Lambendil;n256869 said:
Vad jag "fuskar" med är plötsliga, slumpmässiga slut som inte har något berättarmässigt värde utan enbart kommer att vara till last för berättelsen och spelarnas upplevelse. Som tidigare nämnt, en helt random "critical hit" och ett påföljande hejdlöst dåligt stryktålighetsslag eller motsvarande så en roll helt plötsligt dör i en skärmytsling med ett "random encounter".
Det finns vägar runt detta givetvis och i vissa fall kanske det är helt lämpligt för storyn att så sker, men då kör man på det. Men vanligtvis är det till berättelsens och upplevelsens nackdel.
"Om man inte tycker om dåliga tärningsresultat kanske man inte ska välja spel där man rullar tärning."
Även om jag skriver det med glimten i ögat så ligger det något i det.
Tycker man inte om slumpmässighet ska man inte slå tärning, eller se till att tärningsslag inte kan få dödliga konsekvenser.
Ett sätt har redan nämnts i tråden: "fail forward".
När det gäller random encounters har jag en väldigt lätt lösning:
- Ta bort de monster som är för dödliga på random-listan.
- Låt monster göra genomsnitts-skada:
Säg att man möter ett monster som gör 2d10+4 i skada när det träffar, samt dubbel skada om det crittar (vilket är 1 chans på 20). Låt då monstret istället göra 2 * 5,5 + 4 = 15 och så t.ex. ytterligare 2 i skada för varje träff för att kompensera att monstret inte kan critta längre. Kort sagt gör monstret 17 i skada varje gång det träffar. Och tycker man det fortfarande är för random så slår inte ens monsterna för att träffa utan gör bara någon genomsnittss-skada, t.ex. 9 i skada varje runda. Och är det fortfarande för jobbigt säg bara:
"Ni möter tre troll som ni dödar efter tio stridsrundor, en av trollen hade en börs som innehöll 100 guldmynt".
- Bestäm att rollpersonerna inte behöver slå stryktålighets-slag i oviktiga strider.
Problem solved!
Om spelledaren "fuskar" vid random encounters ser jag personligen det som ett tecken på att spelledaren inte tänkt igenom vad random encounters innebär - för alla sådana problem går att lösa med genomtänkta husregler innan kampanjen ens drar igång.
Sedan finns det spelare och spelledare som säger: "men om random encounters blir ofarliga så blir de ju inte spännande jue".
Någonstans här brukar jag ge upp: man vill alltså spela rysk roulette med sina rollpersoner, men samtidigt vill man inte ha någon kula i revolvern.
Min hjärna skiljer sig så pass mycket från dessa människor att jag aldrig har förstått eller kommer att förstå hur de tänker.
I slutändan kan man summera det med att vi har olika syn på vad rollspel är för något.