[Marvel Superheroes] I ett regnigt Stockholm...

[Christoffer]

Vi skapade karaktärer för Marvel Superheroes Basic Set igår och spelade ett par scener. Vi kör Basic set rakt av, men flaggade för att Realms of Magic fanns att tillgå om någon önskade det. Men det lämnades därhän (än så länge, SLPs och skurkar kan ju ha tillgång till det…) Sjukt fint och rolig start!

Vad vi tar avstamp i är detta:
90-talet i Stockholm, nynazism, främlingsfientlighet och högerpopulism, en nyvaken klubbscen, rave, afa, libertarianism osv. Vi spelar inte i Marvels universum, individer med superkrafter finns inte officiellt, inga kändishjältar som figurerar i tidningen. De som har krafter gömmer sig och verkar i det dolda, än så länge i vart fall.

Spelarnas karaktärer är dessa:
Först har vi Joseph Levin, en judisk journalist som kan kontrollera ljus och luft, kan läsa tankar och göra mentala attacker och förflytta sig genom fast materia. Han är urfattig, frilansar men det går extremt knackigt och ekonomin är i botten. Han bor i andra hand i ett studentrum med pojkvännen Adrian. De har ett extremt stormigt förhållande och Adrian har svåra knarkproblem och hankar sig fram på småjobb och vikarierat på olika förskolor. Joseph arbetar just nu med en artikelserie om svenskar som varit i Bosnien, om hur de mår idag, deras villkor på plats osv. Joseph fick sina krafter efter en kraftig syratrip (altered human) och håller fortfarande på att lära sig förstå dem. Han älskar filmen The Crow och inspirerad av den börjat använda aliaset Kråkan.

Sen har vi har Fredrik Strömberg, en fd polis som varit i Bosnien med BA01, han lider antagligen av ptsd eller liknande och sjukskriven från sitt arbete. Han haltar pga splitter i benet efter en olycka med en mina som antagligen skulle tagit mer än så om det inte vore för att han är lite mer än en vanlig människa. Han har sedan tonåren upptäckt sina krafter (mutant) som ger honom möjlighet att röra sig extremt snabbt (ungefär som en bil), bli osynlig och kontrollera elektricitet runt om honom. Han är mitt i efterdyningarna av separationen från ex sambon Caroline som inte klarade av att leva med honom längre. Har ännu inget alias.

Joseph och Fredrik har lärt känna varandra via en gemensam bekant som satt dem i kontakt iom artikelserien som Joseph skriver.

Vi pratade ihop oss om något slags avstamp för situationen vi spelar i och landade i:
Kraftiga höststormar rasar in över stockholm och har gjort det under de senaste veckorna, men växer sig allt kraftigare. Regnet formlingen forsar ner, åskväder återkommer och slår ut delar av staden och får trafik och infrastruktur att vara extremt skakig och skör. Samtidigt har under den senaste månaden har flera individer försvunnit eller hittats döda runt om i Stockholm. Alla med en tidigare bakgrund av att de deltagit med svenska trupper i Bosnien, flera av dem med på den lista av kontakter som Joseph har för den artikelserie han arbetar med.

—

Måndag 23 oktober, 1994
Scen 1 Josephs lägenhet. Adrian har festat bort hela deras gemensamma kassa, inga pengar till mat eller hyra. Det sista har han spenerat på en pizza som han sitter och äter när Joseph kommer hem till studentlägenheten i Västra skogen. Joseph blir förbannad och börjar skälla på Adrian som leeende överräcker en mobiltelefon till Joseph som försoningsgåva. Uppenbarligen stulen. Han berättar om sin nya plan att dra in pengar,han ska spela gitarr i ett nytt band med Nisse.
Joseph blir förbannad, kräver att han tar något riktigt jobb med Adrian drar sig för det, vill inte tillbaka till att vikariera på förskolor igen. Joseph vill här läsa Adrians tankar, han får +1 kolumnskift pga att de känner varandra väl men misslyckas med slaget och han känner bara Adrians rädsla och oro och inga detaljer. (+5 karma för Joseph)

Scen 2 Fredrik besöker sitt ex Caroline. Han lämnar över lite kläder han hittat i deras tidigare gemensamma lägenhet. Hon bjuder in honom, undrar om han vill ha ett glas vin. Han nekar. Hon undrar hur han mår, uppenbarligen ärligt oroad och brydd om Fredriks välmående. Hon ber honom tala med psykologen som han fått kontakt med, när Fredrik säger att han ska ringa och boka en tid berättar hon att hon bokat en tid åt honom på onsdag 14.00 som hon vill att han ska gå till, hon ursäktar sig med att han aldrig tar tag i det. Fredrik lämnar lägenheten, uppenbarligen besvärad men de lovar att höras till helgen, Caroline vill ha Fredriks hjälp med ett begagnat bord som behöver slipas och målas. Fredrik snubblar ut i hällregnet och bort längs st. eriksgatan hemåt. (+5 karma för Fredrik)

Scen 3 Joseph ringer sin syster Rut, hon är välbärgad, lite av en kändis då hon medverkat i många modetidskrifter och tv som inredare och modeorakel. Joseph måste få låna pengar. De talar om allt bråk i församlingen och att den nya Rabbin verkar jobbig, till slut lyfter Joseph detta med pengar, han vill låna 10 000 kr, Rut accepterar detta, men vill att han ska lämna Adrian. Detta är det sista lånet hon kommer ge honom om han fortsätter hänga ihop med honom. (+5 karma för Joseph)

Scenerna var bara vi som spelade karaktärer och agerade och reagerade på varandra, lite för att få liv i både spelarkaraktärer och SLPs för att se vilka de var. Lite AW-first session känsla minus fokus på behov och kriser för samhället i stort, utan mer vad som står på i deras privatliv och vilka behov dessa individer har just nu.

—

Ett par systemmässiga kommentarer. Det är fascinerande att detta gamla rollspel fått så mycket skäll för sin karaktärsgenerering, den är extremt slumpad, skev och man kan få väldigt olika resultat, men det är något som gör att saker börjar komma ihop och sluta sig och helt enkelt bli logiska mitt i allt kaos. Mycket av den situation som vi har här kommer direkt från saker som en karaktärs extremt låga psyke + talangen vapentränad och extremt bra egenskaper i att slåss, den andra karaktärens talang som journalist men parallellt med det extremt knapra resurser. Det är såklart inte balanserat alls men det är egentligen inte viktigt. Min erfarenhet är att det nästan alltid kommer någon intressant ut ur det som på grund av hur olika aspekter av karaktären skevar och spretar skapar ett frö till vilka de är.

Vi får se hur vi ska hantera popularitet här, den egenskapen har bägge nu 0 i pga att vilka de är, möjligt vi får se hur det ändras och striger undertiden vi spelar. Möjligt också att den måste splittras till uppdelning mellan deras popularitet som sig själva och som eventuella alias de kommer agera som. Popularitet används i spelet som något som slås för reaktioner och interaktioner och det är lite rimligt att de ligger lite högre i sin interaktion med närmaste omgivningen, men högst rimligt att de ligger på 0 i sin interaktion med någon allmänhet.

Originalet kommer med kartor med olika zoner osv för förflyttning, men allt det blir nog att abstrahera när det kommer till kritan. Möjligt om jag kommer rita specifika kartor över viktiga platser, men jag tror möjligheten att abstrahera zonerna till rum/delar av rum, osv, kommer fungera fint. Vi använder nu lite mer övergripande kartor från 90-någon gång från Stockholms stads hemsida för att plotta ut var Joseph och Fredrik bor, samt deras relationer och saker från min prepp.

Men nu tillbaks till planering för att skapa lite mer detaljerad backstory utifrån situation och dessa karaktärer för att sen spela på och se vad som kommer ske härnäst!

 

[Christoffer]

Ytterligare ett spelmöte med Marvel Superheroes. Nu med lite faktiska förberedelser. Förra spelmötet hade jag i princip en vag idé men mycket nu kommer från karaktärerna direkt eller indirekt, både i meningen stoff för inspiration till förberedelser och var jag lät mina tankar vandra kring Stockholm under mitten av nittiotalet.

Mina förberedelser tog avstamp i två saker, först behovet av att skapa backstoryn här. Det finns ju en sådan till viss del för karaktärerna, de kommer ju någonstans från och har en bakgrund i när de upptäckte sina krafter och hur det skedde (i Josephs fall, för Fredrik är det hela ett mysterium). Vidare finns det endel trådar ut från karaktärerna via relationer som inspirerar och drar lite och rätt snabbt efter förra spelmötet hade ett par idéer landat och jag började skapa lite SLPs baserat på det.

