Nekromanti Drunok (lång)

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Hejsan alla diskussionsglada forumiter! Jag är lite sugen på Drunok…fniss…fniss! Är det många som brukar, eller har spelat där? Har du?

Så vitt jag vet är det snålt med officiell information om detta land, så finns det någon där ute som skrivit eller funderat ut eget kampanjmaterial? Vad jag vill åt är era personliga uppfattningar om detta land. So feel free!

Jag då börjar jag lite smått:

Folket i Drunok är, i det stora hela, nöjda med livets lott och deras monark. Men läget gentemot Jargien är börjar bli akut. Jargien har redan, genom årens lopp, erövrat delar av denna feodala monarki, och fortsättning på det är att vänta. Ty Emperatorns härar rör på sig i väst. Men deras tillit till Kung Akala Gahallan III är fortfarande stark och folket litar på att denne stora ledare ska kunna lösa konflikten utan mer blodspillan. Konungen är dock mycket trängd av situationen då han efter åratal på tronen börjar förstå att Jargien inte vill ha fred, dom vill ha Drunok! Han kommer in i det sista spela på att han har läget under kontroll och han ingjuter en falsk känsla av hopp i befolkningen. Men dom senaste åren har sanningen börjat sippra ut, en sanning som många bara avfärdar som rykten men som vissa inte kan förbise, allt håller på att brista!

I norr reser sig de väldiga Kraggbergen, och dom håller Drunok för att vara viktiga för deras handel, men hur ställer dom sig till att Drunok kanske blir utsuddat från kartan? Kaggbarbarerna är inte så insatta i det hela men dom kommer förr eller senare att ställas inför ett svårt val. Antingen hjälpa Drunok i det kommande kriget och på så sätt öka deras små chanser. Men priset för det är att många av deras folk troligen kommer att falla.
Alternativ två är att dom lämnar Drunok åt sitt öde, men på så sätt är risken stor att dom kommer att få Jargier som grannar och då är korståg mot deras byar snart att vänta. Ty om Jargien går så hårt åt ett Daaktroende land, vad har då kragg att vänta?

Kanske kommer Soldarns konung att hjälpa Drunok mot att dom börjar tillbe den Samoriska läran. Ty då skulle dom med stor sannolikhet dra på sig Jargiens vrede och då har Leijon lyckats med att ena sitt inbördeskrigs-hotade land mot en gemensam fiende. Om det hela skulle falla sig så skulle alla tankar på inbördeskrig sannerligen sina bort under hatet mot Jargierna.

Ops… Jag skenade iväg lite… Men det är vad jag vill att ni ska göra, dock inte nödvändigtvis om eventuellt krig mot Jargien!

Men än så länge är det lugnt i Drunok och det är först och främst nuläget som jag är intresserad av. Men spåna gärna vidare på ett så omfattande utlägg som möjligt.

I mina ögon ser framtiden ej ljus ut för detta konungarike!

Vidare så måste man väll anta att detta bördiga land, i största utsträckning, bygger sina hus i trä. Poängteras bör dock att landet är mycket platt, vilket medför en hel del blåst. Därför byggs säkert trähusen låga så att vinden ej ska få tag i dom.

Inte sist och inte minst heller, hur ter sig drunokerna till utlänningar?

Hur hårt tar dom på sin Daak dyrkan? Kanske vill dom få rykte om sig att vara hårt svurna till Daak, för att på så sätt öka sin popularitet hos Jargierna? Vad vet jag!

Vad gör landet speciellt, och vad lägger utlänningar märke till? Kanske tycker utlänningar att Drunokerna lever med en mycket naiv världsbild om att allt är fint och jättebra? Dom kanske, som folk, är positiva till allt, till exempel:
Budvar har precis förlorat hela sin familj i pesten och själv så har han kräfta (cancer) i lungorna och kommer att dö om några månvarv. Trotts allt detta så gläds han åt småsaker som solsken och fågelkvitter och han brister ofta och gärna ut i skratt.
Där annat folk bara skulle ge upp och tillbringa sina sista dagar med att supa ner sig ordentligt så lever drunokerna ut var dag. (exemplet kanske var lite överdrivet men ni fattar nog vinken)

Jag har inte läst särskilt mycket om detta land så det kan hända att jag motsäger mig officiellt material. Må så vara! Hoppas att någon hugger på det här!

LÅT FANTASIN FLÖDA!
 

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Mycket bra skivet du verkar ha satt dig in väldigt mycket :gremwink:

Men eftersom den där tråden, enligt dig, ägde rum för några år sedan så kan man ju ta upp det igen nu.

Hur blir det med din Drunok modul?

Jag tänker definitivt ta till mig deras omfattande lätta kavaleri. Det finner sig väldigt logiskt i den miljön dom bor i. Angående raunerna så föreslår jag att den enda anledningen till inblandning av deras kultur är ingifte.

