Search results

Jag började nästan samla på LotFP, så att jag åtminstone skulle ha ett ex av varje produkt (så både första Death Frost Doom och remaken, men inte varje print av första, så att säga); men det dog när jag missade nån kickstarterbonus och nåt mer och då tappade jag intresset för samlande helt...

OSR är snabbt och enkelt regelmässigt. Att spelarna ägnar några timmar per spelmöte åt att diskutera om de ska ha med sig vin eller kaffe, om de ska gå höger eller vänster när de väl gått in, vem som bär vilken ljuskälla och vems fel det var att det blev myteri på skeppet förra spelmötet är...

Första jag spelade var Drakar och Demoner Samuraj men mitt första egna rollspel var Drakar och Demoner 91. Senaste faktiska rollspelet är nog Järn, annars köper jag sällan spel utan oftast tillbehör av olika slag. Senaste köpta som jag faktiskt spelat är nog Into the Odd. Jag lär spela nån...

Det här är bra:

Det här är den bästa tråden sen Svärd på Ryggen.

"Inte sällan" är ett extremt vagt mått så huruvida det är en liten överdrift eller inte är svårt att säga, och dessutom har han väl i princip varit involverad i fyra produkter varav han faktiskt skrivit och hittat på majoriteten av textinnehållet i två av dem, så urvalet är ju ganska litet till...

Tänkte kanske mest på Raggi och typ FFS och DLD; men med det sagt har ju Zaks NPCs inte sällan relativt köttiga drivkrafter, typ: "Only finds joy in the sound of innocent women crying." eller "Summons creatures from the lower planes for unsavory purposes" och omslaget på MotBM föreställer en...

Det är något... öhm... lustigt, över LotFP/Raggi/Zak som kontroversiella figurer; eftersom de är relativt harmlösa ur en samtida svensk synvinkel. De är ju båda, och kanske i synnerhet Raggi, präglade av att ha vuxit upp i puritan-amerika och deras uppror (om man nu ska kalla det för det) är...

Jag tycker det är synd att prisets roll i att uppmärksamma sådant som annars kanske skulle hamna under radarn inte är något som beaktas. Jag trodde av någon anledning att det var en faktor, och en jag uppskattade, så det var lite av en besvikelse. Det här känns ungefär lika spännande som att ge...

Jag känner inte att det som karaktäriserar det här forumet är att något får stå oemotsagt. Typ någonsin, oavsett ämne.

Just nu har vi börjat spela Maze of the Blue Medusa, som är den tredje megadungeonkampanjen jag deltar i och även den här gången är det jag som är spelledare. Till skillnad från tidigare kampanjer har vi den här gången en stabilare spelgrupp och ett återkommande spikat schema, så den här gången...

Den andra megadungeonkampanjen vi körde var Anomolous Subsurface Environment och den här gången var jag spelledare. Vid det här laget hade jag och även många av de andra spelarna i gruppen mycket mer erfarenhet av dungeon crawling än tidigare, och jag hade upptäckt poängen med reaction rolls och...

Den första mega dungeon vi spelade var Barrowmaze. Vid det här läget hade vi alla ganska liten erfarenhet av formatet och var som mest bekanta med det via spelrapporter och fansinartiklar, utom vår spelledare anth som jag tror åtminstone läst några mega dungeons tidigare (och kanske även...

Jag har så mycket att skriva att jag inte haft tid att göra det ännu :) Men i korthet har vi spelat Barrowmaze, ASE och Maze of the Blue Medusa (pågår just nu), och det finns en del att säga om dem och att jämföra dem med varandra.

Jag tänkte att i det här fallet så är det inga "första spelmötena", utan jag förstod det som att det är "ett spelmöte, punkt.".

Frågan är om man ska fokusera på one-shot-vänliga spel, eller om man får köpa att vissa sessioner helt enkelt inte kommer bli särskilt amazing men att man ändå kan se konturerna av vad som gjort spelet så populärt. Jag kan t.ex. tycka att det är allmänbildning att ha kört (gamla) Shadowrun, men...

CoC tycker jag fungerar bättre ju mindre lore du kan (samma med KULT), till och med. Star Wars gör sig också bättre ju mindre expanded universe-jox man "ska" kunna och ju mer man bara har sett typ första filmen och kör typ Tatooine Manhunt. Vampire däremot tycker jag gör sig bäst om man faktiskt...

Jag är rädd att många tradspel inte riktigt landar om man bara har ett oneshot på sig. Vissa spel, som Call of Cthulhu eller Star Wars D6, gör sig ju fint; men vad lär man sig om Vampire utan att verkligt götta ned sig i lore? Rolemaster som har sin payoff i hur bra det funkar när alla faktiskt...

DnD hade ju typ 30 års historia av att vara byggt runt att nöta ned resurser i snabba skirmishes som klaras av på några minuter; tills 4E vände upp och ned på det paradigmet och blev ett system som bara klickar om du måste bränna alla dina resurser på typ två-tre encounters och det är alla...

Det här är en av de sämsta plattformarna jag använt till någonting någonsin. Jag har för vana att kopiera allt jag skrivit innan jag skickar, för att jag inte litar på att nånting blir rätt.