Search results

Nu blir jag nyfiken. ETT FYRA PERSONERS SAMARBETSSPEL TILL AMIGA!? Fanns det ens då!?

Det handlar väl om hur man lever sig in i det hela antar jag, men för ett konvent skulle jag säga att man får väl på förhand säga ungefär vad det är för rollspel (utan att avslöja exakt vad äventyret är). På så vis undviker man ju att snubbla över någons trigger mitt under spelets gång. Fastän...

Har lite svårt att förstå vad du menar, men eftersom det här (ungefär ) också tar upp mina tanker på sistone, hakar jag på. Men vad menar du med att Western ger dig för mycket agens (utan att jag vet något specifikt om Western). Har du för mycket chans att påverka, menar du? Vet du redan...

Nu riskerar det att balla off topic, men varför skulle Gygax vända sig i sin grav? Fanns det något träffande argument för att grundegenskaperna INTE skulle gå upp, men färdighetsvärderna skulle? (Och kunde inte grundegenskaperna gå upp i Rolemaster? I alla fall till den toppnivå som man hade...

Och nu blir man ju nyfiken!

Faktiskt. Det låter som den bästa idén. Ge spelarna lite eld i baken, om de vill få ett vettigt avslut.

Ha, har du inte sett den där (ganska hopplöst usla) senaste "tecknade" Godzilla-filmen? Den bor inte på Venus, den ÄR Venus.

Det är väl just det där som är kärnan i allt – man lever sig in i en annan värld, men det är fortfarande MAN SJÄLV som är där. Och vem är man, om inte sin fantasi, uppfattningsförmåga och idérikedom? Kroppens fysiska styrka kanske inte känns lika mycket som "jag" i det fallet. Just vad gäller...

Jo, det är klart att det går att lösa på olika vis, men problemet kvarstår ju fortfarande att personen måste kunna hitta på dessa snillrika lösningar, och etablera dem som sanningar. Det kanske är ett mindre problem, förstås. Min poäng var dock inte att det är en sak som är svår att lösa i...

Det ska väl höra till; manga-Mishima.

Nä, det var mer en generell tanke, om rollspel som "möjligheten att få vara någon som är annorlunda än en själv", vilket som du påpekar, kanske inte nödvändigtvis behöver vara poängen med rollspel alls. Men någonstans för mig i alla fall, har det väl varit att tänka sig in i att vara en liten...

Nä, men rent principiellt kan man ju argumentera för att typ jag skulle vilja spela Sherlock Holmes. VAD MAN NU VINNER PÅ DET, förstås, men rent funktionellt kanske det borde finnas rollspel som tillåter det också. Men, som tidigare nämnt, det kan ju lätt balla ur.

Absolut, det är inte raketforskning, men det kan kräva lite eftertanke från SL. Vad gäller uppfinningsrikedom är det svårare. Men men, man spelar så gott man kan och kul kan man ju ha oavsett regelverk.

Jag håller helt med om kritiken, och vill väl egentligen bara luta mig åt värdena OM DET BEHÖVS. Om jag någonsin konstruerar ett rollspel, skulle jag nog skriva något i den här stilen: "Vad gäller intelligens, vältalighet och social utstrålning och sådant: Tänk på att det är ganska lurigt att...

Fast det är ju faktiskt sant, att blyga/tystlåtna spelare inte kan spela stora skrävlare, om systemet kräver att man ska vara skrävlig själv för att förmågan ska funka. Personligen har vi vid spelbordet inget problem med det alls, för vi är alla högljudda, och kan, om vi vill, tysta ner oss...

Ett enda spel sammanfattar detta bra: Cosmic Encounter. Varenda ras har en så bruten specialförmåga, att de balanserar ut varandra.

Onekligen, men icke desto mindre intressant. (Nästan som ett samberättande)

Hm, det låter så pass annorlunda från så som jag sett på rollspel att det känns helt väsensskilt. Så som vi kört, har själva poängen varit att utforska det som spelledaren har hittat på. Även om det inte funnits något 100%-igt klart, utan hålen djälvfallet fyllts, har nöjet för oss alltid varit...

Behöver du ändå inte komma på vilket problem som ska lösas? Spelledarlöst rollspel, finns det då en färdig text att följa, eller är det bara teater-improv på plats?

Betyder det att du 1) inte har möjlighet att spela dem alls, eller 2) är så rutinerad att du inte behöver preppa alls?