På grund av Kraggs (ökade) handel med Drunok så har raunerna bestämt sig för att rikta större delen av sina angrepp mot Drunok för att på så sätt körminska kraggs möjlighet till handel. Raunerna kom fram till denna lösning efter att dom konstaterat att deras små krig, direkt riktade mot kragg, inte går framåt. Raunerna finner sitt sätt att strida mer lämpat mot Drunoks. Mest på grund av att dom är mer samlade. Dessutom så känner raunerna till drunoks teknik (eftersom den liknar deras egen). Dock så är raunerna säkrare på momentet: lätt krigsföring på hästryggen eftersom dom lever med och på hästana, alltid.

En annan anledning till att raunerna hellre strider mot Drunok är att dom då får strida på hemmaplan.

Jag gillar dessutom min idé om en mycket pressad monark, och ett intet ont anande folk (eller?). Vad anser du om det? Tycker du att din version är komplett eller vill du återigen ta till dig samtalet?

Att Soldarn ställer sig mot Jargien på samma sida som Drunok finner jag också troligt. Detta beror dock mest på att Soldarns kung vill ena sitt eget folg mot en gemensam fiende.
 

Korpen

Hero
Joined
4 Jun 2002
Messages
1,213
Location
Stockholm
Vad jag ville komma bort från var att se på länderna som nationalstater och de knivskarpa gränserna mellan länder, folk och kulturer.

Det innebär att t.ex. släktskap ofta är viktigare än på vilken sida om en gräns man bor, om en Drunokisk furste är kusin med en raunsk Khan så är de troligen allierade, även om den drunokiska kungen skulle önska krig. Kort sagt att personliga allianser är viktigare än nationella dito.

Och jag ser ingen större anledning till att Raunerna skulle företa sig några större anfall mot Drunok (eller kragg för den delen) om inte annat för att stora delar av deras egen handel går över Drunok, att det dock förekommer små krig och räder med jämna mellanrum torde vara det normala.
Ser inte att raunlänningarna skulle ha något egentligt övertag i ett krig, även om de skulle vara bättre ryttare så är skillnaden inte så stor att den spelar någon roll. Sen har drunok bättre tillgång på vapen och rustningar och har förmågan att hålla kraftigare hästar.

Slutligen så existerar inte "folket" i Drunok, vad bönder och livegna tycker spelar egentligen ingen roll, de saknar makt och inflytande, och från de livegna böndernas perspektiv spelar det inte så stor roll om man lyder under en drukonsk jarl eller en jargisk godsherre, deras situation förändras inte.

Jag skulle tro att soldarn inte lägger sig i direkt överhuvudtaget vad som händer mellan Drunok och Jargien, och hjälp från de hedningarna skulle antagligen kraftigt undergräva den drunokiska kungen auktoritet
 

Kenzui

Warrior
Joined
12 Jan 2004
Messages
389
Location
Stockholm, värmdö
I mitt mundana, hade Kragg och kanske nå rauner allierat sig med Drunok vid händelse av krig. Jag gillar inte alls Jargien, och skulle gärna se det rasa. Så raunerna får mark, kraggerna blir mera vänner mellan drunok, kanske också raunerna. Plus att de får guld och lärdom, pga att dom var med i kriget. Drunok får mark och guld ja.. de e ju dom som krigar. Även om alla går förlust, krig e dyrt!! Troligen hinner dte inte bryta ut krig för snart kommer mina vänner demonerna HAHAHA. Ha det bra!
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Ser inte att raunlänningarna skulle ha något egentligt övertag i ett krig
Ofantligt mycket större arméer (i det officiella Mundana, iallafall) och ofantligt mycket mer hästar, samt fasta boplatser och administrativa centrum att angripa (Arlon, borgar, etc). Det borde räcka för att välla in över Drunok som en ostoppbar flodvåg. Jag tänkte skriva ett inlägg om Drunoks öden och äventyr i min kampanj, så fort Pendragon är klart med sin del i Drunok-stafetten.

- Ymir, väntar
 

Korpen

Hero
Joined
4 Jun 2002
Messages
1,213
Location
Stockholm
O ja, men jag utgick från min variant som jag länkade till, i det oficiella drunok är det troligt att du kan resa genom hela landet två ggr utan att se en enda människa (dvs som att åka runt i det inre av sahara).

Men som jag sagt förrut så tycker jag den officiella verionen av Drunok är minst sagt bisarr (och därför rätt trist).
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Drunok, i Drängars tappning. Del 1.

Drunok är ett väldigt intressant rike, främst genom de djupt gående konflikter mellan gammalt och nytt som genomsyrar hela riket. Konflikter som den mellan de gamla nomaderna och de nya jordbrukarna. De mellan de gamla stäppkrigarna gentemot de nya riddarna, och de gamla naturreligionerna och den nya Daak-kyrkan.
Dessutom säger det en hel del om den typiske drunokiern, då han fortfarande betraktar Daakkyrkan som nymodig trots att den har två och ett halvt milennium på nacken.
Att kalla drunokierna ett stockkonservativt folk är alltså att ta rejält i underkant med andra ord.
Detta är dock något som främst gäller bönderna, nomaderna och de gamla adelsätterna. Borgarna och nyadeln, som ofta tenderar åt starkare jargisk eller damarisk härkomst (till skillnad från de förutnämda som tenderar att vara en soppa av ashariskt, coloniskt och raunländskt) har dock så gott som alltid varit mer reformvänliga.