Så vad jag egentligen landade med var
- En bakgrund om vad som skett och hur, vilka är inblandade och varför
- SLPs från karaktärernas formulär. I Marvel Superheroes har varje karaktär några relationer som är viktiga för dem, antalet är lika med antalet krafter som personen har. För Fredrik är det Pappan Arne, ex-sambon Caroline (som vi mötte redan förra spelmötet) och barndomsvännen Isak Axelsson (inom säkerhetspolisen). För Joseph är det pojkvännen Adrian (som vi mötte förra spelmötet), Linus (brottningstränare), storasyster Rut (även hon dök upp förra spelmötet), redaktören Jessica på Aftonbladet och Rebecka Schuster (polis)
- Egna SLPs, med sina idéer och tankar, osv
- Några SLPs skapade med formulär och allt, många andra bara med avstampet att de är normala i allt
- En relationskarta för att synliggöra vilka som är släkt med vilka osv samt olika platser och vilka som har kopplingar till dem
- Slumptabeller för Fredrik och Joseph. Reglerna säger att man bör skapa anpassad slumptabell för varje hjälte inför varje spelmöte. Detta är väldigt intressant! Ofta ser vi slumpmöten som att de kommer från världen och möter karaktären, men genom att spelet bara säger ”uppdatera dem inför varje spelmöte” så reagerar också världen. Stoppar du en skurks försök att råna en bank, så kommer skurken antagligen försöka på ett nytt sätt kontra då om skurken lyckas så kan slumpgrejen som det uppdateras till ta avstamp i en skurk med betydligt mer resurser. Dessa möten slås sen varje dag och vi ser om saker händer eller ej.

Inför detta spelmöte slog jag 5 Fredrik och 6 för Joseph (1-4 är blankt, inget möte). Fredriks blev frikopplad från hans karaktär och Josephs mer kopplad till relationer osv.
- Fredrik 5: Ett gäng på tiotal skinnskallar är i bråk med två poliser
- Joseph 6: Du kallas in till Aftonbladet, Jessica Abrahamsson vill ha en artikel om växthuseffekten och stormarna som tilltagit senaste månaderna, gärna någon katastrofalt, något som säljer, det måste ut med fredagsnumret så något snabbt

Kom på att värt att nämnas kan vara karaktärernas egenskaper, för i Marvel Superheroes är superkrafterna verkligen inte allt. De som sticker ut rejält för Joseph är hans styrka, den här taniga svartrockaren kan med lätthet lyfta bortåt en fem ton, slå sig genom betong och stål. För Fredrik är närstrid makalöst högt som ett resultat av 100 på 1t100 för egenskapen, dvs 50 Fantastisk, och med ett skyhögt förnuft och rejält med resurser är möjligheten för Fredrik att utvecklas till någon slags högtechhjälte inte alls osannolik.

Måndag 24 oktober, 1994
(ja jag blev såklart lurad av vår kalender vi kör med som startar på söndag, jävla otyg, 24 oktober 1994 är en måndag. förra spelmötet utspelade sig på söndag)

Scen 4
Joseph och Fredriks mötes på McDonalds på St.Eriksgatan. Joseph kommer in sent, släntrar fram till bordet där Fredrik sitter, påse från systemet med öl med sig. Jag ber Joseph slå intuition här för att se om han märker alla småbarnsföräldrar och hur de puttar undan sina barn från honom, men också om han märker den allt större samlingen utanför där ett gäng skinnskallar samlats och börjat satt upp klistermärken på fönster och lyktstolpar. Slaget lyckas och Joseph lägger märke till båda dessa detaljer i omgivningen, han ler lite extra åt småbarnsföräldrarna som flyttar något bord bort med sina ungar med happymeals. Joseph knäcker öl och försöker diskret fylla upp i mcdonaldsmuggarna i papp.

De samtalar om vad de ska göra, om listan på personer som deltagit i Bosnien och hur det inte kan vara ett sammanträffande att flera på listan hittats mördade eller försvunnit.

De lämnar McDonalds och jag nämner att en polisbil har stannat till, när de är påväg ut har de två poliserna i bilen börjat argumentera med skinnskallarna och försöker få dem att lämna platsen. Fredrik försöker få en bild av hur illa läget är, han är ju gammal polis själv så ger honom ett kolumnskift för att bilda sig en uppfattning av detta och får rött resultat och ser rakt av att detta kommer sluta illa. Poliserna är färskingar, kanske inte första gången de går ur bilen med uniformer men de har under bara den tiden som de stått och iakttagit dem begått flera misstag som eskalerat situationen. Fredrik nämner det för Joseph som när han kommer ut gör ett danssteg ut i luften, snurrar runt och slår och spenderar endel Karma på att kontrollera vinden här utanför. Vinden är redan stark i och med stormar och regn som river ner i Stockholm och Josephs slag greppar den i dansen och skickar den mot nynazisterna som rivs omkull av den plötsliga vindbyn. Fredrik går fram och talar med de bägge poliserna, tackar dem för deras jobb och utmärkta insats. De får bägge karma för att de förhindrat ett brott (de skulle om de inte ingrep blivit av med karma för att de inte ingrep när det inträffade).

Scen 5
En kort undersökande scen hos en av namnen på Josephs lista. De hittar bevis på att mannen har experimenterat med eldkraft, möjligt utan direkt kontroll över hur de kan nyttjas. En liten bok om hans försök hittas och daterar olika försök tillbaks flera år.

Scen 6
Joseph besöker Aftonbladet dit han blivit inkallad av Jessica. Hon har ett jobb åt honom, någon måste passa på och skriva om stormarna och hur de drabbat stockholmsregionen, gärna utifrån ett perspektiv som säljer lite lösnummer, katastrof, översvämning, växthuseffekt… Joseph accepterar såklart och planerar att hinna sätta sig och få ihop något till torsdag eftermiddag.

Scen 7
Fredrik besöker polishuset på Kungsholmen, Gunnar Holm, Fredriks mentor när han var ny inom polisen, går i pension och det hålls en liten tackfest. Tårta, papptallrickar och veka plastskedar. Han träffar där barndomskompisen Isak på säkerhetspolisen som visar sig hålla i i fallet med alla mördade, ett lyckat slag som Fredrik spenderar lite Karma på också gör att han får ur Isak lite mer, Isak ska inte göra något, han ska bara hålla i det officiellt, någon annan drar i trådarna bakom och Isak ska bara hålla käft och se upptagen ut. Varför han och inte någon vanlig snut kan han inte svara på? Borde inte vara ett jobb för säpo tycker han.
Isak undrar hur han mår, Caroline oroar sig, har kontaktat Isak för att få reda på om hur Fredrik mår. Isak försöker få Fredrik att se att ”fan hon bryr sig ju om dig, hon känner saker för dig än, släpp inte det där!”
Fredrik får lite karma för att fira något med vänner.


Scen 8
De träffas igen i Fredriks lägenhet, snackar och dricker öl. De vill bägge hugga något att äta och går ut för att leta rätt på en pizzeria för att sen undersöka ett annat namn på Josephs lista.

Väl ute känner bägge sig iakttagna, på något vagt sätt (grön framgång intuition), Joseph koncentrerar sig och får alla gatlampor och belysning utomhus att lysa upp intensivt, han lyckas och lyser upp hela gatan och ser en skugga på andra sidan Hantverkargatan, Fredrik försöker göra sig osynlig direkt men misslyckas, Joseph kastar ut sin medvetande mot skuggan och försöker läsa av dess känslor (och om jag minns rätt drar av endel karma på det också). Får reda på att det är Lisa Stenberg är, en fd polis, nu lever dold i skuggorna, övergett sitt liv, hon är inte ansvarig för morden men söker mördaren och andra som mördaren söker, Joseph känner en desperation och ett hat från Lisa, en ilska över vem hon blivit. När Joseph ropar ut efter skuggan kastar hon sig ut från taket och flyger iväg ut över Riddarfjärden.

