Bondens år (igen)

Gör mig en översikt över den lågteknologiske bondens sysslor under året. Ge mig feedback. Något du skiker nej rakt ut åt, nåt du saknar?

Har du en invändning så hänvisa gärna till någon källa så jag lättare kan värdera, har du ingen säg ändå ... mest att jag vill ha mer källor.

----------


Bondens år och årets hållpunkter

Alla är vi brukare av landet, om vi inte vill vara beroende av andra för vårt uppehälle och över- levnad. Det är svårt att säga när bondens år inleds då bondes slit aldrig tar slut.

Jordbrukspraxis, högtider och det sociala byalivets sed präglar livet. Är det inte ett djur som skall handskas, sådd eller skörd, är det en måltid att laga och en gäst att ta hand om. Här nedan listas en översikt över årstidsbundna arbetsuppgifter och händelser.

Vårbruket. När vårbruket kan ta sin början beror det mycket på vädrets makter. Marken måste ha torkat så att den bär och det ska vara tillräckligt varmt i jorden. När vårbruket sätter fart blir det en av bondens mest intensiva perioder och pågå under flera veckor.


Våren


Första vårmånaden
Jordbearbetning. Tid att förbereda de åkrar som legat i årsträda, skapa en bra såbädd inför sådden. Man luckrar upp marken, med hacka eller årder, har man dragdjur (oxe, häst) nyttjas dessa, saknas det får man dra årdret själv.

Gödsla. När åkern är riven tömmer man gödselhögarna som blivit över vintern av de stallade djuren och sprider dem över öppna såbäddarna.

Reparera hägn. Nu är det även bråda tider att se över alla hägnader efter vintern, så att man snabbt kan få ut djuren på bete. Den här tiden börjar hölador och förråd sina.

Andra vårmånaden
Vårsådd. Medan en del åkerplättar fortfarande bereds sås andra. Känsliga grödor som inte tål vårfrosten sås så sent som möjligt, men man kan inte vänta hur länge som helst om säden skall växa och bönorna sluta blomma och bli ätbar skörd. Byalaget kan bestämma om gemensamma uppgifter under perioden, om det krävs för att alla ska få sina åkrar redo. En del grödor sås enskilt och andra växer bättre ihop.

Tredje vårmånaden
Byalaget ser över hägnen, har man inte ordnat för sina så blir man skyldig ordna det.

Boskapssläpp. Boskapen släpps ut på betet, får, kor, getter och grisar. Hästar och oxar hålls som dragdjur en tid till. Om man måste vandra över andras marker för att nå sina hägnade betesängar får man inte plocka med sig spillningen djuren lämnar efter sig.

Lammning och kalvning. Är vanligt under den här perioden och måste ofta skötas samtidigt som boskapssläppet. Vill man nyttja en ko som mjölkko måste ko och kalv separeras och kan man inte föda kalven är det bäst att låta slakta den. En gård kan ha både boskap inne på gården och ute på bete tills smådjuren vuxit sig stora nog att komma ut. Det här är även en tid att se över hästens skoning.

Hela perioden
Äggtäkt. Under den här perioden plockas det ägg från vildfåglar, särskilt sjöfågel.

Jakt och fiske. Får bedrivas utan större restriktioner om inte sed kräver annat.

Sommaren


Första sommarmånaden
Kålgården rensas och besås om det inte gjorts förra månaden. Kålgården ogräsrensas och sås om flera gånger under sommaren.

Nu kommer bondens nästa hektiska tid – första vallskörden.

Vallskörden används främst till gårdens djur som inte än är ute på bete. Det är det hö som är av bästa kvalitet. Man skördar om möjligt vid torr väderlek. Slår man vall för hö ska höet ligga och torka, vändas och sedan pressas till balar eller tas in som löshö. Den är inte mindre arbetsintensiv än senare slåtter men pågår kortare tid.

Byggnadsunderhåll och markarbeten på gård och land. dikning, utjämning och annat som behövs göras för att reparera, underhålla och förbereda.

Andra sommarmånaden
Sommarslåttern. Den stora vallskörden av hö från ängsmarkerna, en viktig händelse under sommaren som samlar hela byn. Det är viktigt arbete och förbereder gårdarna inför nästa vinter. Ting och lagsökan får vänta tills slåttern är över.

