Search results

Bra artikel. Tack för den Dante. En fråga bara. Varför inkluderas inte Järnringens Mutant i nostalgivågen? Det var ju en rak fortsättning på Äventyrsspels Mutant med samma setting och i stort samma regelverk. För att den inte kom i en box?

NIGHTMARE FUEL!!! (Som om inte en grotta som kryllar med spindlar redan inte var nog.)

Nu har jag läst alla tre delarna. Och jag tycker de alla absolut verkar värda att spela. En grej bara. SPOILERS BELOW!!! - - - - - - - Jag skulle önska att det det fanns en tydligare koppling mellan scenarierna. Inte nödvändigtvis starkare men som sagt tydligare. Det jag är ute efter är att...

När jag tittar på kartan så tycker jag det är ganska uppenbart att den börjar i väst och rinner österut, då väständan ligger högre upp. I öst slutar den t o m i ett träsk och det är mig veterligen så träsk uppstår. Att vatten rinner in i ett område det har svårt att rinna ut från men inte i...

Jag brukar fråga mina spelare, "Okej, vad ser vi medans eftertexterna rullar?". Så hittar vi på något tillsammans. Det brukar vanligen bli bra.

Vad gäller utökade släktesförmågor så vore en enkel variant att varje släkte har typ tre släktesförmågor och en nybakad RP får välja en av dem. Vill man sedan ha fler släktesförmågor så får man även välja bland dem när man får en hjälteförmåga.

Kul att höra. Jag är mitt uppe i att spelleda Chariots of the Gods från starter setet. Spelgruppen har roterande spelledar-mössa så när min Alien-sittning är klar så är det någon annan som ska köra något annat. Men när det blir min tur igen är jag sugen på att ta mig an Destroyer of Worlds och...

Är det någon som har något att säga om podcasten Into the Darkness?

Är det någon som kört alla delarna i The Draconis Strain-serien med samma grupp? De jag talar om är alltså de tre Cinematic-scenarierna Chariot of the Gods (scenariot från starter setet), Destroyer of Worlds och Heart of Darkness. Funkar de tre ihop? Är något av dem bättre eller sämre än de...

Vet inte om jag håller med dig fullt ut. I alla fall för mig som konsument och anledningarna till och sättet på vilket jag konsumerar AP-videor/podcasts. Visst, även jag konsumerar dem som underhållning men även, framförallt till och med, som inspiration till mitt eget spelande. Om jag ska...

En bok med ett kort scenario per uppslag och ett tiotal färdiga rollpersoner i slutet tycker jag vore en lysande idé.

Igår spelledde jag den första sittningen i äventyret Chariot of the Gods från Alien RPG Starter Set. Det blev oerhört lyckat. Vi avslutade på en riktig cliffhanger med att MU/TH/UR med sin lugna "inläst självhjälpsboksröst" meddelade att hon skulle selfdestructa om T minus ten minutes.

Håller med. Just så gjorde jag när jag spellede Ridders rös. Spelarna bekantade sig med Maske vilket gjorde det mycket enklare för dem när de senare sprang på Maladuk och hennes anhang i Bothilds bryte. Sedan gjorde jag även en grej av de döda svartalferna i RR. Jag tänkte mig att gasten...

I den D&D-kampanj jag är spelare i kör vi med "sort of"-milestones. Vi levlar inte när vi gjort eller klarat av vissa saker utan efter ett visst antal spelmöten. Så det sker i samma takt oavsett om vi speed-runnar kampanjen eller om vi drar ut på det genom att prata med varenda NPC som finns...

Bothilds bryte? Dina spelare stöter på en stam orcher och svartalfer som bosatt sig i en gammal övergiven dvärggruva. Med dem funkar det bättre om man förhandlar istället för att slåss. Sedan får man utforska halvt översvämmade gruvgångar där det finns en glupsk vattenorm. Man kan även stöta på...

Igår kämpade mina spelare sig genom andra halvan av Ridders rös. Det gick som det går för de flesta andra grupper antar jag. De mötte gasten halvvägs in, dräpte honom, gick i klinch med spökfrun, lootade skattkammaren och dräpte gasten en andra gång på vägen ut. Ganska as written. En...

De mesta av det som inspirerade mitt rollspelande i början av 80-talet, som t ex Tolkien, Astrid Lindgren, Ivanhoe och Johan och Pellevin, har redan nämnts. En sak dock som inte är skönlitteratur men som ändå hade en stor påverkan på mig är Alf Henrikssons historie-böcker. Och då tänker jag...

Visst är det en bra regel och jag förstår varför den finns. Jag ifrågasatte bara att strid skulle bli dödligare utan den.

Fast effekten av att inte kunna göra samma attack flera gånger i rad kan ju lika gärna innebära att monstret inte upprepar sin vekaste attack flera gånger i följd.