Nekromanti Äventyrssommar: Äventyret börjar

[Max Raven]

Den vanliga början på ett fantasyäventyr i rollspel känner nog många till - "Ni sitter vid ett bord i värdshuset när en främling kommer fram till er..." eller i den stilen.

Nu tänker jag inte racka ner på den stilen - det finns inget fel med att använda klyschor för att starta äventyr, som jag ser det. Men det är lite krångligare för ungdomsdeckare - det finns inte en "standardsituation" på samma sätt, som jag stött på.

Eller ja, det finns ju på sätt och vis en. Följande är mina tankar vad gäller motsvarigheten:
"Ni har precis fått era tält i ordning när..." och sedan en krok där äventyret sätts igång. Vad jag är inne på här är att många ungdomsdeckare börjar på en främmande plats, ofta är de ute och tältar eller i en främmande stuga. Mysteriet börjar i regel där - allt innan etablerar vilka huvudpersonerna är, vart de reser och varför.

Egentligen har man utrymme för att ha en "utbyggd" början där RP skickas iväg till platsen för äventyret. Men det är lite "onödigt" för äventyret, på samma sätt som hur gruppen träffades innan värdshuset ofta slätas över eller täcks senare.

Spelarna kan förstås göra som de vill - det här är för att hjälpa de som inte riktigt vet hur de ska börja, inte stoppa någon från att spela på sitt sätt.

Åsikter? Andra förslag?

 

[Gurgeh]

(Allt nedan skrivet med reservation för att det handlar om vad jag tror att Äventyrssommar är, och detta kan vara helt fel.)

Jag är just nu inne på konceptet att spelledaren hårdstartar äventyret åt spelarna genom att beskriva var de befinner sig och vad de har gjort fram tills dess. Äventyrsstarter är annars problematiskt, speciellt i spel där spelarna tillåts skapa ungefär vilka rollpersoner som helst. I Äventyrssommar är det väl tänkt att alla rollpersonerna ska vara nyfikna skolungdomar på sommarlov, och då är det betydligt enklare. Då kan man anta att de måste vara intresserade av att undersöka mystiska händelser.

Man ska helt enkelt börja när det blir intressant, inte när det verkligen börjar. Rollpersonerna har sommarlov -- det behöver man inte spela upp. De är ute och tältar -- det behöver man inte spela upp. De ser ett mystiskt ljus vid den gamla fyren -- det behöver man inte spela upp. De väljer att undersöka det -- det behöver man inte spela upp. De ser några skumma typer som bär på en låda -- det behöver man inte spela upp. De hör hur typerna berättar om sin gömma med smuggelsprit -- det behöver man inte spela upp. Börja istället med att beskriva allt ovan, utan att ge spelarna en chans att förstöra äventyret genom att inte undersöka ljuset, inte smyga på smugglarna, eller genom att gå på Skansen istället för att tälta vid fyren. Först när de befinner sig på plats, och en av rollerna knäcker en kvist så att smugglarna hör dem, DÅ börjar äventyret och rollpersonerna får börja agera.

/tobias

 

[Max Raven]

... Är inte det lite att ta i?

Alltså, ja, RP kan välja att inte undersöka mysteriet, precis som äventyrare i D&D kan välja att inte utforska en dungeon, men det är det spelet handlar om, precis som Äventyrssommar handlar om att lösa mysterier.

Jag kan ha varit dålig på att berätta vad spelet handlar om förstås.

 

[Nässe]

För min del skulle ett sådant spel vinna starkt på att få börja i ett lugn och en kamratskap, så att man hinner snacka lite med varandras karaktärer, få en känsla för omgivningen, och SEN börjar mystiken.

Självklart behöver man spela personer som gillar äventyr. Det kan kanske vara en del av rollpersonesgenereringen, precis som i Taril of C?

 

[krank]

Rollpersonerna har sommarlov -- det behöver man inte spela upp. De är ute och tältar -- det behöver man inte spela upp. De ser ett mystiskt ljus vid den gamla fyren -- det behöver man inte spela upp. De väljer att undersöka det -- det behöver man inte spela upp. De ser några skumma typer som bär på en låda -- det behöver man inte spela upp. De hör hur typerna berättar om sin gömma med smuggelsprit -- det behöver man inte spela upp.

Vaddå "behöver"? Det är ju det där som gör att man får en schysst känsla för rollpersonerna, får spela ut deras egenheter och hur de grillar korv och sånt... Det göttiga helt enkelt.

Börja istället med att beskriva allt ovan, utan att ge spelarna en chans att förstöra äventyret genom att inte undersöka ljuset, inte smyga på smugglarna, eller genom att gå på Skansen istället för att tälta vid fyren.

Eller så litar man på att spelarna vill spela spelet man spelar. Spelare som aktivt undviker de tydliga krokar SL lägger ut kanske man ska spela något annat med, för tydligen är de inte så värst intresserade av det man spelar.

 

[Max Raven]

Nässe: Visste inte att Trail of Cthulhu hade med det i sin RP-generering. Det verkar som en smart idé. Det är ju inte så mycket poäng annars.

Lite baserat på feedback så ser min text ut så här för tillfället. Alltså: Jag lägger fram två möjliga sätt man kan starta äventyret på, där den senare är av slaget "ni sitter i en bar".

Hm, kanske borde ändra ordningen.