Scen 9
Undersökning i en lägenhet till i bagarmossen, denna gång ett namn på en försvunnen, ett namn Fredrik vagt känner igen från träningen inför BA01, en person som avvek från träningen och aldrig dök upp mer. Talades om desertering, andra rykten om att han inte ansågs lämplig och blev utkastad. Lägenheten är sedan länge övergiven, någon betalar fortfarande hyran uppenbarligen. Möbler är trasiga, sönderslagna men en helt del saker är märkligt skadade, som att de skakats sönder. De bägge drar slutsatsen att även detta är någon individ med krafter likt dem själva. Det är sent på kvällen och när de ska bege sig får Joseph ett meddelande av Adrian, han ska iväg på ett rave, Kymlinge, bara en tid för när bussen avgår och plats. Joseph vill följa med och Fredrik kör honom från Bagarmossen och släpper av honom i närheten där bussen ska avgå från och åker sen själv hem.

—

Karma efter spelmötet: Fredrik 60 / Joseph 26

Dags att uppdatera slumpmöten utifrån situationen just nu inför nästa spelmöte. Väldigt smidigt system, karma är extremt intressant i både hur det tjänas, spenderas och hur det finns gråpunkter kring saker som när du har låg karma så är tappet om du råkar döda någon inte speciellt stort... Kanske också speciellt när man som SL inte bryr sig om det i meningen vi har ingen story att följa, ingen nästa scen är planerad, vill man bunkra upp lite karma gör man det enklast genom att umgås med sina nära och köra, spendera tid med familjen, osv.

Överlag känns det extremt levande och intressant! Ser fram mot mer!

 

[Christoffer]

Ett par reflektioner om Marvel som regelsystem.

Alla egenskaper och krafter, oavsett om det är hur stark du är, hur snabb du är, hur bra telepat du är, hur populär du är hos allmänheten eller liknande är graderade på samma sätt. Det är en rank och ett beskrivningsord. När man slår för en viss egenskap gör man det genom att spana in en tabell och slår på kolumnen som motsvarar ens egen rank, ibland som en konsekvens av sitiationen, av en talang man har, av tidigare tagna handlingar som blivit framgångsrika eller ej så kan kolumnen skifta till höger eller vänster, detta är grunden för hur modifikationer kommer in i systemet. "Slå ditt förnuft med två kolumnskift till höger" tex. Resultatet läses sen av på tabellen, vitt misslyckat, grönt framgångsrikt, gult än mer framgångsrikt och rött i princip perfekt. Ibland kan något kräva en viss framgång för att det ska vara möjligt. Intressant aspekt är att mycket är enkelt översatt och relaterbart, ex. när Joseph använder sin vindkraft för att slå omkull nazisterna så kan man fundera över vad en sådan vindstyrka klarar av att påverka utifrån krafters styrka och relatera den till hur mycket ”10 - Bra" klarar av att lyfta i ett styrketest (200 kg), vill man försöka sig på något svårare än så innebär det ett svårare test. Enkelt, smidigt och flexibelt system som överraskar med hur goda chanser det finns för att misslyckas helt även på lite högre nivåer, något som jag ser som högst relevant för att det ska fungera.

En otroligt stor del i systemet är Karma. Detta är ett värde som karaktärer erhåller från start från alla sina mentala egenskaper (förnuft, intuition, psyke) och spenderas hejvilt under spelmöten för att se till man lyckas på den nivå man önskar. Att spendera innebär att man innan slaget slås säger att man ämnar spendera karma på slaget, slår tärningarna och väljer sen mängd karma att spendera. Du är bunden att spendera minst 10, men det är fritt fram att spendera på så mycekt som du har. Så har du utmärkt, måste ha 71 för ett gult resultat, du slår 21 kan du välja att spendera 50 för att komma upp till gult, 20 för att komma upp till grönt eller helt enkelt bara skita i det (eller om du helt enkelt inte har poäng nog) och spendera 10 (minsta tillåtna) och misslyckas.

Du får Karma genom att spela din karaktär i dennes vardag, genom att gå på dejter, planera in viktiga saker och fullfölja dem, spendera tid med nära och kära, fira något, träna, osv. Men också för aktiviteter som stoppa eller hindra brott, rädda folk undan fara, etc. Man förlorar på samma vis Karma genom att missa en dejt eller ditcha dejten mitt under den romantiska middagen, genom att på besegrad av någon publikt, förstöra allmän egendom, eller tillåta att brott sker eller själv genomföra dem. Vidare förlorar du ALL Karma du har för stunden om du dödar någon. Motsvarande gäller också för de som befinner sig på andra sidan, om än att deras liv känns lite mer intressant och proaktivt. Där en superhjälte får karma för att förhindra brott, får superskurken karma för att planera och utföra brott. Mycket är annars väldigt likt, skurkar förlorar inte lika mycket om de dödar någon, men de förlorar å andra sidan dubbelt så mycket om de inte bryr sig om familj och vänner (om de har sådana) osv. Att switcha mellan hjälte och skurk finns det feta regler för som i princip innebär att du förlorar hälften av all karma du har. Så, ju lägre karma du har för stunden, ju mindre konstnad eller straff är det att döda någon eller byta sida? Eller dödar du någon och blir av med all karma är det ett utmärkt tillfälle att fundera över dina livsval? Osv.

I spel bryr jag mig inte så mycket om karma för spelarnas karaktärer, är de själva intresserade av att öka mängden får de själva interagera med sina karaktärer på ett sådant sätt. De får binda upp sig och lova vänner tjänster, umgås med familj och de som de älskar, de får förhindra brott (eller om de byter sida, planera och utföra dem). Mitt spelande av SLPs är utifrån deras eget vara, inte utifrån att de ska vara Karma-tankar att ösa ur.

Än så länge känns upplägg, karaktärer och spel extremt lovande. Förutom insikten att jag nog tagit i lite för mycket med backstory, hade varit enklare med en rätt straight upp skurk som rånar banker. Men men, jag skyller på att det var för intressanta karaktärer och inte bara mitt fel. Men vi får se var det tar vägen!

 

[Christoffer]

Natten mot tisdag 25 oktober, 1994

Vi avslutade precis tredje spelmötet med detta. Lite snabbt sammanfattat:

- Joseph sticker med en hyrd buss ut till Kymlinge på ravefest, han möter upp Adrian, de kysser varandra, dansar, Adrian försöker få Joseph att trippa med honom med precis då upptäcker Joseph att något är åt helvete, folk som tagit sig över stakenen och dansar på perongen börjar springande röra sig ut från den övergivna stationen. Joseph använder sin ljuskraft och greppar ljus från lampor och stroboskop och tvingar dem in under tunnelbanestationens betongtak. Han ger order till den nu halvt närvarande Adrian att få ut folk, få bort dem härifrån.

- Parallellt med detta bygger Fredrik en skyddsdräkt, det kommer ta tid att få den färdigställd men när den är klar kommer den ge honom 20 i skydd. han formgjuter någon form av plast och syr fast eller fäster på en overall han införskaffat för ändamålet. Caroline, hans ex. plingar på, det är sent, efter tolv och Fredrik öppnar. De dricker vin tillsammans och Caroline berättar att hon träffat Fredriks storasyster Pernilla och att något är fel, kanske hon bara ogillar henne sen hon och Fredrik separerade, att hon lägger skulden på Caroline, men hon kände att det var något mer, hur hon undvikande svarade när Caroline frågade hur det var med Agneta och Arne, Fredrik och Pernillas föräldrar. Ett lyckat intuitionsslag avslöjar en ljusklädd skepnad som sitter på andra sidan på hustaket och iaktar Fredrik och Caroline, Fredrik låtsas som ingenting.

- Strid utbryter på Kymlinge, skepnaden rör sig på alla fyra, likt en gorilla ut mot Joseph, ställer sig naken upp på sina ben, helt klart en gång en människa men nu något annat, huden förhårdnad, varig och fylld av bölder mellan där den hårda huden spruckit upp, och ett slag visar att Joseph känner igen ansiktet som Nikola Zoric, en av de saknade, en av de som han har på listan och ämnar skriva om. Joseph fångar in Nikola i en stormvind, Nikola sliter sig loss, rusar mot Joseph som slår till honom och får honom flygande fara rakt in i en betongfundament långt in i tunnelbanestationen. Joseph backar undan, kollar att folk lyckats ta sig iväg, och ser nu att vad som en gång var Nikola Zoric vänder och springer iväg, längre in bland betongen. Joseph lämnar honom, tar sig över stängslet och sluter upp med Adrian igen.