Torkning och insamling av hö. Efter att ha slagits, samlas det in och hängs för att torkas. Fällt hö ska undvikas att trampas och när det nått lagom torrhet fraktas till lada för förvaring.

Sensommaren & Hösten

Tredje sommarmånaden
Skörden. Nu är ytterligare en arbetsintensiv period när man ska skörda allt spannmål och separera grödor från grödor om de odlats ihop.

Bindning och torkning. Spannmålen skärs med skära och buntas till kärvar, restes upp och lämnas en tid på åkern innan de hämtas in till logen för förvaring.

När åker och vall är skördade kan de nu nyttjas som allmänt bete.

Första höstmånaden
Slutför den skörd som inte hunnits med i slutet av sommaren och inleder arbetet med att förbereda den inför vinterförvaringen.

Tröskning. För att separera agnen från kornet används ofta slaga.

Höstsådd av grödor och sädesslag som sås om hösten.

En tredje vallskörd förekommer vissa år om tillväxten varit god och frosten sen.

Andra höstmånaden
Vinterförberedelser. Man tar in djuren från sina beten innan frosten täcker markerna. Man förbereder sina åkrar inför nästa år och sina gårdar inför vintern. Man samlar ved. Hamlar träd så djuren kan äta löv ett tag till. Ser över förråden och sina redskap. Har man för många djur för det foder man har, ordnas det slakt. Kött som måsta tas hand om och beredas rätt för att hålla. Kålgården skördas och rensas.

Vintern
Alla är vi hantverkare om vintern.


Vintermånaderna
Underhåll av redskap. Vintern är en tid av inomhusarbete, tid att se över sina redskap, reparera det som är skadat, ersätta det som är trasigt, tillverka det man saknar. Allt för att förbereda sig inför nästa vår, sommar och höst. Har man inte gjort det redan under förra månaden så tätar man boningshuset, nu av nödvändighet inte som förberedelse.

Hantverk. De flesta hushåll underhåller något eller några hantverk som de nu har tiden till och man tillverkar efter beställning eller ur gårdens egna behov. Det här är även då man har tid att bereda gåvor, små som stora. List smids av flinka fingrar i vintermörkret.

lite mer text ...

Midvinter
Text
Vårvinter
Text

Jag skrev ju en text om detta till Huldran. Om jag kommer ihåg kan jag posta den senare. Sitter på tåget nu.

Genesis said:

Jag skrev ju en text om detta till Huldran. Om jag kommer ihåg kan jag posta den senare. Sitter på tåget nu.

Click to expand...

Tack, det är lite det jag tänkte på. Mitt fokus är en tidigare epok, men året är i stort sett detsamma.

Vinter (december - februari)
December:

• Fokus på inomhusuppgifter: Eftersom utomhusarbetet minskar på grund av kyla och ofta frusna förhållanden, är december en månad för underhåll och planering.
• Djurvård: Se till att boskap hålls inomhus i ladugårdar. Denna månad är avgörande för att mata och sköta om djur, särskilt de som används för arbete, som oxar och hästar.
• Trädvård och ympning: Detta är en bra tid att inspektera fruktträdgårdar och vingårdar. Beskärning och förberedelse av träd för nästa års tillväxt börjar. Skadade träd och vinstockar bör trimmas.
• Tröskning av spannmål: Inomhus tröskas spannmålet som skördades tidigare under året, vilket separerar kärnorna från agnarna. Detta gör att maten kan förvaras under vintermånaderna.

Januari:

• Förberedelse av vingården: Januari är en bra tid att fortsätta förbereda vinstockarna inför den kommande växtsäsongen. Detta innebär beskärning av gammal tillväxt och kontroll av sjukdomar i vinstockarna.
• Bevattning och dränering: Inspektera och reparera bevattningssystem. Se till att dräneringsdiken fungerar ordentligt, särskilt i områden som riskerar översvämning på grund av vinterregn.
• Djurvård fortsätter: Fortsätt att mata boskapen med lagrat foder. Särskild uppmärksamhet ägnas fårens pälsar, som kan inspekteras för parasiter.

Februari:

• Tidiga plöjningar: I mildare klimat där frosten har smält kan tidig plöjning av åkrar börja. Detta förbereder jorden för sådd av vårgrödor som korn, havre och baljväxter.
• Beskärning av fruktträd: Avsluta beskärning av fruktträd innan den varmare vårvädret stimulerar ny tillväxt.
• Sådd inomhus: Vissa frön kan startas inomhus eller i skyddade områden så att de är redo att planteras ut när vädret blir bättre.

