Search results

Anledningen till att jag tror på frågor och svar är att som du hade lagt upp det verkade både möte ett och möte två vara som möte 1 i AW. Och jag tror att det finns en stor fara i följa efter spelarna för länge om man ska bygga en kampanjstruktur på fem möten - på så kort tid måste det hända...

Jag tänkte inte glunka, och du gör naturligtvis som du vill eftersom det är ditt spel. Men det är det här jag menar ang. fokus på att beskriva spel och rollspel i allmänhet respektive bjuda in läsaren. SC kapitel ett, första fyra meningarna: "Välkommen till rollspelet Starchallenge. Skillnaden...

En paddkejsare från nya världens djungler, hitforslad som krigsfånge eller för att studeras av nån Linné-typ. Folk från Bretonnia.

Smaken är som baken. Men efter att ha läst de två första kapitlen är min åsikt att texten inte är redo för korrekturläsning. Anledningen till att jag skriver det här är att jag själv gjorde misstaget att skicka ut TC till korrekturläsning för tidigt - för att jag kände att jag var trött på...

Diskussionen händer nog huvudsakligen på http://frialigan.se/forum/

Jag drömde om Starchallenge inatt, och i drömmen var det ett kanonspel. Sen vaknar jag och läser ordet stjärndjur. Respekt.

Två grejjer som kan vara användbara: - I Technoir finns ett system där varje SLP blir mer och mer insyltad. Första gången du träffar på Zai köper du hårdvara av henne, andra gången spöar hon upp dig för att du ska hålla dig borta från Vector och tredje gången visar det sig att hon är...

... och går det bra ökar ju chansen att folk skriver grejjer till spelet, vilket skulle göra att det lämnar det museala stadiet.

När jag utsätts för en ny värld är det viktigaste att det inte är så smärtsamt. I ett annat sammanhang förklarade fiktionslek att konceptet bör kunna beskrivas med en mening och jag tycker det stämmer. Sen är det alltid praktiskt med en tydlig presentation. När det gäller ett introkit vill jag...

Jag håller med i det du säger. Eons monster är generellt dåliga, eftersom de a) är oinspirerande presenterade b) känns dittryckta i efterhand, alltså som att de inte fanns i världen från början utan kom dit i o m monsterboken c) känns kontextlösa - antingen är de direkt snodda från D&D via DoD...

kul!

Om du inte redan visste det, serverar mina goda vänner Faun, Bergamotte och Cole varje vecka rykande färsk flash fiction hopkokad av lika delar pulp-skräck och humor. Som Roald Dahls vinkännaren fast kortare och med mer kärleksfulla ögonkast åt Lovecraft. Mer än trettio berättelser har det...

On a side note: jag hade jättesvårt för levels tills vi började spela Conan. Där kändes det plötsligt otroligt naturligt: snurra på kvarnhjulet -> bli större starkare och bättre. Som trollkarl tänker jag också att varje level innebär att jag får ett mer ödesmättat namn och mer...

För att svara på min egen fråga. Uppfostrad som jag är av DoD och Eon har jag länge tyckt det varit mest naturligt med XP för färdighetsslag (eller egentligen XP för perfekta slag) och/eller XP för utförda uppdrag. Samtidigt upptäckte jag snart problem med dessa metoder: XP för färdighetsslag...

Det är därför det är tur att internet är fritt så var och en kan välja att inte delta i diskussioner som de finner olustiga. Vad får man Xp för när du spelar? Vilka förtjänster har just det sättet, för dig och din grupp?

Hur tänker du kring grundegenskaper/färdigheter - varför har du bådadera? Och finns det någon anledning att välja att slåss med benen?

För mig är ingen färdighet ett måste. Däremot spelar jag ogärna ett spel med färre än tre egenskaper/färdigheter/saker att rulla mot, eftersom jag gillar känslan av att det finns en viss variation mellan rollpersonerna och att de är olika dugliga i olika situationer. Om man vill ha någon sorts...

Det är sånt här jag också funderat över. Fast jag antar att det enklaste sättet att hantera det är att säga "du tjuvvis, sluta vara en röv".

Det är sant, men det gäller väl också för varianterna XP för att du spelar, XP för att du använder färdigheter, XP för att du interagerar med dina vänner och XP för att du gör saker som är i linje med din karaktär. Men jag håller med om att XP för att döda monster är den ocharmigaste lösningen...

Det är sånt som gör mig sugen också. I "XP för avklarade uppdrag"-approachen får man ett märklig förhållande mellan fiktion och verklighet. Alla uppdragsgivare säger "du får GULD" men spelarna (och rollpersonerna) skiter egentligen i guldet eftersom de ändå kommer hitta feta saker som inte går...