- När Caroline säger hejdå, kysser Fredrik på kinden och lämnar lägenheten kastar sig Lisa Stenberg in genom fönstret i köket, landat på köksbordet och Fredrik gör sig direkt osynlig. Lisa går runt i lägenheten, talar till Fredrik i förhoppningen att han hör. Han gör sig synlig igen och de samtalar. Hon vill hämnas de som skapat dem och lämnat dem såhär, utan kontroll, utan hjälp, utan svar, Fredrik insisterar på att föra dem inför rätta men Lisa är inte intresserad av den formen av rättvisa. Vi slår ett slag för att se hur hon reagerar på Fredriks vägran att vilja hjälpa henne och det blir extremt lågt, hon flyger på Fredrik som hinner reagera först och greppar ett eluttag och chockar henne med sin elektricitetskontroll, Lisa greppar Fredrik om nacken med en hand och slår honom hårt för att sen snabbt flyt ut från lägenheten. "Kom inte tillbaks" säger Fredrik men Lisa svarar bara "vi ses igen!" och flyger iväg över taken.

Kul spelmöte med flera slag som avgjorde om karaktärerna skulle bli överraskade eller rent av övermannade men där de bägge lyckades med sina slag för intuition och hade full koll på situationen de befann sig i.

 

[Christoffer]

Spelmöte 4
Onsdag 26 Oktober, tidig morgon
Vi plockar upp där vi lämnade alla. Joseph och Adrian tar sig hem, Adrian ständigt på gärnsen till att hans trip ska ta en vändning mot panik och skräck men Joseph får hem honom, får honom att lägga sig ner i deras säng i det lilla studentrummet i Västra skogen där de bor ihop, sen slår @Nässe ett slag för att se om Joseph tar emot detta, om han faktiskt lyckas ingjuta ett lugn i honom eller ej, och slår 04 vill jag minnas. Helt klart ett misslyckande. Och Adrian vrider och vänder sig och även om han nu sover är han inte lugn, hans drömmar nära en mardröm. Joseph väljer ändå att lämna lägenheten, ringer Fredrik och berättar om gårdagen och tar sen tunnelbanan in mot stan för att besöka Fredrik i hans lägenhet.

Väl hos Fredrik snackar de ihop sig, berättar vad de varit med om och att de kanske måste söka vidare, hitta fler från listan som Joseph sammanställt? Kanske undersöka stationen i Kymlinge närmare? Kan de söka reda på dem aktivt och fånga in dem? Bättre att vänta på att de dyker upp igen?

Joseph tar en dusch hemma hos Fredrik (använder hans tandborste, en liten sak som jag tänker säger så jävla mycket om vem Joseph är!), gör sig redo för besök på universitetet för samtal med en klimatforskare om vädret och växthuseffekter för sin artikel när Jessica från Aftonbladet ringer. Hon vill att Joseph direkt ska skriva om ravet, polisanmälan har kommit in, både från deltagare och folk som hört vad som skett i området. Hon blir både oroad och än mer säker på att Joseph är rätt person att skriva artikeln när hon får höra att Joseph var på plats under gårdagen och själv kan rapportera från kaoset där. Joseph tar farväl av Fredrik och lämnar honom för att åka hem till Adrian igen och skriva artikeln så den hinner med kvällsupplagan.*

Joseph tar sig hem till studentlägenheten. Nu inträffar ett par saker. Eller egentligen redan innan. Jag har slagit för slumpmöten under den här dagen för att se vad som aktualiseras och detta innebär att en person som tidigare inte varit med helt plötsligt kastas in i berättelsen. Eller, han har varit med men indirekt. När Joseph närmar sig studentbostäderna där han bor frågar jag, för inser att det här är jävla viktigt, vilken våning Adrian och han har sitt rum på, våning 8 svarar Nils. Direkt ut hissen inser Joseph att något är fel, dörren in till deras rum står öppen, kylan och ljudet av vind och regn känns redan i korridoren. Joseph försöker glida genom väggen med en av sina krafter, misslyckas och nervöst finner att en inte alls gör vad han vill, på grund av denna fördröjning hinner personen som är här, försvinna bort utom synhåll för Joseph när han stiger in i rummet.
Allt är sönderslaget, säng, hyllor, papper ligger överallt, sängkläderna blodiga, väggar och hyllor trasiga och med spår av en brutal misshandel. Nils har tidigare nämnt att Joseph har alla sina efterforskningar och artiklar på papper, i pärmar i rummet där de bor. Samtliga av dessa är borta, inklusive allt material BA01, inklusive listorna på personer han ämnade intervjua som inkluderar dem som nu börjat försvinna. Fönstret står öppet och slår, och där ser Nils, på fönsterbläcket, spretiga stela fingrar från en hand som krampaktigt håller sig fast. Nils lyckas med ett slag för Smidighet för att hinna greppa handen, och Josephs styrka är inga problem att hiva Adrian upp och in i rummet i säkerhet.
Han är brutalt sönderslagen. Men vid liv och om än halvt medvetande, de håller om varandra och Adrian är uppenbart skakad och lycklig att Joseph kommit till undsättning. Någon var där, krävde att få reda på vad listan var, personen var klädd helt svart, sa knappt något och när han talade extremt knackigt och stelt, sen började misshandeln.

Fredrik i sin tur ringer och får någon från fastigheten att komma och byta ut hans köksfönster. Han ringer till sina föräldrar, mamman svarar och de talas vid en kort stund, det är något som inte riktigt stämmer kan Fredrik höra och hans mamma Agneta bjudet sen in honom på förmiddagsfika eller lunch samma dag. Han bestämmer sig för att komma direkt, och tar bilen och sticker till sina föräldrar i Sollentuna (vill jag minnas). Han träffar sin mamma i dörren, det doftar kaffe och bullar och även storasyster pernilla är där. De sitter ner i köket och samtalar och de är undvikande när det kommer till att prata om hur alla mår, Fredrik försöker få dem att berätta vad det, ett lyckat slag och de berättar om Arne, Fredriks pappa, som blivit sjuk och det verkar eskalera. Ungefär då kommer Arne till slut ut i köket, han är blek, sjuk, åldrats flera år på den månaden som gått sen de träffades sist. Vi rollspelar på lite och Arne fortsätter undvikande svara på Fredriks frågor, till slut drivs allt mot ett slag för att se vad pappan egentligen är villig att berätta, det här är en rätt stor grej då Arne är en person som sitter inne på rätt mycket kunskap så slaget blir viktigt men också nivån av framgång om det skulle lyckas. När detta sker så tar Agneta storasystern Pernilla i armen och ber henne följa med ut, de har ju den där busken som måste flyttas och annat att avsluta där ute.
@JonasM meddelar att han kommer kasta in karma här, slår slaget och vill minnas att det hamnar precis kring kanten mellan misslyckat och lyckat, han kastar sen in 30 karma för att pressa upp det till gul framgång. Pappan hämtar congac och häller upp i sin kaffekopp och skjuter flaskan över till Fredrik, och börjar berätta, de flyttar sig under samtalets gång till vardagsrummet där samtalet fortsätter.

Sammanfattningsvis en rätt stort portion av backstoryn som här öppnas upp:
- Han har långt gående cancer, något som ger honom några månader på sin höjd. Han vägrar behandlad en och ser det som ett straff han är villig att ta. Fredrik kräver att få reda på vad, och det är nu de flyttar sig in i vardagsrummet och efter en stor klunk congac börjar Arne prata.
- Han har varit anställd av FOI i större delen av sitt liv, men aldrig pratat om sitt jobb hemma förens nu.
- Hans arbete har sista tjugo åren av sin anställning rört att experimentera med en främmande organism som FOI haft i sitt lab, vad Arne vet, långt innan han själv fick tillgång till det.
- Han nämner inget om dess egenskaper i sig, men talar om att många försök gjordes för att se vad dess sammanblandning eller kontakt med organisk vävnad skulle resultera i.
- Till slut inleddes projektet han själv direkt var involverad i som rörde att använda organismen för att se hur fostervävnad kunde påverkas på ett så tidigt stadium som möjligt.
- Resultatet av detta, Fredrik och hans ”syskon”. Många av dem dog och överlevde inte mer än några månader om ens det. Men några överlevde, några verkade klara sig och först tänkte man att organismen hade övervunnits av personernas immunsystem men senare, framförallt under puberteten men ibland tidigare och ibland mycket senare, började förändringar ske.
- Farbor Ville, en person som frekvent dök upp under Fredriks barndom med presenter och visade ett intresse för Joseph är inte hans farbror utan istället chef för projektet.
- Anledningen att kunna garantera svensk neutralitet. Mitt emellan dessa stormakter med kärnvapen och ingen som helst tvekan att använda andra nationer för att ge sig själva en edge i sin maktkamp, hur skulle inte en eller flera trupper av supersoldater se ut?
- Arne känner inte till något om morden, något om varför de skulle ske, men Fredrik drar själv slutsatsen högt att någon vill stänga ner projektet på ett definitivt sätt.
- Arne river loss en sida från tidningen med kordord som ligger framme, skriver på två olika rader. FOI53 på första raden, Grupp S på andra.