Vår (mars - maj)
Mars:

• Sådd av grödor: När marken har tinat och temperaturen stiger är mars månaden för sådd av vårgrödor. Detta inkluderar spannmål som korn och havre samt baljväxter som ärtor och bönor.
• Plantering av grönsaker: Tidiga grönsaksväxter som lök, vitlök och kål planteras.
• Arbete i vingården: Vinstockar beskärs vidare, och nya skott binds upp på stöd. Gödning av vingården börjar, ofta med gödsel.
• Spridning av gödsel: Gödsel sprids på fälten för att berika jorden inför den kommande växtsäsongen.
• Fårklippning: Tidig fårklippning kan börja i varmare klimat.

April:

• Ogräsrensning: Fält och trädgårdar behöver regelbundet rensas när temperaturen stiger. Ta bort tidigt ogräs så att det inte konkurrerar med grödorna om näringsämnen.
• Örtträdgård: April är en nyckelmånad för att plantera örter som mynta, rosmarin och salvia, som är användbara både för medicinska ändamål och i matlagningen.
• Underhåll av vinrankor och fruktträdgårdar: April fortsätter med underhållsarbetet i vingårdar och fruktträdgårdar. Detta är också tiden att kontrollera för eventuella tidiga tecken på sjukdomar eller skadedjur.
• Bevattningssystem: Se till att bevattningskanaler och diken är rena och fungerar ordentligt. Vatten är avgörande för den nya tillväxten i april.

Maj:

• Utplantering av plantor: Plantor som startades under vintern planteras ut i fält och trädgårdar i maj, till exempel sallad, purjolök och andra tidiga sommargrönsaker.
• Ympning av träd: Om ympning är en del av fruktträdgårdens förvaltning är maj en idealisk tid för att ympa för att uppmuntra starkare eller mer produktiva fruktvarianter.
• Ogräsrensning och bevattning: Fortsätt med regelbunden ogräsrensning och se till att bevattningssystemet ger tillräckligt med vatten till de unga grödorna.
• Biodling: Detta är en bra månad för att kontrollera bisamhällen för hälsan hos kupan och börja skörda tidig honung.

Sommar (juni - augusti)
Juni:

• Första skörden: Tidiga grödor som korn och havre kan vara redo för skörd i juni. Börja med de tidiga spannmålen och se till att de förvaras korrekt.
• Höskörd: Juni är också en primär månad för höskörd. Gräs klipps och torkas för att ge foder till boskap under vintermånaderna.
• Vingårdsunderhåll: I vingårdarna fortsätter man att kontrollera vinstockarna för skadedjur och sjukdomar. Se till att plantorna får tillräckligt med vatten och näring när de går in i tillväxtfasen.
• Grönsaksträdgård: Skörda tidiga grönsaker och fortsätt att plantera sommarvarianter som gurkor, bönor och squash.

Juli:

• Veteskörd: I många regioner är juli tiden för veteskörden. Noggrann timing är avgörande för att säkerställa att vetet är helt moget men inte överdrivet torrt.
• Tröskning: När vetet har skördats tröskas det och förvaras för vintermånaderna.
• Fruktträdgårdar: I fruktträdgårdar börjar fruktträd som körsbär och tidiga äpplen bära frukt. Regelbunden plockning är nödvändig för att förhindra att frukten ruttnar.
• Vingårdar: Fortsätt med underhåll, bind upp vinrankor och trimma bort överflödig tillväxt.

Augusti:

• Sommarskörd: Sommarskörden av spannmål och grönsaker fortsätter. Börja skörda rotfrukter som morötter, rödbetor och rovor.
• Vindruvsvård: Augusti är avgörande för vinrankor, då frukten börjar mogna. Skydda vinrankorna från skadedjur och se till att de får tillräckligt med vatten.
• Häckvård: Trimma häckar och se till att fältgränser är i gott skick för att förhindra att djur vandrar iväg.
• Insamling av örter: Augusti är en idealisk månad för att samla och torka örter för både medicinskt bruk och matlagning under året.

