Search results

Här är en tanke som jag tror att jag tycker om. Riddaren som blev den första Padishahen över amfibiekejsardömet slöt fred med ormarna, men inte, som den officiella historieskrivningen hävdar, genom att besegra deras moder Draken i envig, med styrka och hjätemod, utan genom att ge ormarna något...

Gillar framförallt denna. Att ormmagi kan förvandla giftigt spott till syra som fräter sig igenom sten och metall. Det ger dem en underbar känsla av Aliendrottningar.

Gillar detta väldigt mycket. Att ormarna för att väva förvirrande trolldom som påverkar en hel by eller ett helt kungarike måste komma överens och knyta en knyt som innehåller dussintals ormar, eller kanske ännu fler. Det ger dem både en ursäkt att, trots att de är notoriskt opålitliga och...

Halvt om halvt skulle väl det här kunna hamna under tråden om amfibier, men det känns som ett nytt ämne, så jag postar en tråd till. Nån måste väl skapa content här bland rollspelsmakarna medan @krank jobbar på sitt hemliga projekt (vadärdet-vadärdet-vadärdet) och andra skriver på Drakar och...

Att scrolla igenom den här tråden får mig äntligen att fatta storheten i en viss sorts vansinnigt, beckmörkt humoristiskt grottkräl. Det är perfekt att det är Midnatts-Narnia. Jag har nog tjatat om indiespelet Puppetland innan, men det känns lite åt det hållet.

Det här är helt fantastiskt som vanligt, @Cybot Det är guld att Draken gett en bit av sin själskraft till riddaren, och att denna gått i arv till en av hans arvingar. Jag tänker att man hade en sorts prov för att avgöra vem som hade ärvt "den heliga lågan" -- någon Bene Gesserit-liknande grej...

Jo, precis så tänker jag också. Lag och kaos. Förstening och förvandling. Död och liv, ytterst. Eller ännu hellre: död och återfödelse. Och båda extremerna är såklart lika otrevliga ur vanligt folks perspektiv. Men utöver det har jag inte alls tänkt på ormarna. Jag har ormfobi, kanske är det...

Jag har suttit här i eftermiddag och läst egyptisk mytologi, och där är ju urvattnet och det vattenfyllda djupet och sånt en stor grej. Solen färdas på en båt över himlens vattenspegel och sådär. Så jag tänker att badhusbesöket kan ha en koppling till det: en gång per år steg kejsaren ner i en...

Jo, absolut, så är det. Jag är bara medveten om att jag har en tendens att upprepa samma bilder i alla hemligheter. Månprinsessan, som jag skrev om typ förra våren kanske, hade nämligen en hemlig lönndörr i sitt palats, och smög ut om nätterna med en lykta och försvann in i en svart spegel, och...

Jag vet inte om amfibierna hade ett särskilt högteknologiskt samhälle. Men jag tycker om... gesten. Det behöver ju inte vara en maskin, utan kan vara en magisk eller alkemisk... vadsomhelst. Ett svärd. En bok. Använda en viss dörr. Jag tror att det här kan vara nyckeln till allihop.

Det är kanske rätt bra om Drakblodet i kejsarens ådror är motsvarigheten till de vises sten. En mytologisk alkemisk ingrediens. Bland annat. Jag tänker att det kanske kan göra flera olika saker. Skänka märkliga, psykedeliska sanndrömmar åt den lilla salamanderflickan som är kejsarens försvunne...

Jomen det är utmärkt tänker jag. Ormarna är ju barnbarnsbarn till draken, så det passar bra att den som har drakblod i ådrorna kan ha någon sorts förbund med dem. Jag vet inte exakt hur byteshandeln mellan dem ska se ut, men jag tänker mig ungefär: 1. Amfibierna hatar ormar. Alltså verkligen...

Såhär, tror jag. Salamanderriddaren slogs mot Draken i nio dagar och nio nätter, men dog till slut av sina sår. Men Draken var så imponerad av hans mod och envishet, att hon sörjde honom där han låg livlös vid hennes klor. Så hon lyfte upp honom och bet honom mycket ömsint, och sprutade in sitt...

Jag undrar om inte drakblod, snarare än ormblod, är grejen? En modig salamanderriddare, en sorts St Göran, fast vad heter han neråt Grekland och Balkan, St Georgeos, klädd i alkemisk rustning, lyckades ta sig genom de krälande, giftiga, ångande träsken, och var nära att dräpa Draken, alla ormars...

Ursäkta att mina trådar om Krickdala svämmar över forumet just nu... På tal om översvämningar: den här helgen tänker jag alltså på amfibier: lövgrodor, paddor, salamandrar, och till och med en och annan blek axolotl långt västerifrån. De lever bland de andra smådjuren --bland möss och ekorrar...

Alltså jag... jag ska väl inte överdriva och säga att jag älskar, men... säg såhär: jag håller väldigt mycket av er här på rollspel.nu. Alla är så kreativa och generösa att jag bågnar, heter det så? Jag bågnar av tacksamhet och skaparglädje varje gång jag postar nåt här och får se era svar. Jag...

Verkligen! Turkisk konfektyr!

Det bidde en ny Sällsamhet, till att börja med. @Mogger Giftätare är väl inte världes bästa namn. Etterbuk? * Giftätare Amfibierna lever tillsammans med de andra smådjuren i Krickdala och på landsbygden. Ofta lever de vid flodstranden, i hus som har ingångar både mot gatans kullerstenar och...

Är det inte på något sätt så att pistoler bara är kraftfulla i mycket realistiska spel? I verkligheten är ju till och med en vanlig kökskniv av typen som man hackar morötter med ett rätt fruktansvärt vapen, som ger bäraren ett enormt övertag mot en obeväpnad person. Ett eller två hugg med en...

Tack! Jo, de har otur med statsbyggande, våra kallblodiga kusiner. När jag tänkte på vad jag skulle göra av grodorna och paddorna i Krickdala så tänkte jag faktiskt på dinosaurierna; att det funnits en tid "när skräcködlorna härskade", men att den var förbi, och att reptilerna nu var små och...