De samtalar lite mer, Fredrik avslöjar att ja, han har krafter, han är inte vanlig. Arne säger förlåt upprepade gånger och frågar om Fredrik nu förstår varför han inte vill få cancern behandlad. Den kommer med all sannolikhet från strålning och skit jag utsatts för under mitt arbete, säger han, så det är väl en liten portion rättvisa. Fredrik lämnar sen platsen skakad och arg.

Joseph skriver klart sin artikel, ber om ett förnuftslag för den som resulterar i en total skitartikel, han är alldeles för stressad och oroad för att få ihop något. Artikeln som skickas iväg till Aftonbladet för tryck är något som skulle kunn platsa i En dingding värld, knappast något Jessica kommer bli speciellt glad att ha på sitt bord.
Därefter ringer Joseph systern Rut, han vill att han accepterar att Adrian ska få bo hos henne, han behöver någonstans där han kan vara säker. Han får henne att motvilligt gå med på att ta hand om Adrian under veckan, han kan vara där och sköter han sig kan han få delta under sabbaten, men sköter han sig inte eller stör den så åker han ut oavsett om han är din pojkvän eller ej.

Vi hade en sista scen där de delade med sig av vad som skett.

*detta med kvällsupplaga verkar inte vara något som aftonbladet sysslat med just då upptäckte jag sen, meeeen, i vårt stockholm sker det och är en het grej för alla som inte vill missa vad som skett under dagen!

——

En iaktagelse här som inte rör marvelspelet specifikt utan kanske mer spel med iaktagelseförmågor, slag för att övertala osv: En vanlig take nufötiden är att mysterier ska avlslöjas och ledtrådar ska delas ut gratis, att slå för att hitta är problematiskt och att slå för att övertala eller få reda på saker av SLPs är än mer så. Min upplevelse är snarare den motsatta. Det är otroligt intressant att hårt luta sig mot dessa slag för att åstadkomma en assymetri kring hur information sprids ut, vem ser Orchen och när? Ett slag och vi kan avgöra det. Ser ingen orchen? Aha! Vad vill orchen? Fly undan, ingen av dem kommer veta att den ens var där. Ett bakhåll? Kommer ju klart ge den en edge? Har systemet en gradering blir det än mer intressant, jag hade en vag idé om vad pappa Arne ville berätta och inte, och lät helt enkelt graderingen av slaget styra mängden information som han öppnade upp för. Han vet såklart mer, hemligheter han vill ta med sig i graven. Men graderingen hjälte till,

Att detta är så otroligt funktionellt rör mycket hur alla karaktärer är insyltade i skiten, det är inte en mordgåta som de ska lösa utan bägge, på rätt olika vis, är kopplade till saker som sker och frågan är mer hur saker kommer utveckla sig och vilka utfall som kommer ske. Oavsett vilken information som avslöjas, kommer saker drivas framåt, men vilken information som avslöjas styr på flera sätt valmöjligheter och ageranden för både Nils och Jonas karaktärer och de jag själv spelar.

Så kanske ett litet hejarop för att öppna upp för mer "slå för att upptäcka" saker och att låta dem spela roll!

 

[Christoffer]

Spelmöte 5 - tisdag 25:e, kväll

Igårkväll fortsättningen på Fredrik och Josephs berättelser, förra spelmötet blev intressanta samtal, interaktioner med släkt och vänner men också en stor portion av backstoryn som öppnades upp genom denna interaktion. Detta spelmöte blev rätt liknande. Inser jag måste skrivit fel dag i förra inlägget då det också bör vara tisdag, om än tidig morgon. Dessa kalendrar som startar med söndag är ett elände.

När vi abslutade spel förra spelmötet diskutetrade Fredrik och Joseph vad de skulle ta sig till, Wilhelm Bornhielm, en figur från Fredriks barndom var ett spår. Som ansvarig för forskningsprojektet som skapat den Fredrik är och antagligen övriga individer med krafter borde han ha insyn i både detta och vad som håller på att ske och varför. Men de ville inte heller lämna Nikola Zoric och inte undersöka tunnelbanan i Kymlinge närmare. De bestämde sig för att ta sig till Bornhielms villa i närheten av Värmdö. Villan är stor, uppenbarligen någon med makt och pengar, det lyser där inne och murar och grind håller ovälkomna besökare borta. Fredrik använder sin osynlighet, tar sig in obemärkt och slår ut övervakningssystemet genom att överbekasta dem med sina krafter för att kontrollera elektricitet. Joseph följer efter och använder is in tur sina krafter för att fasa sig genom fast materia för att ta sig genom både mur och husvägg, där inne inser han att ytterdörren är larmad men låser ändå upp för fredrik, som fortfarande osynlig tar sig in. De fortsätter in i huset och söker efter Wilhelm själv.

De hittar honom i ett stort pråligt vardagsrum, sittandes i en skinnsoffa bredvid en öppen spis, sippandes whisky och röker cigariller. Han välkomnas Joseph, den enda som syns just nu, och tecknar åt honom att hälla upp ett glas åt sig själv och slå sig ner. Nu börjar en rätt intressant interaktion, jag hade inte tänkt så mycket på vad som skulle kunna ske utan mer, vem är Wilhelm, vad vet han, vilka trådar drar han själv i, hur ser hans prioriteringar ut?

