Nekromanti Är detta för hårt mot mina spelare?

[lasergreger]

Är lite osäker om någon av mina spelare läser detta forum så bäst jag gör detta till en spoilervarning! Storjärven, vänd om!

Spoiler

I kvällens session av 4E så kommer mina spelare springa in i Bossen i det kräl de spenderat de senaste sessionerna i. Det är en ganska svår fight och det finns en risk för en TPK. Ifall denna vandöda magiker sänker hela gänget så kommer han inte döda dem, utan offra dem till Vecna (som är dödsguden i min setting) genom att kasta in dem i Shadowfell.

Ifall det blir så så kommer nästa äventyr handla om att de försöker ta sig därifrån. Min tanke är att de kommer kunna få hjälp att fly dödsriket, men priset: en av dem måste stanna kvar.

Slätt struket så betyder detta att den karaktären är död. Vem vet, i framtiden kanske han kan spelas in igen, men nu skulle det innebära att den spelaren får göra en ny karaktär. Min tanke är att de får först välja, om ingen vill (jag tror nån av dem kommer offra sig villigt) så blir det randomisering.

De är level 2, vi kommer ha spelar runt 6-8 sessioner kanske.

Är detta för hårt? Rollspelsmässigt/storymässigt tycker jag detta är coolt. Jag vet att JAG som spelare skulle offra mig och tycka det var hur ballt som helst. Men, jag är ju inte mina spelare, de kan jag ju ej fråga så jag frågar er?

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Jag tycker inte det är för hårt, men jag har inget problem med uppoffringar. Du känner dina spelare bäst, tror du någon skulle offra sig?

 

[Möller]

Du känner dina spelare bäst, men nä, jag tycker inte det verkar för hårt.

Om de tar det dåligt skulle jag dock försöka antyda att den kvarlämnade kan försöka räddas eller ta sig ut själv.

 

[sirfrog]

Det beror egentligen på hur dina spelare är. Vissa spelare älskar det cinematiska i att lämna och offra karaktärer, medan andra girigt bevakar sina karaktärer och blir arga om de ens nästan blir skadade. Dessutom bör du ta i beaktande om någon av karaktärerna kan tänka sig att offra sig. Omständigheterna spelar också roll. Folk är mer benägna att offra sig om det är episkt och coolt än om offret blir helt onödigt.

 

[Eksem]

Snarare är det väl lite mjäkigt, EGENTLIGEN skulle de ju vara döda allihop. Men det är ett kul dilemma och rätt häftigt, så go for it. Men då ska det banne mig inte finnas en chans i Helvetet (Shadowfell?) att den som offrar sig kan komma tillbaka (annat än som förbannad NPC och motståndare i ett kommande spelmöte, givetvis).

 

[lasergreger]

Tack för många snabba och BRA synpunkter allihopa.

Ja det finns karaktärer som nog kommer offra sig och samma med spelare. Och min tankebana var samma: det är ett litet pris med tanke på att regelmässigt så skulle alla dö så att säga.

Förutom att tvingas lämna en bakom sig så kommer detta givetvis ha andra negativa effekter, de kommer fly från Vecna, det gillar inte hon. De kommer att skaffa sig fiender och "vänner" i Shadowfell.

 

[Xyas]

Nu finns där ju inga detaljer om exakt hur det här offret ska göras, men i mitt tycke är det inte för mjäkigt, däremot låter det ganska arbiträrt. Att lägga upp något sådant riskerar att uppfattas som att spelledaren tvingar spelarna att göra det här offret (återigen, beroende på det exakta upplägget, det finns flertalet sätt man kan dölja sånt här på).

Som spelare hade jag inte alls uppskattat så pass rälsat spelande. Däremot hade jag inte haft några problem med en situation där det, gentemot skyhöga odds, finns en chans att alla kan klara sig. Men där ett misslyckade leder till att 1->flera rollpersoner måste offras.

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Rent personligen skulle jag belöna en karaktär om den offrade sig för resten av gruppen om det passade med dennes personlighet.

 

[Sapient]

Jag håller med de andra om att det snarast är ett spännande upplägg med massor av möjligheter att utveckla vidare, givet att det finns spelare (med rp:n) som kan tänkas göra något sådant.

Men jag kommer på en sak där, som kan vara värt att ha i bakhuvudet - den spelare som faktiskt offrar sig, gör ju en ny karaktär. När den nya rollpersonen kommer in i gruppen, kommer den inte att ha samma bakgrund.

Om det ska leda till återkommande teman i kampanjen, kan det vara värt att försöka hitta något sätt att få den rollpersonen att dela samma sak. Kanske något senare inslag, väljer ut den personen och på något sätt ger en liknande erfarenhet?

Det känns ju kanske annars lite random om Vecnas vrede drabbar "de som smet från dödsriket, och den där snubben som hänger med dem..."

 

[!Paxen]

Inte för hårt, men se till att dom inte kommer ha lätt för att bestämma sig för att offra sig själv. Liksom, se till att alla har något med sin karaktär som inte är värt att offra, kanske något som inte kan ärvas till någon annan karaktär.

Då jag inte har spelat 4e tillräckligt vet jag inte vad det skulle vara.

