Ska bara blanda i lite till i smeten.
Benen är från och till utsatta under strid beroende på tidsepok och vapen. Generellt så använder inte fotfolk benskydd, detta för att 70-80% av arméerna egentligen består av inkallat folk med låg ekonomi (arbetarklass). Benskydd uppträder hos kavalleri då fotfolk verkade satsa mycket på att få av ryttaren från hästen i allt från att kroka av honom eller sadelremmar till att bokstavligen hugga av honom fötter eller nedre delen av benen. Detta leder till att ryttare (svinrika riddare) satsar mer skydd på benen. I allt från knä-långa brynje särkar (kombinerat med skyddande höga droppformade sköldar a Hastings som täcker benen) till rena rama pantalonger i brynja, för att sedan övergå till plåt- eller lamell skenor i senare Tech utvecklingen.
Anledningen för att man inte bryr sig om viss vikt och klumpighet i helplåt eller halv-/överdrag/komposit/förstärkt (plåtdelar över brynja) rustning är att det är hästen som får dra lasset. Det är inte meningen att man ska knalla runt i dessa till fots. Varför har inte en pansarvagn vingar? Jo, för att de inte ska flyga.
Sen att under vissa perioder där de taktiska systemen ändras och man kan bli tvungen att slåss till fots för att jämna ut oddsen under slaget, ja då väljer de flesta ta av benskydden för att röra sig smidigare. På marken är det långt viktigare att kunna röra på sig för anfall och försvar än att skydda sina ben. Dvs att det är redan inräknat i ekvationen att man undviker rent teknikmässigt att motståndaren ska träffa mindre skyddade områden precis som vanligt. På hästen kan man inte röra sig mycket utan att manövrera hela besten och därför måste man ha ett passivt skydd på dem (benen) som kan ta smällarna under tiden som man hackar ned bönder, otrogna (eller orcher).
Den sista och mest extrema av fullplåtsrustningar typ 1500-tal är det inte meningen att de ska röra sig till fots överhuvudtaget. När dessa hamnar på marken är det nog rätt kört (ska påpekas att moderna test och dokumentärer har svårt att hålla koll på de olika runstningstyperna i utvecklingen och blandar friskt under benämningen "plåtrustning", det ända vi vet på allvar var att de var MYCKET effektiva när de brukades och det är egentligen det som räknas).
När det gäller ben och armskador osv. ser det iaf ut för mig (håller fortfarande på att undersöka saken) som att majoriteten av dödliga skador rör sig om primitivare huggvapen (400-1200); huvud, axlar, och senmedeltida vapen 1300+; huvud, axlar men även ben inräknade då vapnen är så pass smidiga (balanserade) att man kan göra låga hugg utan att förlora tid i fasen när man drar tillbaka svärdet för att förbereda nästa attack eller försvar. Sen kan man nog se det tillsammans med ett visst avtagande av bruket av sköld under denna tidsperiod (1400-tal+) då pålvapen börjar ta över och som kräver två armar att använda.
Tidigare hade skölden så gott som neutraliserat arm skador och även till viss del benskador då skölden antas skydda bra mot denna typen av anfall på mark (höger hänt mot höger hänt, öppen hållning dvs benen är längre bak än skölden). Vi talar om saker generellt. Får du in en träff på motståndarens ben utan att tappa gardet mot ett högt hugg så är det bara att gratulera och berömma för ett högt FV. Gör du det tio ggr i sträck väntar en OS buckla.
/nöff