- Joseph började med att prata om vem han var, att han kände Fredrik när han skrev en artikel om svenska soldater inom BA01, att Wilhelms namn kommit upp i samtal men Fredriks pappa (här fick jag lov att stanna upp och skriva ner detta, att Fredriks pappa avslöjar tophemlig information på dödsbädded, hur fan ska Wilhelm ta det?)
- Sen sker ett par parallella saker, samtalet fortsätter på en nivå, men i ett ögon blick innan detta läser Joseph av Wilhelms tankar och får rött resultat, det bästa man kan få, efter att pushat in lite karma.
- Wilhelm själv, fortsätter att berätta saker, de har nu kommit in på morden. Wilhelm är öppen med att han är ansvarig för dem, att dessa element måste slås ut, de utgör en fara för sig själva och allmänheten och rikets säkerhet. De bryts ner, är inte längre mänskliga.
- Samtidigt ser Joseph Wilhelm tankar och minnen. Wilhelm är mycket riktigt ansvarig för morden via en individ han tänker på som Profus. Minnens dyker bakåt och Joseph kan se Wilhelm sörja vid en stor behållare av glas eller plast, inuti en pojke på 9-10 år, EEG:t visar ingen aktivitet öht, pojken är hjärndöd. Fler minnesfragment när experiment utförs, fler år senare lyckas något, pojken rör sig samtidigt som något svart som verkar komma fram ur hans porer väller ut över hans kropp och lägger sig som en hinna runt honom. Den döda pojken är Patrik, Wilhelms son. Den nya är Profus som föds. Joseph känner mer och jag berättar hur Wilhelm i själva verket är livrädd att förlora sin position inom projektet, att ge profus order att slå ut försöksobjekten är ett sätt för honom själv att säkra sin position inom projektets framtid, nya objekt måste tas fram, nya försök med förfinad teknik kommer de inte misslyckas i samma grad, möjligheter att kontrollera dem kommer vara större.
- Profus är allt som finns kvar, Patrick är död och vad denna nya varelse är så är den allt annat än mänsklig. Den lyder Wilhelm kommandon utan att blinka, den rör sig obehindrat in bland skuggor och kan kan förflytta sig blixtsnabbt bland skuggor och mörker.
- På grund av att Joephs slag för telepati var uppe vid rött håller jag det öppet att mer information kommer läcka genom framöver, allt eftersom Joseph stöter på saker som kan förklaras genom minnes och tankefragment från Wilhelm.
- Samtalet spretar rätt mycket härifrån. Det är uppenbart att Wilhelm vet vem Joseph är, han hånar honom för sitt arbete och frågar om han inte hellre skulle arbeta för riket? Han kan få in honom på vilken tidning som helst med en engångssumma på tio hans årslöner rakt av nu på ett bräde. Enda kravet att han ibland skriver saker Wilhelm matar honom med. Vad gör han för skillnad nu egentligen? Joseph måste se vad han kan göra för skillnad framåt?
- I en frustration öppnar Joseph upp för att han läst Wilhelms minnen, han frågar var patrik är nu och det klickar snabbt för Wilhelm. Tidigare lät jag Wilhelm slå ett slag för intuition för att se om han lyckades förstå att Joseph läste hans tankar, han misslyckades då men Wilhelm är ju högst insatt i projektet och krafter som kommit utav det, så när Joseph frågar om hans son Patrick och var han är nu, så låter jag honom direkt förstå vad som skett.
- Wilhelm blir eld och lågor, allt ändras! Joseph är unik, en individ utanför projektet som har förmågor! Detta ändrar allt. Joseph attackerar Wilhelm med sin tankekraft, slår ner honom till golvet och han klarar sig endast för att han spenderar en massa karma. Han ropar, stopp stopp! Lyssna!!!!
- Interaktionen framåt blir nu intressant, vid ett tillfälle sänder Joseph över mentala bilder av vad han läst av hos Wilhelm till Fredrik som plötsligt tappar sin osynlighet och dyker upp. Wilhelm samtalar med dem bägge, han är eld och lågor och vill att de bägge ska ta anställning hos honom, arbeta för riket, för neutralitet och suveränitet. För staten. Han ifrågasätts men slingrar sig undan, det klart staten inte gett order att folk ska mördas, men de satte honom som ansvarig för projektet och utifrån det måste vissa saker göras.
- Wilhelm greppar Josephs hand och vill visa honom några specifika minnen för att de ska förstå att de behövs, minnens är från några år sedan, i ett betongrum, stort och högt i tak, upplyst av rad efter rad med lysrör i taket, i mitten en stor bur eller bassäng i glas med förstärkningar av metall, ca 10x10 meter, ungefär lika hög. Innuti en oformlig massa som rör sig, skjuter ut vävnad mot väggarna, spastiskt ryckande kastar den sig än hit en dit, sprickor i glaset, män och kvinnor i vita rockar runt om som backar undan när en större spricka uppstår och massan innuti läcker ut på golvet, fortsätter att spastiskt röra sig, nästan fasa sig genom luften på samma sätt som Joseph kan göra, rakt igenom två forskare som skärs isär i fler bitar innan massan som flytt behållaren försvinner in i en av betongväggarna och försvinner.
- Massan inne i glasbehållaren är den materia som använts som bas för forskningen, Wilhelm tänker på den som Fadern. Klumpen som flydde iväg rörde sig om ca 50 kilo, resterande 11250 kilo finns fortfarande i behållaren, nu förstärkt och under kontroll, men det sker ständigt i dess kamp om att försöka fly och ta sig ut.
- De erbjuds igen bägge att ta tjänst hos Wilhelm, direkt underställda honom, få en möjlighet att göra en skillnad, få en förståelse för vilka de är och vad Fadern är? Wilhelm frågar också om varifrån Joseph fått sina krafter men Joseph håller det för sig själv och avslöjar inget.
- Fredrik och Joseph, uppenbarligen frustrerade att de inte bara kan knäppa gubben, de kan inte ta honom till polisen, inte stoppa honom över huvud taget som allt ser ut nu, säger att de behöver tid att tänka, om Wilhelm kallar tillbaka Profus, inga fler mord tills de kommit med ett svar. Wilhelm går med på det, kallar tillbaka Profus som efter tjugo minuter glider ner från en skugga i taket likt en lång vattendroppa som sen formar sig till Profus kropp.
- Wilhelm går med på detta förutom att Zoric måste stoppas, de måste se att detta är vad som drabbar dem alla till slut, det mänskliga äts upp för något annat, något som de måste skydda allmänheten från.

När avslutar spelmötet är det Fredrik och Joseph i Fredriks bil som kör hemåt mot ett kallt regnigt Stockholm, regnet har tilltagit och ibland blandas det med snöflingor och sikten är riktigt rutten. De diskuterar vad i helvete de ska göra, de grälar, skriker, har rätt olika ingångar till vad som bör ske, men till slut landar de i att de accepterar anställningen men endast som ett sätt att hålla Wilhelm nära, att kunna gå till botten med det hela, och steg ett måste vara att slå ut Profus. De planerar att hastigt ta sig till Kymlinge igen och se om de kan använda Profus strid mot Zoric som ett sätt att kunna få ett övertag gentemot Profus.

—

Riktigt skoj spelmöte som i princip var detta samtal som spelades ut. Det intressanta kanske var att samtalets dynamik blev en viktig del, jag hade en tanke om att om Wilhelms liv hotades var detta med att erbjuda dem anställning, ge dem en chans att göra något för Sverige, skulle vara en väg ut, men allt eftersom vi spelade så insåg jag att han brinner ju också för det här projektet, att Joseph kommer dit med krafter förändrar allt för Wilhelm, han kommer vilja snära in dem och få dem att arbeta för honom för vem vet hur många andra det finns där ute och kanske kan Joseph vara svaret frågor han själv har om Faderns existens och sammansättning?

Tror det var allt som skedde, Nils och Jonas får komplettera om ni kommer på något mer.

 

[Christoffer]

Också insett hur mycket Fadern för mig är en sak från ett gammalt nummer av Spindelmannen jag läste som ung, slog mig hur mycket jag älskade det numret och hur inspirationen till Fader och saker i berättelsen kommer rätt starkt därifrån men sen genom lite andra filter och inspiration.

 

[Jim Profit]

Har du några reflektioner kring hur genren fungerar? Jag har alltid tyckt att super(hjälte)rollspel är supersvårt -seriemediet översätter sig helt enkelt inte snyggt till ett manuslöst format, sas.

 

[God45]

Hur har jag missat den här tråden?! Så coolt!

 

[Christoffer]

Har du några reflektioner kring hur genren fungerar? Jag har alltid tyckt att super(hjälte)rollspel är supersvårt -seriemediet översätter sig helt enkelt inte snyggt till ett manuslöst format, sas.

Inte kört jättemycket superhjältespel öht, så du får väl ta detta lite utifrån begränsad erfarenhet. Men, tycker det fungerar klockrent. Det finns någon slags skön chans att misslyckas i Marvel och kostnaden för att vilja spendera karma på ett slag om det visar sig att man inte behöver det (eller för den delen vad de där +10 kan innebär om man går upp på rött och dödar någon) som gör att det blir rätt så mycket både framgångar och misslyckanden som omväxlande bygger upp vad som sker. Känner verkligen inte att det funnits något hinder kring detta och karaktärerna känns väldigt mycket både som människor och som individer med krafter som överstiger vad som är rent mänskligt men också som något vi upptäcker hur de kan användas och nyttjas allt eftersom vi spelar. @Nässe och @JonasM kan kanske säga något hur det känns från spelarhållet angående detta.

 

[Jim Profit]

Jag blir direkt utmattad av att hålla reda på e.g. antagonisterna i ett vanligt "encounter"; och de flesta super(hjälte)förmågor är så pass labila, att både intrig och konfrontationer lätt går i kras innan de börjat, sas. (Man kan inte riktigt luta sig på saker som "oj vilken slump att molecule man blev knockad precis i början av striden, annars hade den ju gått fort!", som man "kan göra" med ett manus)

 

[Christoffer]

Jag blir direkt utmattad av att hålla reda på e.g. antagonisterna i ett vanligt "encounter"; och de flesta super(hjälte)förmågor är så pass labila, att både intrig och konfrontationer lätt går i kras innan de börjat, sas. (Man kan inte riktigt luta sig på saker som "oj vilken slump att molecule man blev knockad precis i början av striden, annars hade den ju gått fort!", som man "kan göra" med ett manus)

Tvärtom tycker jag man helt klart ska luta sig mot sådant. I senaste spelmötet ex. så drabbades spelarnas karaktärer samman med en SLPn Profus, rätt stark och borde haft endel kraft att faktiskt göra aktivt motstånd mot karaktärerna och lyckades rätt bra tills en av karaktärerna nyttjade en av sina krafter, fasade rakt ner i marken tillsammans med SLPn för att sen släppa honom där nere där han helt plötsligt skulle samexistera med massa annan materia och slogs ut rakta av pga de slag som gjorts. Tycker tvärt om att just låta interaktioner och tärningar/kort/etc styra är vad som får det att fungera och inte planera encounters och utfall. Så hålla koll på de jag spelar, vad de kan göra, vad de har för agendor, sen bara spela dem precis som rollpersonerna spelar sina karaktärer och se vad som händer utan att försöka kontrollera eller styra.

