Search results

PERSONGALLERI Simmus Biörkskiöld, är ett relativt ungt, magert lodjur. Jag vill ge honom en känsla av vampyr, eller Dorian Gray, eller så, fast kanske egentligen utan att han är ond. En melankolisk, svartsynt ung aristokrat. Jag tror att han sysslar med något konstnärligt. Målar han...

Efter en dryg månads färd kommer den olycksdrabbade ångbåten S/S Liriope anlända till slottet Vargaväkte, långt i norr. Trots att det ännu är sensommar hemma i Krickdala, är Vargaväktes gårdsplan redan är täckt av fallna löv, och om morgnarna växer frostrosor över fönstren. Då båten försenats av...

Tre tabeller som folk gärna får fylla på om andan faller på. Den första rör saker som rollpersonerna kan köpa innan skutan Liriope ger sig av ifrån Kastanjehamn, som ju är en sorts sista utpost i norr — efter Kastanjehamn finns bara enstaka små fiskeläger, kolmilor och hyddor längs...

Allt det här är bra. Jag tror att Gamle Fälle kan en del svartkonst själv; han haft en del med rösefolket att göra och sådär. Och ja, efter att Liriope har passerat, och den lilla sidoäventyret är över, klättrar han upp på en höjd, och upp i en hög tall, och slår på sin trumma av laxskinn, för...

Det här är jättebra. Grönsakerna kanske till och med börjar skjuta skott och blomma. Det kanske till och med händer med skeppets plankor -- de växer och knakar och får nya kvistar här och där.

Ja. Den olycksdrabbade ångbåten S/S Liriope fortsätter sin färd norrut, under gulnande höstlöv och grånande skyar. Målet är nu slottet Vargaväkte, där en grupp Krickdalaastronomer och deras medhjälpare -- bland annat en glasblåsare med mörk, dyster blick -- ska övervintra för att studera...

Jag håller med om att reglerna sätts i spel in när rollpersonerna stöter på motstånd i form av till exempel fiender, eller bara motsträviga spelledarpersoner, eller låsta dörrar och saker som är dolda för sinnena, och språk de inte kan läsa, och så vidare, och så vidare. Och, för att göra det...

Alltså på nåt sätt känns det Krickdala-aktigt att ett par nyfikna smådjur -- en vessla och en padda och något mer -- ångar upp breven som passerar Kastanjehamn, bara för att följa Krickdalabornas och Vargaväktes kärlekshistorier och sorger och begravningar och liv. Som en följetong, som du...

Alltså tanken på att Nordstjärnan fraktade något odjur ligger ju nära Alien, som på något skumt sätt är inspirationskällan för en viss stämning i det här äventyret. Men det finns redan ett "odjur", och det är ormhjärtat, och ormsekten, och själva visirsnoken, som till slut kommer börja följa...

VRAKET Små tankar om en äventyrsplats till den pågående kampanjen om den olycksdrabbade flodbåten S/S Liriope. På nåt sätt är det nästan en sorts version av Alien; smådjur som reser genom isolation och farlig mark, och så en fara ombord. Nu handlar det om en sak som händer typ halvvägs till...

Åh, vad fint. Det är typ det som är målbilden. Vimsiga, liksom aristokratiska smådjur, högt sommargräs, färgade lyktor och ångbåtar, och så kosmiska fasor som lurar i skuggorna.

Spelarna är min fru och tre av barnen - två tonårspojkar och en sjuårig flicka. De är alla mycket förtjusta i att spela, och barnen har aldrig spelat rollspel förut.

Tänkte det kunde vara fint med en liten rapport. Nu har vi lyckats spela nån vecka. Jag hoppas kunna skriva ihop själva äventyret så att det blir spelbart någon gång senare i vinter eller i vår, kanske. Rollpersonerna är ett blandat gäng, som har olika skäl att resa norrut med ångbåten S/S...

Det där gillar jag. Kanske vägrar han gifta sig och få barn för att han inte vill döma fler till ett liv som kultist? Eftersom någon förfader svor en ed och band deras blod till en förbannelse, typ? Nog finns det något där?

Han kan egentligen ha rätt dunkla motiv. Han är ju ledare för sekten. Men just därför behöver han ha något som gör att spelarna inte omedelbart gissar att han är skurk. Han ser ju skurkaktig ut, också. Jag gillar att han försöker leva upp till faderns eller moderns krav. Eller gamla bittra...

Jag tänker att tävlingen hålls rätt lekfull. Kanske är priset just något så enkelt som att man får äta en trerättersmiddag vid kaptenens bord? Jag har en bild av den fattiga flickan som är barn till hasselmössen -- att hon står och hejar på sin far i en roddtävling eller när man spelar brädspel...

Fantastisk idé. Kan det inte vara kapten, eller kanske ännu hellre bävern som är styrman, som har plockat upp något backgammanliknande under sina resor? "Det här brädspelet spelades i den avlägsna östern för många, många år sedan. Det var en korplärd som visade mig det när vi var skeppsbrutna på...

Jo, verkligen. Jag tänker att de första tre, fyra dagarna så sker egentligen inget särskilt. Man spelar kort, står vid relingen och pratar, äter middag, och så vidare. Vassen och näckrosbladet glider förbi, folk vinkar från flodstranden. Jag vet inte varför jag inbillar mig att det behöver föras...

En igelkott och författare som hoppas kunna skriva färdigt sin roman under resan. En butter Sean Connery-typ, som nog kommer visa sig ha dolda styrkereserver.