder som möjliggör utnyttjandet av kvalitetsvärdet för fiske som en separat näring. Detta fiske är fiske med fiskebåtar. Kustfiske sker med fiskeskutor som kostar 5 bas att införskaffa. Därefter kan de användas genom att tillsätta 300 dagsverken för en besättning på 3-6 man. På större floder så kan fiskeskutor användas, men även den mindre, och billigare, flodbåten. Den kostar endast 1 bas att införskaffa och kan därefter användas på samma sätt, genom att tillsätta 300 dagsverken.

För att begränsa mängden båtar till en rimlig nivå, och för att det faktiskt inte finns oändligt med fisk, finns följande begränsningar. En förläning får ha 1 båt per 20 tunnland gods med nedan modifieringen av antalet möjliga båtar.
Mindre sjö (inget syns på världskartan) x0,8
Flod x1.0
Kust x 1,2.
Ö på öppet hav eller djupvattenshamn. x1,4.

 

[Telephalsion]

Stuterier.

Hästar är ju ett väldans meck

Från vad jag hittay behöver en häst typ 1,5 tunnland yta att beta och ränna på. Och det verkar som om 4 hästar per person som tar tand om hästarna är en vettig nivå. Enligt en hästblogg så har man fortfarande fritid med en eller två hästar, på tre hästar börjar det vara svårt och vid fyra hästar har du inte tid för annat än hästarna. Med underhåll och kringsysslor känns det som att 1 dagsverke per fyra hästar och dag är en ok nivå.

Hästar är dräktiga 11 månader och det är vanligt att sälja hästen vidare från 2 års ålder. Vi säger att en häst är värt 1 bas. Men 1 lyx om kvalitetsvärdet är 5, lite som fiskdammen.

Betesmarkens kvalitet borde kanske påverka? Kanske utgångspunkten?

Hmmm. Med att hästarna behöver tid att växa innan de kan säljas så kommer man in i en rullning där kanske 1/4 av stuteriets tunnland går åt till avelsdjuren, 1/4 för dräktiga ston. 1/4 för ettåringar och 1/4 för tvååringen. Kanske femtedel för att ha plats för äldre hästar också.

Hmm, det verkar som om vissa ston fölar varje år, medan andra varvar mellan årsvis och vartannat år.

Vi höftar på att hälften av stona kan föla direkt nästa år, medan andra behöver ett års mellanspel.

Vi börjar med 10 ston. De betäcka och får 10 föl i slutet på det året. Hälften av dem blir dräktiga och de andra går på grönbete. Nästa år har du 7 som kan bli dräktiga, därefter... nej fasen, jag måste göra en excelfil av detta och se.

 

[Telephalsion]

Okej, hästar ÄR ett jäkla meck.

Jag gjorde en liten exceluträkning. Varje häst kräver 1,5 tunnland mark. Vi behöver dessutom stall och skit, två tunnland rakt upp och ner.
Förutom förvaltaren (4 bas 2 lyx) behövs en anställd för var fjärde häst. Jag växlar in ett lyx till ett bas för att göra matten lättare.
Dessa anställda gör 280 dagsverken per år och kostar 1 bas per 400 dagsverken.
Jag antog också att 3/4 av alla ston kan bli dräktiga året efter de vart dräktiga.
Jag antog att en häst är värd 1 bas (vilket är lite högt...)
Jag antog att man kan sälja hästar efter att de blivit 2 år gamla.
Funktionen pendlar lite men till slut så landar man på en jämn produktion av 2-åringar att sälja.

Med detta givet så går man back ända tills man kommer upp i 35 ston (och två hingstar). Då rullar man på 0. Först vid 40 ston så går man plus 1 bas per år, och då säljs 32 2-åriga hästar för 1 bas vardera.
I det scenariot har vi två hingstar. Vi behöver 209 tunnland mark. 9380 dagsverken krävs. Och vi får ut ett bas...
Oof.

Men, om vi antar att vi får ett kvalitetsvärde på hästarna som avlas, då kan man komma nånstans. Om värdet på hästarna modifieras av kvalitetsvärdet...
Spontant vill man ju ta riktvärden från hästpriserna i böckerna.
Packhäst 175s
Draghäst 200s
Ridhäst 250s
Stridshäst 1100s
Hästar är generellt inte bra förrän de är jättebra.

Måste göra mer research...
Hittade ett hästforum! En person pratar om att den själv tar hand om 42 hästar på en gård. En annan kommenterar att den personen är galen, och att den skulle förvänta sig tre personer att ta hand om så många hästar. En person kommenterar att den tar 18 hästar själv på en 6 timmars arbetsdag. Mycket diskussion. jag kan nog justera så att en person iallafall kan hantera 14 hästar per dag, plus lite underhåll på det. Då kommer vi närmre ekonomisk hållbarhet.

Hittar en till hemsida om hästar. Hur mycket yta behöver hästarna? 2 tunnland för de första fyra hästarna, därefter ett tunnland per häst. Ordentlig minskning av ytan mot min kalkyl. Å andra sidan så hittade jag 1-1,5 tunnland per häst.Ytterligare några steg mot ekonomisk hållbarhet.

Okej. Om Kvalitetsvärdet * 100 (förutom kvalitetsvärde 5, som blir *200) sätter priset på hästar, då är det en fruktansvärd förlustaffär hur man än gör att ha hästar om du har kvalitetsvärde 1-2. På kvalitetsvärde 3 så börjar vi närma oss ekonomiskt försvarbart, men egentligen inte.