 

[Jim Profit]

Ha, det här är ju jätteintressant - just Kitty Pryde brukar jag nämligen ta som ett bra exempel på en kraft som är väldigt "rollspelssvår" - säg adjö till alla lås, dörrar, och andra (fysiska) barriärer (en kan ju pröva att spela Undergångens Arvtagare-kampanjen med fasförskjutning och se vad som händer...), är ofta helt immun mot skada, och sitter på en (mer eller mindre) autokill-attack.

Man kan så klart gå åt gameist-hållet och kräva lyckade tärningsslag för allt ovanstående, och räkna de flesta attacker som relativt lika, men är det verkligen så superkrafter tycks fungera i olika media? (en skulle så klart kunna säga att de misslyckade tärningsslagen är alla de där tillfällena i serierna/filmerna då superpersonerna inte använder sina krafter trots att de borde, sas, men det blir väldigt meta...)

Jag gillar ansatsen i Marvel Universe Role Playing Game (MURPG), med en resursallokeringsmekanik, men det blir just väldigt labilt (och systemet fungerar väldigt dåligt i övrigt)

 

[Christoffer]

Ha, det här är ju jätteintressant - just Kitty Pryde brukar jag nämligen ta som ett bra exempel på en kraft som är väldigt "rollspelssvår" - säg adjö till alla lås, dörrar, och andra (fysiska) barriärer (en kan ju pröva att spela Undergångens Arvtagare-kampanjen med fasförskjutning och se vad som händer...), är ofta helt immun mot skada, och sitter på en (mer eller mindre) autokill-attack.

Det jag menar, det finns ju inget som jag vill ha låst och gömt till någon slags dramatisk punkt, istället kommer allt sådant honom att jag spelar mina SLPs och spelarna sina karaktärer, och dör en SLP så dör den, lyckas de slå ett framgångsrikt slag och läsa tankarna på en SLP så gör de det rakt av och får allt jag vet… eftersom det inte finns en plot att följa utan det mer än spåret vi lämnar efter oss genom interaktionen så så stör inte mäktiga krafter och balans var som en ickefråga.

Däremot tycker jag ju helt klart att krafter ialf i de avstamp jag tar (typ inspiration av diverse marvel runt 70 och 80) är sådant som ibland fungerar och ibland inte, ibland missar spindelmannen, ibland blir han kastad rakt in i en bil, ibland fångar någon nätet och rycker det åt sig och spindeln flyger efter utan kontroll. Osv.

 

[Christoffer]

Spelmöte 6 - Kvällen 25/10 -> Morgon 27/10

Glömde helt bort att sammanfatta senaste spelmötet. Det var ett tag sen men ungefär såhär minns jag det:


Joseph och Fredrik tar sig åter mot Kymlinge efter att ha överlagt hemma. Wille har skickat Profos att slå ut Zoric, så Joseph och Fredrik planerar att genskjuta honom och helt enkelt använda konflikten med Zoric som ett sätt att distrahera Profus för att slå ut honom.

De drar mot Kymlinge. Här får Joseph en föraning om något, en känsla och en doft, unken, som jord, ruttet trä och kött….

De möter Zoric på stationen, jag minns inte riktigt om de började slåss här eller om Zoric flydde direkt, men oavsett försvinner Zoric in i skogarna och rör sig hastigt i riktning mot Duvbo. Väl där hittar de igen honom i en park i Duvbos utkant och här slår Profus till mot sällskapet. Efter flera rundor som börjar se mörkt ut för Joseph och Fredrik så lyckas de få övertag, Zoric slås nästan ut och Joseph använder sin kraft att fasa sig genom materia att greppa Profus, fasar sig ner genom marken ett par meter och lämnar honom där. Skadan slår ut Profus som lämnas där nere kippande efter andan.

Sällskapet lämnar en skadad Zoric som backar in i mörkret och återvänder till Wille. De samtalet, Wille förstår att Profus är utslagen och uppenbart att han sörjer det på något plan men ser Joseph och Fredrik som initierade. De måste stoppa den delen av Fadern som sluppit fri, och för det insiterar de på att de måste träffa Fadern. De drogas, transporteras till anläggningen och där väcks de upp. Väggar av betong, lysrör som blinkar i taket, antagigen djupt under Stockholm i någon av de bunkrar som vi så flitigt skapade. I ett gigantiskt rum längre ner i en korridor visar Wille dem fadern. En tio kubikmeter stor kub av tjockt glas, förstärkt med ingjutna trådar där hög spänning pumpas genom vilar Fadern, en amabölik massa av grågrönbrunt kött och vedliknande material. Den rör sig, flyter bort mot kanten där Fredrik och Joseph står och Joseph misslyckas här med ett slag (har jag för mig) och tappar kontrollen, plötsligt är han åter inne i den syratripp som gjorde honom till den han är, Kråkan. Allt är mörkt, stinker jord, trä och föruttnelse, saker rör sig i mörkret, något stort växer uppåt, ett träd kanske? Någonstans här slits han ut igen till rummet, interaktionen med fadern har skakat honom. Wille försöker få dem att förstå att de är en del av fadern också, han är dem, de är honom. Joseph och Fredrik drar slutsatsen att doften i Kymlinge är en ledtråd till var den lilla delen av fadern som läckte ut tagit vägen och de drogas igen för att forslas bort från komplexet och kunna jaga rätt på den delen som lösgjorde sig och flytt.

—

Ett smärre problem när vi spelar så nära i fiktionen här är hur möjligheterna för Karma inte dyker upp så lätt, saker klickar i varandra och vi har inte en vecka downtime där någon kan åka på en tur med sin dejt på ett spa eller liknande, utan händelse klickar i händelse. Möjligt jag agerat lite väl proaktivt ibland med mina karaktärer, en lärdom inför framtiden om man spelar detta.

 

[Christoffer]

Spelmöte 8 - 27 - 29 oktober

De vaknar upp i Willes hus, frukost är framdukat, de inser efter ett tag att ett par dygn gått och att det är 27:e oktober. Wille kan inte ses någonstans.

Fredrik släpper av Joseph vid slussen och Joseph ringer sin syster Rut, hon har försökt nå honom 17 gånger under tiden som Joseph varit frånvarande, hon har panik, familjen har flyttat ut, hon har inte velat ringa polisen för vad ska de tro och det är ändå Josephs pojkvän, men Adrian har fortsatt må extremt dåligt, trippen från flera dagar sedan hänger i sig och han beter sig extremt märkligt, inlåst på Rut och Davids sovrum så har han mer eller mindre kollapsat i sängen och barnen är livrädda. David har tagit dem och dragit till hans mamma men Rut har ändå försökt vara kvar och tala med Adrian, han är ju en människa trots allt.

Joseph går in i lägenheten efter att ha mött Rut rökandes på gatan utanför huset. Sällan han ser henne röka så bara det är ett tecken på oro. Inne i lägenheten känner han doften som beskrivits innan. Han ringer Fredrik som kommer direkt.

Tillsammans tar de sig in i vad som en gång var ett sovrum, nu något annat, en hel värld.

Joseph använder sin kraft och lyser upp den med hjälp av ljuset från sin tändare. De ser trädet, hela Eden. Allt som lever där.

De hittar Adrian, han är spetsad av rötter som försöker kontrollera honom, göra om honom till något annat, förstärker, förlänger, omformar. De försöker få honom att förstå att de är därför att hjälpa men han bara skriker mot Joseph att han lämnat honom där, ensam, han hatar honom och bara att lämna honom igen!

Efter ett antal desperata försök att få loss honom lyckas de tillslut, sliter loss alla rötter och bär Adrian ner för slänten igen, men misslyckas med att hitta en väg ut.

Joseph slår och river i träder och hotar dess existens, om än svagt, så de blir tillslut utkastade från Eden.