 

[Eksem]

Karaktärer i 4E kräver mycket mer jobb än till någon annan version av spelet, så att bli av med sin rollperson i 4E har mycket större inbyggd verkan (och då räknar jag inte med saker som att man kanske har köpt och målat en mini specifikt för sin rollperson, som ju också ökar insatsen för spelaren). Vid level 2 är det inte så farligt, dock, men ett liknande val vid level 11 skulle vara enormt (vid det laget har man gjort en väldigt massa specialiseringar, skaffat mycket specifika magiska föremål och helt enkelt lagt mycket tid och planering för sin rollperson).

En fördel med att det ligger så mycket arbete bakom en rollperson i 4E är att en förlust verkligen känns.

Jag kan inte tänka mig att valet blir lätt. (Såvida inte någon är trött på sin rollperson och vill spela en annan, och då är det väl ok att den blir offrad det med; alla blir nöjda åtminstone).

 

[Mukwa]

Jag tycker att det låter ascoolt, men egentligen är jag inte för att du redan har bestämt utgången för spelarna. Eller, vad kommer hända om de vinner utmaningen mot den där onda ärkemagikern? Försök att ta fram ett lika coolt scenario om det skulle inträffa också. Om jag var i din sits som SL nu så vet jag att jag hade försökt styra äventyret till "min" coola plan att offra dem och låta dem fly från helvetet, eftersom det skulle bli så coolt. Därför hade jag försökt hitta på en lika cool plan om de lyckades döda ärkemagikern, så att spelarna faktiskt ges ett val igen.

 

[Zappelina]

Jag som spelledare hade kanske hoppats på att alla spelarna kunde tänka sig att offra sina rollpersoner för en häftig scen, men att vem av det blev hade avgjorts genom fult intrigmakande och inbördes strid mellan rollpersonerna. Dvs om mina spelare kunde hantera det. I helvetet borde inte finnas plats för altruism, fast jag vet såklart inte någonting om ert Shadowfell

 

[lasergreger]

Ojojoj så mycket bra synpunkter och funderingar!

Nå min tankebana runt detta:

Striden kan gå åt båda hållen, naturligtvis är målet för både spelarna och mig att lyckas. Men jag håller mina strider (särskilt en "bosstrid") svåra, för jag satsar på färre men svårare encounters. Annars tycker jag 4E blir för segt och jag vill ha mer rollspel pch handling mellan encounters.

När jag funderade på vad som skulle hända ifall de "dog" så kom jag på denna idé. De är nämligen instängda och kan inte fly, så tar jag bort detta alternativ så måste jag ge dem något annat.

Men det är också så att om de förlorar så har de "misslyckats" om jag får använda ett sånt fult ord, så det måste kosta dem något. Och en död är bättre än fem. Dessutom skulle detta leda till mer rollspelande, nya vägar och krokar i kampanjen och en påminnande smak på priset av misslyckande.

Jag vill också understryka något, då jag ser att några av er uttrycker er med tanken att detta KOMMER att hända. Det finns inget som säger att så är fallet, kämpar de och använder sina resurser och huvudet så kommer de klara striden. Och om tärningarna är på deras sida såklart!

 

[Xyas]

Jag vill också understryka något, då jag ser att några av er uttrycker er med tanken att detta KOMMER att hända. Det finns inget som säger att så är fallet, kämpar de och använder sina resurser och huvudet så kommer de klara striden. Och om tärningarna är på deras sida såklart!

Men om de inte vinner striden utan hamnar i shadowfell så KOMMER det att uppstå en situationen där exakt en rollperson måste offras eller hur? Det verkar förutbestämt och det är den typen av scenarioplanerande jag opponerar mig mot. Men om du döljer det väl att det var bestämt på förhand så kanske det kan funka.

 

[Mukwa]

Jag vill också understryka något, då jag ser att några av er uttrycker er med tanken att detta KOMMER att hända. Det finns inget som säger att så är fallet, kämpar de och använder sina resurser och huvudet så kommer de klara striden. Och om tärningarna är på deras sida såklart

Jo, men det jag ville ha fram är att åtminstone jag som SL skulle ha försökt motarbeta spelarna (om än mer undermedvetet) för att uppnå helvetesäventyret. Vad händer om de klarar av bossen? Jag hade behövt tänka ut nåt annat som händer om de spöar ärketrollis för att inte undermedvetet sträva efter att de skulle hamna i helvetet. Hur tänker du inför det? Har du nåt utarbetat? eller är det bara jag som är en kass, men ändock självmedveten, SL?

 

[chrull]

Jag tycker inte du ska låta slumpen avgöra. Låt någon offra sig, eller ännu bättre, låt gruppen rösta i bästa robinson stil.

Sen låter du den spelaren spela en annan rollperson med gruppen i cirka två levlar.
... Sen kommer rollpersonen som offrades tillbaka som en mycket otrevlig och hämndlysten skurk, spelad av samma spelare.

 

[Eksem]

+1

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

+1

 

[Sapient]

Jag tycker inte du ska låta slumpen avgöra. Låt någon offra sig, eller ännu bättre, låt gruppen rösta i bästa robinson stil.

Sen låter du den spelaren spela en annan rollperson med gruppen i cirka två levlar.
... Sen kommer rollpersonen som offrades tillbaka som en mycket otrevlig och hämndlysten skurk, spelad av samma spelare.

Eller ett antal levlar till, så kommer spelaren tillbaka som Lich. Och bara kunskap om rollpersonens historia kan hjälpa till att räkna ut vad som använts som phylactery...