Höst (september - november)
September:

• Vindruvsskörd: I september börjar vindruvsskörden, särskilt i södra regioner. Detta är tiden för vinframställning, en viktig del av den lantliga ekonomin.
• Äppelskörd: Äpplen, päron och andra frukter från fruktträdgårdar är också redo att skördas i september. Konservera frukter genom att torka eller jäsa dem till cider.
• Sådd av höstgrödor: Börja så höstgrödor som råg och höstvete, som kommer att gro på hösten och förbli i dvala tills våren.
• Plöjning: Efter skörden plöjs fälten för att förbereda dem för nästa års grödor.

Oktober:

• Vinproduktion: Oktober är en upptagen månad för vinframställning, med druvor som pressas och jäser.
• Sista skördarna: Rotfrukter som potatis och rovor skördas och lagras för vintermånaderna.
• Slakt av djur: Boskap som inte kan hållas över vintern slaktas i oktober, och köttet bevaras genom saltning eller rökning.
• Vedinsamling: Förbered ved för vintern genom att hugga och stapla trä.

November:

• Vinterförberedelser: November är en månad för att avsluta alla återstående uppgifter innan vintern sätter in. Reparationer av stängsel, kontroll av lador och förberedelse av gården för de kalla månaderna.
• Plantering av vitlök och lök: Dessa grödor kan planteras nu för en tidig vårskörd.
• Boskapsskötsel: Se till att djuren är ordentligt inhysta och har tillräckligt med foder för den kommande vintern.

Bin och får måsta jag ha med.

jag vet att jag illustrerade en artikel om bondens år i tidningen Legend - kommer inte ihåg vilket nummer.

Om någon undrar vad man ska ha denna lista till så tänker jag mig följande:

• Spelledaren får hjälp att illustrera tiden på året. Kan dessutom väva in delar av månadens göromål i äventyr.
  
  
• Spelaren får en lista över sånt den kan och bör ha koll på. Kan väva in det i denne berättar, beskriver och gör.

Kan tänka mig detsamma för året i borgen och året i staden. Fiskarens år och så vidare. Inget jag planerat för men gärna ser. Ja, och skulle det vara spel om ett tiislag på ett kasino vill man se en lista på dagliga rutinerna där. Allt för ett bättre berättande och en levande miljö.

Vilken typ av klimat talar vi om? Antar att vi rör oss i Sverige men är det södra, södra-mellersta, mellersta, norra-mellersta, eller norra Sverige? Inland eller kustland, höglandet eller lågland?

Gamiel said:

Vilken typ av klimat talar vi om? Antar att vi rör oss i Sverige men är det södra, södra-mellersta, mellersta, norra-mellersta, eller norra Sverige? Inland eller kustland, höglandet eller lågland?

Click to expand...

Generiskt skandinavien. Men är medveten om variationen inom området och kommer inte lista skillnaden mellan hög/lågland, skogshemmane, kustland .. fjäll. utan riktar in mig mer på viktiga moment i bruket. Bördigheten ska inte definieras annat än sått korn till skördat korn ratio. Undviker definiera månader då det varierar över området, utan mer den period som motsvarar X har följande moment. Vill man veta exakt förväntar jag mig att man läser en av alla bra historiska avhandlingar om jordbruket ... de är bara jobbiga att snabbt kolla om man ska beskriva miljön.

Det är en referenslista med andra ord.

Quadrante said:

Generiskt skandinavien

Click to expand...

Ur bonde perspektiv så är det en alldeles för stor yta att tala generiskt om, Skandinavien är väldigt avlångt och det är noterbar skillnad mellan enbart Skåne och Småland, för att inte tala om än mer norrut.

Gamiel said:

Ur bonde perspektiv så är det en alldeles för stor yta att tala generiskt om, Skandinavien är väldigt avlångt och det är noterbar skillnad mellan enbart Skåne och Småland, för att inte tala om än mer norrut.

Click to expand...

Jovars, men en vårdag på fjället är en vårdag det med … bara inte samma dag och månad.

Sitter jag på höglandet i småland och undrar vad de gör på skåneslätten så är det samma moment, olik tid på året och olika spannmålssorter. Har vi olika djurbestånd så ska beskrivningen variera också. Det är oundvikligt att det blir förenkling. Tror mig inte kunna rymma allt, men så ska det mest vara ett ramverk för den som inte kan. Alltså inte en faktiskt bestämd beskrivning av hur det ser ut för alla.

Nåt för att slippa höra att bonden står på åkern och skottar som beskrivande svar varje gång. Även om just det är nog så vanlig syssla.

