Fryksdal said:
Först och främst. Träkol jämfört med ved. Varför gör man kol utav ved? För att det är effektivare? För att det är lättare att frakta? Effektivare per viktenhet?
Ved innehåller en massa saker som inte brinner, exempelvis vatten. En stor del av energin från ved går alltså åt till att göra sig av med skiten som bara försvinner med röken. Detta är tokviktigt om man gör något som behöver mycket energi, som till exempel driva en ångkokare (man vill ha ångan i kokaren, inte i röken) eller smida eller gjuta (man vill värma upp järnet, inte vattenångan i röken).
Träkol, å andra sidan, innehåller i stort sett bara saker som brinner (kol), så där slipper man sådana problem.
Som Arfert påpekar så använder man dock helst stenkol eller brunkol till ångdrift, eftersom det går åt så satans mycket arbete för att göra träkol (hugga ner en skog, göra om den till ved, täcka över den med jord och aska, tutta på skiten, och sedan låta det glöda i ett par veckor). Dessutom är stenkol kompaktare, så man får mer energi per kubikmeter.
Fryksdal said:
Sedan. Angående en motor driven utav kol. Kan man driva en bil ifrån 20talet med den? Skulle man kunna använda sig utav en ångdriven motor för att driva ett flygplan (typ 30tals passagerarplan för 10 pers, eller ett ww1 enmanna flygplan?).
Arfert har redan nämnt gengasmotorn. I princip är det en brännbar gas som destilleras ur kol, som funkar utmärkt för att driva en förbränningsmotor. Men det är inte ångkraft per se.
Ångbilar har funnits då och då i historien, så det är inga problem, utom att ångmotorer är notoriskt svårarbetade. Det krävs helt enkelt ett jävla arbete att få upp temperaturen och sedan ångtrycket.
Ett notoriskt problem är att ångmaskiner är svåra att bygga så att de får ett vettigt effekt/vikt-förhållande. Man har försökt: en obekräftad historia säger att Gustave Whitehead lyckades bygga och flyga en ångdriven flygmaskin år 1899, och att den kraschade in i ett hus varvid kolaren ådrog sig allvarliga skador.
Mer praktiska var ångturbinmotorer, som föreslogs användas under 30-talet i passagerarflyg, och Messerschmitt försökte sig på att bygga en ångturbinvariant av sitt spaningsflygplan Me-264. Inget av dem blev färdigt, men de skulle kanske ha kunnat komma till användning om inte bensinmotorn varit effektivare (en ångdriven Me-264 skulle vara praktisk för Nazityskland som hade notoriskt ont om flygbränsle i slutet på kriget; det var därför det övervägdes).
Jag är skeptisk till små flygmaskiner, just på grund av vikt/effektförhållandet. Det finns ett skäl till att verkligt effektiva ångmaskiner är stora som lok, bokstavligt talat. Som en jämförelse, ovan nämnda Me-264 i sitt bensinmotorutförande hade fyra stycken motorer à 1730 hästar - totalt 6920 hästkrafter - och hade en maxstartvikt på 56 ton. Det ska jämföras med exempelvis de drygt 100 ton tunga Coronation-ångloken från ungefär samma tid, som hade 3300 hästkrafter.
Fryksdal said:
Sista frågan. Om man kör lite alternativ historia. Och plockar bort oljan ifrån vår jord. Hur tror du att tex. första världskriget skulle se ut? Utan dieselmotorer (eller vad det va) som drev de första stridsvagnarna och flygplanen. Hur skulle det då ha utspelat sig? Utan oljan, hade man överhuvudtaget börjat använda sig utav flygplan eller bilar? Hur skulle ersättningen sett ut?
Frågan är om du då utesluter fossila bränslen i sin helhet, eller bara just olja? För som gengasen och diverse tyska galna krigskonstruktioner visar så kan man göra en hel del kul petrokemi med kol, inklusive gengas och fotogen - det senare kan man till exempel transportera mycket säkrare än bensin eftersom det har svårt att explodera, och dessutom driva jetflygplan med. Den sistnämnda egenskapen var rätt praktisk för Tyskland under slutet på kriget då olja och bensin var bristvaror och kol inte var det. Som en ren slump så hade man vid det laget en fullödig jetmotorproduktion, och bland annat världens första jetjaktplan i förband.
Över huvud taget är alternativhistorier utan olja svåra, eftersom det egentligen bara är en gren av petrokemi, och petrokemi funkar ypperligt med stenkol, brunkol och diverse andra biologiska substanser inklusive trä, tjära, torv och växtrester i allmänhet. Olja är bara ett möjligt råmaterial, och kan man göra stearin och lampolja så är det inte så himla långt att gå innan man har fotogen och diesel. Det är lite längre att gå innan man har bensin, men inte så himla långt, och man klarar sig rätt fint ändå. Hela poängen med stearin, fotogen, diesel och bensin är att de är läbbans praktiska - de har mycket energi och kan bäras i hinkar eller transporteras i rör. Så allt eftersom behovet av lätt transporterbar energi ökar iom industrialismen så skulle sökandet efter praktiska bränslen ändå leda till att man hade något som innehåller mycket energi och kan bäras i hinkar.
Så tar man bara bort petroleum-oljan så är jag rätt övertygad om att mänskligheten skulle uppfinna ett sätt att hitta andra bränslen. Inte så mycket skulle ändras, annat än att det skulle vara plantageägare som skulle vara de stora oljebaronerna, inte texaner och araber.
Skulle man ta bort petrokemi helt så är man inne i ett helt annat läge. Då börjar vi närma oss fantasy. Ett exempel är Valkyria Chronicles till PS3, som har det magiska fantasybränslet "ragnite". Det är orsaken till att det onda imperiet invaderar det snälla kungadömet (det snälla kungadömet har mycket ragnite). Det används till ungefär samma saker som petroleum: bränsle för stridsvagnar, sprängmedel i handgranater och till och med medicin (ja, petroleum används som råvara i till exempel paracetamol-tillverkning, vanliga jefla Alvedon). Den största skillnaden är att ragnite är lysande och blått, men i övrigt är det helt vanlig jävla petroleum fast under annat namn.
Elektricitet, å andra sidan, är inte riktigt en ersättning för petroleum, eftersom det har helt andra egenskaper. El är mycket lättare att transportera i elkablar, men mycket svårare att lagra och kräver framförallt elkablar. Elsladdar i bilar är läbbans opraktiska, och du får bra mycket mer kräm ur ett kilo bensin än ur ett kilo batteri, problem som har gjort att elbilar har så svårt att slå. Petroleums storhet är just att det är vikteffektivt, lätthanterligt, lättlagrat, pålitligt och oberoende av infrastruktur. Det är liksom därför som man har en dieselgenerator som reservkraftverk vid strömavbrott - den finns alltid där när du behöver den, till skillnad från Eon, Fortum och Vattenfall.