Ulfgeir
Swashbuckler
Inspirerad av Krilles beskrivning av det Gåffiga slottet kommer här en annan beskrivning: Den övergivna basen.
Den övergivna basen skall ligga mitt ute i ingenstans i så oländlig terräng som möjligt. Om det är en militärbas eller en forskarstation spelar ingen roll. Huvudsaken är att den är övergiven och den är stor med mängder av mörka korridorer och att man vet att detta är enda bebyggelsen på flera dagar/veckors avstånd och att ingen kan komma för att hjälpa en.
Miljön är lämpligtvis en arktisk snöstorm eller i ett ökenliknande landskap eller möjligtvis mitt inne i djungeln.
Maskiner och elektricitet skall helst bara fungera bristfälligt om ens det. Naturligtvis får det inte finnas någon fungerande kommunikationsutrustning på platsen. Har man med sig utrustning som fungerade bra innan man kom till platsen så fungerar den inte längre.
Hela basen skall vara fylld av spår av strid med sönderslagen utrustning och blodfläckar på golv och väggar. Av de som bodde där skall inte finnas något spår annat än loggar och dagboksanteckningar som antyder att det finns något hemskt därute och att det är på väg att ta sig in. Om det är en forskningsstation så är det det forskarna som väckt upp något som borde fått vara vilande eller så har man försökt att leka gud med hemska experiment.
En viktig sak är ju att på basen skall finnas mängder med trasig utrustning som man kan modifiera för att göra improviserade vapen av. Inte för att det hjälper mot det som finns därute, eller finns det numera därinne. Kan man verkligen lita på att ens kamrater inte är i maskopi med det där hemska.
Andra viktiga inslag är att det finns ventilationsutrymmen eller utrymmen mellan taken som man kan krypa i. Dörrar skall stå och slå i vinden. Konstiga ljud skall höras överallt.
Den övergivna basen skall ligga mitt ute i ingenstans i så oländlig terräng som möjligt. Om det är en militärbas eller en forskarstation spelar ingen roll. Huvudsaken är att den är övergiven och den är stor med mängder av mörka korridorer och att man vet att detta är enda bebyggelsen på flera dagar/veckors avstånd och att ingen kan komma för att hjälpa en.
Miljön är lämpligtvis en arktisk snöstorm eller i ett ökenliknande landskap eller möjligtvis mitt inne i djungeln.
Maskiner och elektricitet skall helst bara fungera bristfälligt om ens det. Naturligtvis får det inte finnas någon fungerande kommunikationsutrustning på platsen. Har man med sig utrustning som fungerade bra innan man kom till platsen så fungerar den inte längre.
Hela basen skall vara fylld av spår av strid med sönderslagen utrustning och blodfläckar på golv och väggar. Av de som bodde där skall inte finnas något spår annat än loggar och dagboksanteckningar som antyder att det finns något hemskt därute och att det är på väg att ta sig in. Om det är en forskningsstation så är det det forskarna som väckt upp något som borde fått vara vilande eller så har man försökt att leka gud med hemska experiment.
En viktig sak är ju att på basen skall finnas mängder med trasig utrustning som man kan modifiera för att göra improviserade vapen av. Inte för att det hjälper mot det som finns därute, eller finns det numera därinne. Kan man verkligen lita på att ens kamrater inte är i maskopi med det där hemska.
Andra viktiga inslag är att det finns ventilationsutrymmen eller utrymmen mellan taken som man kan krypa i. Dörrar skall stå och slå i vinden. Konstiga ljud skall höras överallt.