Ja, men som sagt. Begränsa för all del till ett område som man tänker att man har koll på och kommentera utifrån den aspekten.

För bondens frus år är det ett evigt spinnande och vävande - det är nära ett heltidsjobb att hålla en familj i kläder. Spinnrocken anländer i Sverige på 1500-talet, och är en revolution för spinnandet (före den är spinnandet med slända det som tar upp mest tid i textilproduktionen, efter den vävandet).

Quadrante said:

Bin

Click to expand...

Bikuporna är förstås av en annan design - den antika bikupan i rör av lera har gått över till de halmbikupor vi inte sällan ser i datorspel i fantasymiljö. De har ett antal brister jämfört med de moderna, bland annat vad gäller att bina faktiskt ska överleva när man tömmer kupan. De äldre formerna av bikupor kan normalt inte återanvändas - bland annat för att de ackumulerar parasiter, men också för att de normalt tas sönder vid utvinningen.

I samtiden är det lätt att glömma att inte bara honungen utan även vaxet var viktigt.

För bondebefolkningen orientaras mycket av kalendern kring de stora högtiderna (typiskt religiösa, om inte annat så för att kyrkan tog över de gamla som redan fanns).

JohanL said:

För bondens frus år är det ett evigt spinnande och vävande - det är nära ett heltidsjobb att hålla en familj i kläder. Spinnrocken anländer i Sverige på 1500-talet, och är en revolution för spinnandet (före den är spinnandet med slända det som tar upp mest tid i textilproduktionen, efter den vävandet).

Click to expand...

Ja, även om en kan spinna rätt många meter per dag så kan man inte spinna hela tiden (av orsaker). Det finns så mycket tidsaspekter med olika hantverk som man borde ta i beaktning. Väntetider, på att materialet skall växa till sig, att det ska beredas, och vila mellan varven.

JohanL said:

Bikuporna är förstås av en annan design - den antika bikupan i rör av lera har gått över till de halmbikupor vi inte sällan ser i datorspel i fantasymiljö. De har ett antal brister jämfört med de moderna, bland annat vad gäller att bina faktiskt ska överleva när man tömmer kupan. De äldre formerna av bikupor kan normalt inte återanvändas - bland annat för att de ackumulerar parasiter, men också för att de normalt tas sönder vid utvinningen.

I samtiden är det lätt att glömma att inte bara honungen utan även vaxet var viktigt.

Click to expand...

Kommer koncentrera mig på vildbi och bistockar den här gången. Allt annat får den som spelar/leder ta med.

JohanL said:

I samtiden är det lätt att glömma att inte bara honungen utan även vaxet var viktigt.

Click to expand...

Ja, det finns massor med produkter och råvaror vi helt ignorerar idag. (svinfett/talg till exempel ... ).
Men kommer inte excell-erera den här gången, sånt gör jag redan.

JohanL said:

För bondebefolkningen orientaras mycket av kalendern kring de stora högtiderna (typiskt religiösa, om inte annat så för att kyrkan tog över de gamla som redan fanns).

Click to expand...

... och de flesta högtiderna är baserat på årets rytm, årstider, såtider, skördetider, slakt och vila.

Quadrante said:

Ja, även om en kan spinna rätt många meter per dag så kan man inte spinna hela tiden (av orsaker). Det finns så mycket tidsaspekter med olika hantverk som man borde ta i beaktning. Väntetider, på att materialet skall växa till sig, att det ska beredas, och vila mellan varven.

Click to expand...

Bret Devereaux skriver om hur en av sakerna med att spinna med slända är att man kan lära sig att göra det närmast på automatik, och att det går att lägga ifrån sig och ta upp enkelt. Man kan spinna medan man vaktar barnen eller håller ögonen på maten, till exempel.

Quadrante said:

Ja, det finns massor med produkter och råvaror vi helt ignorerar idag. (svinfett/talg till exempel ... ).

Click to expand...

En helt förlorad sak i samtidens fettsnålhet är att man (i alla fall på håll) hade köttgrisar och fettgrisar - olika avlade varianter för olika ändamål.

Ska läsa. Det är svårt att få fram bra siffror, men hantverkare idag som övat kan få ur sig 20 meter på en timme (de som levde detta långt mer). Det som hindrar är att ha nog med ull (färdig, rensad, lagd, kardad och rullad ... och nog mycket). Men det hamnar i excellen inte här. Tack ändå!