OSR Korthugget sätt att beskriva slp/rum etc? Från OSR?

Förlåt en yngling.

Den här korthuggna, effektiva och rättframma stilen man ibland ser främst i OSR-moduler (?):


var kommer den ursprungligen ifrån?


Jag gillar stilen, eftersom den sätter scenen snabbt och inte lockar till högläsning, utan i stället att presenteras effektivt och med SLs egna ord. Jag tror jag först stötte på den i "Black Wyrm of Brandonsford", men kan minnas fel.

Badmojo said:

var kommer den ursprungligen ifrån?

Click to expand...

Filmmanus?

MUD skulle jag gissa, men skulle lika väl kunna vara filmmanus.

När kom "tekniken" in i äventyren? Från Äventyrsspelseran minns jag bara mer utförliga, detaljerade beskrivningar av grottor och rum. Kan inte minnas att jag sett eller tänkt på det särskilt ofta under senaste decennierna heller, i något scenario? Reservation för att jag nyligen börjat kika på OSR-genren.

De gamla D&D-modulerna har ibland bitar som drar åt det hållet, typ slumpmöten skrivna på ett väldigt komprimerat sätt även om resten av texten är ordrik. Några slumpmöten från Village of Homlet som exempel:

OSR-produkter har ju traditionellt varit i ett mindre format i jämförelse med andra rollspelsprodukter. Så var det även när OSR var det enda som fanns att tillgå. Så jag tror det handlar om brist på utrymme, verklig eller bara en rest från när man var tvungen att försöka trycka in så mycket information på så få sidor som möjligt.

Organ said:

OSR-produkter har ju traditionellt varit i ett mindre format i jämförelse med andra rollspelsprodukter. Så var det även när OSR var det enda som fanns att tillgå. Så jag tror det handlar om brist på utrymme, verklig eller bara en rest från när man var tvungen att försöka trycka in så mycket information på så få sidor som möjligt.

Click to expand...

Är det här ett känt generellt OSR-"fenomen" eller förekommer det bara undantagsvis i några utrymmessnåla produkter, och jag bara råkade snubbla/snegla på dem?

Badmojo said:

Är det här ett känt generellt OSR-"fenomen" eller förekommer det bara undantagsvis i några utrymmessnåla produkter, och jag bara råkade snubbla/snegla på dem?

Click to expand...

Känt men inte generellt skulle jag säga. Visst finns det en hel del OSR som är väldigt kortfattad, men också sådan som är ordrik. OSR är en spretig historia.

Generellt känns det som att det iaf fick ett uppsving som "hus-stil" för OSE. Även "The Iron Coral" ifrån Into the Odd använder den här stilen genomgående.

Det är väl en härmeffekt från en del inflytelserika publikationer från framförallt tidig D&D publikationshistoria. För en del verkar det fungera som inspiration, och för vissa fungerar det inte alls. När jag läste The Cursed Chateau för en massa år sedan så vet jag att jag reagerade starkt på att den magra stilen kändes distinkt tråkig. I min värld finns det folk som kanske inte kan greppa varför det de ser som inspirerande är inspirerande, och konstruerar bleka kopior.

luddwig said:

Känt men inte generellt skulle jag säga. Visst finns det en hel del OSR som är väldigt kortfattad, men också sådan som är ordrik. OSR är en spretig historia.

Click to expand...

QFT!

Bra sammanfattning.

luddwig said:

Känt men inte generellt skulle jag säga. Visst finns det en hel del OSR som är väldigt kortfattad, men också sådan som är ordrik. OSR är en spretig historia.

Click to expand...

Förklaring 1: Gary Gygax var ett pladdrande monster och hans fru var snabb med skrivmaskinen.

Förklaring 2: Nördiga 12-åringar med skrivmaskin i skiftet 1970–1980-tal hade inte ork att skriva så himla mycket och föräldern kunde inte kopiera ett obegränsat antal sidor på jobbets nya och dyra kopiator.

DeBracy said:

De gamla D&D-modulerna har ibland bitar som drar åt det hållet, typ slumpmöten skrivna på ett väldigt komprimerat sätt även om resten av texten är ordrik. Några slumpmöten från Village of Homlet som exempel:

View attachment 23212

Click to expand...

Och det spejsiga är att när man spelar så är de gygaktiska ordmassorna om byn Homlet eller fästet i utmarken rätt snabbspelade (det här kan du köpa, så här beter sig folk du möter), medan dessa superkomprimerade listor över möten och konfrontationer rymmer flera spelmöten.

Så det är inte konstigt om resten av hobbyn, förutom Gygax själv, fick en viss slagsida åt det lakoniskt och komprimerat sagda.

Personligen avskyr jag ju gygaxianska, och blir inte inspirerad av kortfattade saker bara för att de är kortfattade och därmed behöver fyllas med fantasi. För mig krävs något mer. Spretigt, som en vis man sade.