Jag sliter mitt hår i detta vansinne som är hästuppfödning.
Min magkänsla är att hästar alltid har varit en förlustaffär, men att prestigehästar är en sådan lyxvara att de mer än kompenserar för den sunkiga massan av hästar som får dra kärror eller blir lim och hamburgerkött. Kanske subventionerade adeln hästuppfödningen?

Jag landar nånstans i detta:

Stuteri - Hästuppfödning
Hästuppfödning är en väl ansedd syssla bland adel och framförallt riddare. Tyvärr så är hästuppfödning ofta mer resurskrävande än givande. Bra avelsdjur är dyra och garanterar inte bra avkomma. Hästuppfödning kräver dessutom stora landytor för hästarna att springa på. Och stora resurser i dagsverken och lokaler. Men, för den som lyckas hitta bra avelsdjur, och som har tur eller gudarna med sig, så kan hästuppfödning löna sig. En kan ha turen att avla fram stridshästar åt armén, eller prestigefyllda fullblod åt hästtokiga ädlingar. Har man tur så kan armén, länsherrens herre eller konungen subventionera verksamheten för att säkra tillgången på hästar.

Stuterier kommer i tre storlekar.
Litet - Denna storlek är en hobbyverksamhet och som oftast en förlustaffär, inte något länsherren förväntar sig ge ekonomisk utdelning. Det finns som oftast kring avlande 10 ston och ofta en eller två hingstar. Men ibland lånas hingstar från grannförläningar. I regel så fölas det 8 föl per år, som säljs vidare när de passerat två år. Verksamheten kräver 800 dagsverken per år för omhändertagande av hästar och underhåll och en förvaltare (4 Bas, 2 Lyx) som överser arbetet. Därtill kräver verksamheten 40 tunnland av godsets röjda mark för hästhagar och stallbyggnader. Varje häst säljs för ob1T6*(50*kvalitetsvärdet för bete) silver. Har man tur så kan man tjäna pengar, men som oftast är det en förlustaffär.

Medelstort - Denna storlek på stuteri är oftast för att tillgodose behovet av hästar i förläning eller provins. Den större storleken gör att man har större möjlighet att finna bra avelsdjur och höjer kvaliteten på djuren. I denna storlek så är omsättningen såpass att det rimligen kan gå jämt ut med hästhandeln. Det finns som oftast 40 avlande ston och ett par hingstar. I regel så fölas 32 föl per år, som säljs vidare när de passerat två år. Verksamheten kräver 3000 dagsverken per år för omhändertagande av hästar och underhåll, samt en förvaltare (4 bas, 2 lyx) som överser arbetet. Därtill kräver verksamheten 140 tunnland av godsets röjda mark för hästhagar och stallbyggnader. Varje häst säljs för ob1T6*(75*kvalitetsvärdet för bete) silver.

Stort - Denna storlek är ovanlig då den kräver enorma ytor land, men är i gengäld såpass stor att den är i stort sett alltid är vinstdrivande förutom på riktigt usel betesmark. 550 tunnland av godsets röjda mark vigs åt hästuppfödning, och 10000 dagsverken per år och en förvaltare (4 bas, 2 lyx) krävs för att ta hand om de ca 160 avlande ston som årligen fölar ca 128 föl som säljs vidare när de passerat två år. Dessa kan sedan säljas för ob1T6*(100*kvalitetsvärdet för bete) silver.

Det ska sägas att stuterier ofta är mindre lönsamma än regelrätt jordbruk. Men hästen är ett verktyg och ofta en lyxvara.

Hursom, har några trådar att komma ihåg kring förläningar.

Nekromanti - Förläningsgenerator för Consaber

Re: Jag gillar variation Din var bra jaggernaut. Felet med min variant var att man bara får jämna antal. med din kan man få lite allt möjligt. Riktigt stora byar kan ju t om ha 3T6*18-20. Det är precis det här jag försöker uppnå. Invånarantalet i byarna är på tok fel för Consaber. Uppskattas...

www.rollspel.nu

och

Nekromanti - Helt fel i förläningar(långt och tråkigt)

Okej det är såhär att jag tycker det är alledens för lite folk i en förläning som utspelar sig i consaber. En spelare som jag har spelar hertig och enligt reglerna fick han följande: 3t6*20*8 skogsmark vilket blev 1920(det tycker jag är helt OK) sedan gods. 2t6+1 =3 gods (helt konstigt) men...

www.rollspel.nu

och denna tråd om gruvor:

Nekromanti - Binäringars dagsverken..?

För att anlägga ett vindistrikt krävs det 5000 dagsverken, enligt riddaren... Detta tolkar jag som att det är arbetet att odla och sådant... När det väl börjat växa till sig och ge frukt, hur mycket dagsverken krävs det då för att hålla igång ett vindistrikt egentligen? Jag hittar inget om det...

www.rollspel.nu

båda pratar om att befolkningen i förläningar är skev. Att siffrorna egentligen bara funkar i soldarn. att i consaber blir antalet invånare helt skevt.
Förslag i trådarna är att dubblera, trippla eller fyrdubbla antingen antalet byar, eller byarnas invånarantal för att nå consabernivåer.
Får bolla med folk om att skapa modifikationer på antal byar/invånare utifrån land. Folkrika länder har fler och större byar. Folktomma desto färre. Hänger väl ihop med hur mängden vildmark reduceras...

 

[Telephalsion]

Om någon vill kolla igenom det jag gjort i konverteringen så får ni följande länk. Förläningar Eon IV
Har ställt in kommentarsrättighet för alla med länken, så tyck gärna till om saker.