Slutligen slår vi ett slag för interaktionen med Adrian, 100, Adrians kärlek förstärks, han skriker ut till Joseph när de sveps bort och kvar lämnas Adrian i mörkret. Joseph och Fredrik sveps ner i mörkt vatten och bort, och djupt djupt där nere får de sen en aning om upp och ner och tar sig upp till ytan, i iskallt vatten. De nattetid, vid slussen. Ytterligare två dygn har gått, det är nu 29:e. De tar sig hem till Rut och får reda på att de polisanmält att Joseph saknas, Rut är lycklig och kramar om sin bror, kastar sig över honom.

Fredrik tar sig hem, ser att Pernilla har ringt flertalet gånger, även ett nummer från landstinget har ringt tre ggr. Han ringer Caroline, ber om ursäkt att han inte dök upp när de planerat att ses men Caroline viftar bort det, som att det inte är en sak öht, men att han borde ringa Pernilla, att det inte är hennes sak att säga ngt. Men slutligen kan hon ändå inte låta bli att berätta att Agneta varit intagen på psykakuten, att han nog borde ringa Pernilla ändå, eller åka dit, och det känslomässiga samtalet avslöjas med ett ”älskar dig..”

Fredrik besöker sin syster Pernilla, får reda på att pappa Arne är skjuten, död, avrättad i deras vardagsrum, i sin favoritstol. Mamma Agneta hittade honom och fick ett akut sammanbrott. Nu hemma hos Pernilla samtalar Fredrik och Agneta, hon vill inte prata så mycket om det, försöker hålla uppe något… Fredrik börjar ana något, att det antagligen är Wille som ligger bakom detta, som en hämnd för vad de gjorde mot hans son.

Väldigt intensivt spelmöte vill jag minnas. Adrians varande i Eden och hur han skapade den ingången själv var rakt av en sammanslagning av flertalet olika aspekter i förberedelser och saker som sker i spel. Att Adrian petar i sig LSD under kvällen i Kymlinge, att allt som sker där triggar en jävla dålig tripp hos honom, att han håller på att bli kördad av Profos, att han senare, lämnad hos Joseph syster får återkommande starka flashbacks (resultat av slumphändelse jag skrev in efter dessa händelser) som i sin tur triggar öppningen in i Eden (något jag själv skrivit in som regler, ta psykedelia och detta kan i närheten av fadern eller någon med materia av fadern i sig/nära sig trigga en öppning mot Eden. Adrians sugs in här helt och omvälvande och initialt tänker jag ”det här kommer förstöra honom helt, shit, vi har här hans avstamp in i superskurkvärlden” och hur han i allt detta klandrar Joseph. Men, i spel, med interaktionen med Joseph, med någon slags närhet och sen med slaget på rakt av 100 för deras interaktion försvinner allt det! Adrian är kvar i Eden, om än lämnad, men han är stärkt av Josephs och sin egen kärlek och detta kommer förändra honom på djupet.

 

[Christoffer]

Spelmöte 9 - 29 oktober - Någon slags epilog

Joseph och Fredrik möts upp, Fredrik har nu på sig syn dräkt som processats klart, han behöver fortfarande göra någon handpåläggning för att den fullt ut ska fungera men just nu ger den ialf något skydd bedömmer vi. Joseph har sminkat upp sig utifrån sin kråkidentitet men, påtalar Nils, både han själv och Joseph skruvar sig lite kring detta och i bilen börjar Joseph dra av sig sminket.

De kommer till Wilhelms villa ute på Värmdö, grinden upp till huset står öppen, dörren in till huset står och slår i vinden, det är mörkt ute men inne lyser lampor. Willes bil, har för mig vi sa det var någon rätt diskret mercedes eller volvo, inte prålig men uppenbarligen med rejäl motor och med förstärkta fönster och plåt. Joseph fasar sig in, Fredrik försöker göra sig osynlig men dräkten är ivägen och helt plötsligt fungerar inte hans kraft som den brukar. De kommer in i vardagsrummet från två olika håll, Joseph genom väggen och Fredrik genom dörreöppningen. Där inne ser de

Hela rummet är sönderslaget, som att något kastats runt, någon i rent ursinne försökt att se till att inte ens sofforna skall vara hela när ursinnet lagt sig. På golvet ligger Nicola Zoric söndersliten på mitten, kastad där och lämnad. Inte jättemycket blog så antagligen dödad någonannan stans. Dennes armar är täckta av blod och jord.

På en av de trasiga sofforna ligger Wille, han andas svagt men det första som alla lägger märke till är hur onaturligt hans kroppshållning är. Väl framme förstår de att ryggraden är knäckt på flertalet ställen, liksom flera av hans ben i armar, händer och lår. Hans andning är svag, försöker säga något men lyckas inte. Joseph använder sin telepatiska förmåga, sätter handen mot hans panna och söker sig in. Där inne ser han:

Wille som skjuter Fredriks pappa Arne i Fredriks barndomshem, Wille säger förlåt innan, en ton som kanske mer låter som jag beklagar än ett helhjärtat förlåt. Arne nickar, ler och säger ”det var oundvikligt. Jag förstår dig.” Detta kommit rakt av från att Joseph i samtal med Wille avslar att det är Arne som öppnat munnen, om han gör det och vet vad som komma skall? Ett snabb slut kontra ett plågsamt när cancern äter upp honom? Eller om just detta inte ens funnits i Arnes tankar, vet vi inget om. En ett hastigt klippt i minnesfragmenten till i vardagsrummet i Värmdö, Profos är där, bär Zoric på sina axlar och kastar honom ner på golvet för att sen fortsätta med att slå sönder hela rummet och Wille. Hela tiden skrikandes om att Wille övergivit honom, att han är hans son men nu övergivit honom för vilka då? I ursinnet kastar han Wille mot möblemang och väggar, knäcker ryggraden och lägger honom tillslut på soffan och försvinner i skuggorna utan att säga något.

Det är uppenbart att Zoric måste ha grävt upp Profos efter att de lämnade honom där (det här skedde off screen med ett par tärningsslag för att se hur Zoric skulle agera och i vilket skick Profos skulle vara när/om han grävdes upp). Wille har skjutit Arne på grund att han öppnat käften och skvallrat. Profos har sett anfallet från Fredrik och Joseph mot honom som något orkestrerat av Wille, ett försök att hitta nya barn? Men de är ju alla en del av Fadern? Eller Fadern en del av dem?

Willes tankar avslutas med en ström av bokstäver och siffror, en lösenord till en äldre dator, Joseph ser framför sig var den befinner sig, rusar iväg och hämtar den samtidigt som Fredrik ringer efter ambulans. När personalen har varit där och hämtat Wille (ett slag här för att hålla honom vid liv tills han kommer fram, som också Fredrik spenderar en hel del karma på) lämnar Joseph och Fredrik Värmdö. Väl hemma hos Fredrik insepkterar de Willes dator, loggar in och hittar där Willes dagböcker för projektet, säkerhetskoder och plats för att nå till Fadern, allt som behövs för att ta över Willes roll i projektet i princip. Men innan dess hittar de en lapp där det med väldigt skakig handstil står ”Ta hand om far /P”.

Vi klippte där, hjältarna blicker ner över datorn med allt de behöver, Wille på akuten kämpande för sitt liv, Adrian fast i vad Wille kallar Eden, Storm, Fadern och den del av Fadern som sluppit undan fortfarande kvar där ute i ett Stockholm som just nu drabbas av åthundradets oväder.

Sista numret i vad som blir första årgången av vår lilla serietidnign om Joseph och Fredrik. Nu beger vi oss istället av till Pyri för andra äventyr.

—

Jäklar vad jag gillade detta, det var rätt preppad backstory från min sida, bägge karaktärerna indragna i samma hemligheter men från högst olika sidor men sen också med egna karaktärer jag kunnat agera med, som glidit in och ut ur berättelsen och inte alltid funnits kvar. Hur allt detta tillsammans med hur distinkt olika Joseph och Fredrik var, hur de tog sig an sina problem på högst olika sätt men ändå oftast gemensamt. Den interaktionen och mötet mellan backstory och karaktärer skapade något riktigt fint. Kommer vi tillbaka till detta kommer det vara en rätt så annorlunda situation, kanske att man kommer behöva hoppa några veckor eller månader, hur Joseph och Fredrik kommer ta sig an Fadern, Wille och delen av Fadern som rymt, kommer Adrian kunna ta sig tillbaka? Många frågor, men som det var nu kändes det som perfekt bryt. Kommer vi inte åter så otroligt nöjd och glad med vad vi tillsammans skapade här!