Search results

Nu för tiden är det så. Men det är bara för att tidiga rollspel lånade in karaktär som en felaktig direktöversättning av engelskans character. Och därifrån spred det sig till datorspel, m.m. Definitivt en anglicism, även om den numera har rotat sig rätt ordentligt i svenskan.

Spelar i princip ingen roll hur den presenteras, bara den presenteras i tillräcklig detalj för att man ska kunna veta hur olika saker funkar i den kulturen, och vad som är viktigt och varför.

Bara om du vill skapa en karikatyr av kulturen. För det är vad du får om du bryter ner en kultur till bara ett fåtal egenskaper.

Går gör det väl, men det låter lite poänglöst eftersom den kulturen kan man ju lätt utforska och uppleva utan att behöva blanda in rollspel i det hela.

Lite sådant kan man säkert läsa in, men jag tycker att det är väldigt uppenbart att Narnia har en egen existens och historia, som inte är någon spegling av besökarna - annat än såtillvida att alla människorna som lever där är ättlingar till människor från vår värld och då har tagit med sig...

Den har jag inte hört förr. Var har du fått det ifrån?

Vad jag tänker på som culture gaming är att man verkligen grottar ner sig i den kultur/värld man spelar i, vilket närmast kräver att det finns en detaljerad sammanhängande värld att grotta ner sig i. Inte så mycket upptäcka kulturen, då rollpersonerna nog oftast antas vara väl bekanta med den...

Man kan ju titta på gamla Warhammer Fantasy Roleplay där alignment axeln är Chaotic - Evil - Neutral - Good - Lawful. Chaotic och Lawful är extremist alignmentsen.

Så det är därför man så ofta stöter på zombier, animerade skelett, och vandrande mumier i gamla dungeons! Alltid undrat över det.

Slutduellen från Return of the Jedi Gnuer i panik från Lejonkungen Svärdsduellen från Princess Bride Chariot Race from Ben Hur. Inga datoreffekter här inte.

Den typen av grupper, där det mest är en slump att de sammanfördes, kan fungera jättebra för ett äventyr. Men för en kampanj så kan det bli rätt krystat varför de fortsätter hänga ihop efter att tagit sig igenom det där första äventyret.

99. Du drabbas av tvångstankar: Du måste alltid bära en stor trollkarlshatt på huvudet, och du ger Uppdrag till var och varannan du möter.

Om jag får spekulera lite.... Han gör vad hon säger åt honom att göra, och är bra i sängen?

84. Du är nu magiskt tvingad att hämnas trollkarlens död.

64. Det var trollkarlen det betydde otur för.

Feanor hade sju söner, vilket var anmärkningsvärt många. Hans mor födde bara ett barn - Feanor. Sen dog hon. Av alla hans sju söner var det bara en enda som själv fick barn, och då bara ett barn. Något dussintal barn var det nog ingen av de kungliga alverna som hade. Två till tre barn var...

Ja. Han hade en människokropp. Utgår från att det var en anatomiskt korrekt sådan. De kroppar som maiar iklädde sig var riktiga kroppar. Melian lyckades till och med bli gravid och föda barn.

Ungefär min reaktion också. Jag har läst några av hans böcker, och de var väl okej men inte så mycket mer än så.

Versaler på Varje ord Blir kanske Lite mycket, Men om Man nöjer Sig med Vartannat ord Kanske det Blir bättre? Eller inte....

Kvinnoporträtten är väl inte de bästa, nej. Men jag gillar hur det här är Conan som blir räddad ur fängelsehålan av en kvinna (Zenobia), och inte tvärtom.