Idag föll jag till föga för första gången sedan Kickstarten för Drakar och Demoner. Det blev Torchbearer RPG (2:nd Edition), The Wildsea: RPG - Core Rules, Apocalypse Keys och Fate of Cthulhu. Känns underbart och alldeles onödigt.
Jag skriver inte ofta poesi så jag vet inte om jag har någon genomtänkt plan för radbrytningar. Men när jag i efterhand tittar på dessa tre små dikter så tänker jag att jag tänkt andning och vad jag vill framhäva.
I.
Jag viker arket
viker det igen.
Vill reducera.
Krympa vidden
av det oskrivna.
II.
Jag betraktar
fotografiet
du aldrig tog
medan
du fortfarande älskade
mig.
Vad såg du
i min skygga
blick?
III.
Bleka
och med stora
huvuden
sitter vi kring
bordet
som porslinsdockor.
Var på klassresa till Stockholm och dök in på Tradition, eftersom min kompis hade pratat om de koola "engelska spelen" som han spelade med en vän på deras sommarnöje. Det stod mellan Traveller och AD&D. Det blev Traveller.
Väl hemkommen spelade vi The Fantasy Trip (som min kompis ägde). Och...
På grund av hälsan har jag inte haft orken att spelleda på 20 år, men hoppas att jag ska få till att spelleda Fantasy World under året. Det verkar ju vara ett riktigt low prep spel.
Jag tycker nog din synpunkt låter mer som en travestering på första meningen i Leo Tolstojs roman Anna Karenina: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt särskilda sätt."
Men bortsett från mitt kvasiintellektuella gnabb så är det en bra...
Bästa bok: Demon Copperhead
Bästa TV-serie: Blue Eye Samurai
Bästa poetfyndet: Malcolm Guite
Överraskande skiva: Ren - Sickboi
Bästa rollspel: Drakar och Demoner
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.