Jag ryggar tillbaks från den plötsliga chocken av haggans nuna. Sen så lutar jag mig lite närmre och kisar i mörkret. "Jag vill följa med på äventyr." Säger jag. "Jag är bästa tjuven på den här sidan bergen!"
Om jag skulle resonera kring mitt föremål så skulle jag nog säga att jag tror att mitt föremål känns som ett one of a kind. Det skulle förvåna mig extremt mycket om någon hade ett likadant föremål som mig.
För övrigt vore det smart om nån förde protokoll över outningar. Iom att jag har...
Det har väldigt mycket med med självkänsla och hälsa däremot. Och det är en av anledningarna till att det är snyggt. Eftersom man ser på någon att de tar vara på sig själva och bryr sig om hur folk ser på dem.
Du är så söt.
Vad tycker du jag ska resonera kring? Något särskilt eller vill du att jag ska komma på vad jag ska skriva om så du slipper offra att ta ställning i så stor utsträckning som möjligt?
Re: Spöken
Du gör det lätt för dig. Jag är inte nöjd. Men visst. Vi får ju se ikväll antar jag.
Som jag ser det, om ulvarna är spöken så måste de ju äga förmågan att hamnskifta på nåt vis. Alltså, de är i fysisk form; gengångare. Alltså inte genomskinliga ghostbuster-spöken. Annars blir det...
[Tack. Det är ok. ]
Jag stannar till när Rutger flyger förbi mig, tillräckligt länge för att höra Rutgers varning - vilket också vittnar om att han är vid liv. Jag möter de anstormande zombierna i trappen. Katanan håller jag med dubbelfattning, facklan fortfarande i vänsterhand så att det ser...
Spöken
Min roll antyder att vi har att göra med spöken.
Jag kommer försöka vara aktiv men det är sjukt mycket som upptar mina dagar just nu (rollspel i alla möjliga trådar tycks det bland annat). Tisdag har jag rollspelskväll och likaså onsdag så ikväll ska jag försöka vara med ordentligt...
Facklan är tänd.
[Jag inväntar väl att Mårten skriver hur han reagerar på zombien som anfaller honom så att han inte skriver in sig före mig efter att jag skrivit ett inlägg.]
Det här är fräckt Mårten. Att skriva in sig själv framför mig när jag skrev först. Det som är fräckt är att du tvingar mig att förhålla mig till ditt inlägg i ett inlägg jag redan skrivit. Nu behöver jag egentligen ändra mitt inlägg eller skriva ett komplementerande inlägg för att visa att Nicky...
Jag tittar upp på gammelorken. Känns tråkigt att bli lämnad ensam... I samma ögonblick som jag tänker den tanken bestämmer jag mig för att jag kommer följa med de andra. Jag gör ett tyst löfte till mig själv. Jag ska med på den här resan!
Jag slinker av från stocken säger till Bokki att röra...
Jag gillar det bildliga gojset som ödemarkens son innebär mer än det bokstavliga gojs som de föreslagna omskrivningarna innebär. Inte för att jag spelar Eon alls. Det finns något nästan religiöst och definitivt mytiskt över det och det tilltalar mig. En ödemarkens son som det råkar vara nu är...
Jag tycker att du skulle skrivit under så här istället, Krattan:
/Kraetyz, som tycker alla ni är fåniga som tycker att saker är viktigt när det uppenbarligen INTE är viktigt eftersom han inte tycker att det är viktigt. Så då suckar han tungt i sin signatur för att visa hur fåniga ni andra är.
Ljudet av ett gevärsskott ryter genom trapphuset. Jag tar den första facklan och kastar mig upp för de första trapporna. Man ska inte springa med svärd, jag vet - men nu är det bråttom. Med facklan i vänster hand och katanan i höger tar jag trapporna i tre steg.
"Vänta. Jag ska bättra på våra chanser." Jag tar mig in i en städskrubb här på första våningen. Kommer ut igen med en sopborste. Det går snabbt att hitta resten jag söker, några volymer lakan, outspädd rengöringssprit.
I det orangea skenet från en passerad solnedgång hugger jag av sopborsten i...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.