Search results

Ja. Jag har inte riktigt börjat tänka kring Skuggan än; varför dyker den upp ibland när man använder Ljuset? Jag lutar åt att det har att göra med att man använder Ljuset på nivåer man inte bemästrar. Jag tycker om idén att Skugga dyker upp som en varelse i världen som vill en något. Den kan...

Jag tycker om Skuggan som hunger och ensamhet, som missunnsamhet och bitterhet och sorg. Att man vidrörs av den och förlorar sitt ljus, sin generositet och tacksamhet. Man kan inte längre se klart. Blir arrogant eller förtvivlad. Det finns ju varelser och djur som använder skugga så som andra...

Jag tänker att detta är det oskyldiga sättet att använda Ljuset på, och att det ger upphov till enklare former av ”magi”; man kan tala med blommor, skapa enkla illusoriska tricks, och sånt. Men om man vill göra mer avancerade, kraftiga saker är det kanske behäftat med en risk att kasta en...

KORT FÄRGLÄRA (Ofärdiga skisser att eventuellt skumma för överblick) GULT Aborre, Snok, Tusenfoting Medvetande och illusioner Själviskhet t10 1 Din spegelbild har sitt eget liv, och sin egen personlighet, och gör ofta saker du aldrig skulle göra. 2 Du har en ny ögonfärg varje dag, och alltid...

LJUSET Du vaknar en vinternatt och en dröm har gjort dig orolig i tassar och morrhår. Borde somna om bums. Huset knakar och knirrar och våren är ännu långt borta. En så otäck dröm. En skugga jagade dig. Du tar på tofflor och nattmössa och klättrar makligt uppför spiraltrapporna i beckmörkret...

Nu handlar det om magi, eller den blandning av magi, alkemi och ”mystiska krafter” som finns i spelet Tistelriddare: ”Ljuset”. Utkast till ett kapitel om allt det här ligger i inlägget under detta. Läs gärna. Några frågor: 1. Terminologi. Det som nästan hade kunnat heta ”besvärjelser”. Just...

Men vart reser den här filuren...

Häpp. Här kommer en ny och uppdaterad variant, efter @Måns perfekta tonartshöjning och @Leon rimliga invändningar, och alla andras förslag och gilla-klick och synpunkter. Jag tänker att instruktionen angående karaktärsdragen blir: om du vill ha ett ganska arketypiskt djur kan du välja två...

Men det skulle vara ordning och reda och rent och snyggt!

Nu var det kanske inte det här du syftade på, men jag var faktiskt på vippen att skriva ”detta kan med fördel diskuteras vidare i min egen tråd om olika djur och deras inneboende egenskaper (blinkande skylt och länk)”, men jag tänkte att det väl bröt mot någon etikettsregel. :rolleyes: Men...

Styrka 2T8 gissar jag på. Jag tyckte det var fiffigt och elegant att ha en anka som var just en stark riddare, för att på nåt sätt markera att ankorna inte behöver vara komiska ilskna filurer och mjäkiga, giriga köpmän. Kan en anka vara en riddare med STY 16 kan de ju vara lite vadsomhelst...

Min saliga mamma, må hon vila i frid, irriterade alltid ihjäl mig och mina bröder när vi satt och glodde på fotboll, genom att börja prata om färgen på lagens tröjor, och en hypotes hon hade om att lag i röda tröjor oftare vann. I den andan utbrister jag: Så fantastiskt vackert det är också...

Alltså, jag tänkte skriva att all den trovärdighet du har byggt upp i Krickdala halveras med varje sånt här Göteborgsskämt, tills jag mindes att det ju var jag som började, härifrån Hisingen...:unsure:

Det här är så himla bra! Tack!

Ja, nej alltså det är ju rent historiematriellt, som @Måns väl också säger. Deras nostalgiska känslor är ju inte biologiska. Men de hade ju däremot en ordning som var biologisk, dvs det var amfibiernas rike, inte allas rike lite hipp som happ, dvs åtminstone grodor och salamandrar...

”Den svarta råttan kom emellertid ej längre att få njuta fröjden av sina gjorda erövringar, och den som gjorde henne rätten stridig var, som det så ofta går, en av dess närmaste släktingar.” ”Men i den strid som följde kanske det ej var så mycket storleken det kom an på utan först och främst...

Jag tänker nog såhär: * BOX: Saker man är, och inte Smådjuren i Krickdala umgås utan att skänka en tanke åt att den ene har randig svans och den andre gälar och simhud. De fäster ute ens vikt vid de vassa hörntänderna som glimrar till i grannens skratt, så länge det rör sig om en hederlig...

Jag gillar den här hemskt mycket, bara den får en lämplig yrkesförmåga som skiljer sig från Lånaren, och en egen ton, som jag tänker kanske är lite sorgligare än Lånaren. Tack!

Jag håller med, tror jag. Jag tycker mer om lejonet som samlar frimärken än lejonet som är en modig krigare; om något är det ju Sovmusen jag vill ha som riddare. Men frågan är om det är kul för att de olika djuren a) faktiskt HAR vissa artbestämda egenskaper och temperament som de ovan nämna...

Men tänk på att Lånaren ju har en stor förmögenhet som kommer ramla in närsomhelst. Och så fort de får en ordentlig bank i Krickdala kan hon ju dessutom äntligen växla in sina obligationer och reseväxlar mot reda pengar.