Drunok idag styrs med fast och rättvis hand av Akalla Gahallan III, som enträget kämpar för att rusta upp sitt rike inför det, i hans ögon, oundvikliga kriget med jargien. Han hyser inga som helst illusioner om att den mäktige grannen i väst skulle nöja sig med Thara-Tiannon, och gör därför sitt yttersta för att kämpa emot till det yttersta när kriget väl kommer.
Kungen är mycket populär balnd de konservativa makterna i riket, som gärna vill ha revansch mot jargien och återta Thara-Tiannon. De mer reformvänliga makterna i landet oroas dock av kungens uppträdande. Han ses av dem som en oförsiktig krigshetsare, då han gärna förhalar och myglar med tributerna till jargien samt sluter vilka nästan avtal som helst med främmande makter som kan ge riket stöd i ett, i mångas ögon onödigt, krig med jargien. Caserion har givetvis varit mest tillmötesgående med att stödja riket, allt som ett led i den vänskapliga konkurrens de har med Melorion (som stödjer Jargien). De reformvänliga är alltså innte så fruktansvärt förtjusta i sin kung på sistone, utan sätter sitt hopp till prins Rion, kungens ende son. Trots sina unga år är han en slipad politker och tämligen populär i adelskretsar. Utåt sett stöder han sin fars politik men det är ingen hemlighet att hans hellre skulle vilja förhandla sig till en fredlig lösning med jargierna. Han är dessutom en stor vän av kultur och mycket berest.

Bland folket och de gamla krigarätterna har han inte mycket stöd dock, då han ses som en vekling som inte hade kurage nog att deltaga personligen i kriget. Mer populär är då hans äldre syster Rianna.

Prinsessan Rianna är sannerligen en ytterst märkvärdig kvinna. Under kriget mot Jargien, då det såg som mörkast ut, iklädda hon sig själv och sina hovdamer rustningar och tågade ut i kriget med svärd i hand. Omgiven av sina sköldmöer stred hon vid sin faders sida och inspirerade de drunokiska soldaterna till stordåd. Rianna blev den första kvinnan i drunoks historia att ges riddarslaget, och flera av hennes hovdamer följde därefter.
Detta har knungen, i ett oväntat drag, gjort stor nytta av och börjat låta kvinnor ta värvning och värvas till soldater. Dessutom får en kvinna som sköter en gård eller ett hushåll i sin makes eller sons frånvaro företräda denna vid tinget och räknas som myndig. Kvinnor får även numera ges tillträde till hantverkarskrån, men detta är än så länge mycket ovanligt.

*pust*

/Joel - tar en paus. Skriver mer lite senare.
 

Ingtar

Veteran
Joined
15 Jan 2004
Messages
193
Location
Norrköping
Min kampanj...

Mina rollpersoner har inte varit i Drunok i min nuvarande kampanj de har väl endast hört rykten om landet.

Men ska låta två utav de tre rollpersonerna färdas till Drunok och bli involverade i det inbördeskrig som snart komma skall, då de drunokiska invånarna gör uppror mot jargierna som de nu har blivit "trötta" på.
Så det hela kommer väl gå ut på att kanske låta rpna skickas upp i Kraggbergen för att försöka få med sig kraggbarbarerna på drunokssida.(Kanske kan de lyckas ena alla stammar).

Varken Asharien eller Soldarn kommer att kunna hjälpa Drunok om de nu skulle komma i krig med Jargien då Asharien och Soldarn har väldigt stora problem som t.ex:
Asharien har väldigt stora problem med Vrimzikiel som just har intagit staden Jarla och hans här ser väldigt stark ut då han blandannat har hittat hjälp iform av soldater från Consaber(är lite mer invecklat än vad det låter).
Soldarn har problem med ett inbördeskrig som har blossats upp på riktigt nu och dessutom så har Trollhem intagits av en starkarmée bestående av tiraker och troll.
 

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Jag vill göra klart att jag själv inte har fördjupat mig så mycket i ämnet, Drunok, men jag ska och det är därför som jag uppbjuder till diskusion.

Vad jag ville komma bort från var att se på länderna som nationalstater och de knivskarpa gränserna mellan länder, folk och kulturer.
Varför det? Om läget med Jargien är så oroligt som jag uppfattat det så borde, åtmindstone, dom vakta sin gräns ganska bra. Gränsen mot raunerna lär dock inte vara så "skarp".
Det innebär att t.ex. släktskap ofta är viktigare än på vilken sida om en gräns man bor, om en Drunokisk furste är kusin med en raunsk Khan så är de troligen allierade, även om den drunokiska kungen skulle önska krig. Kort sagt att personliga allianser är viktigare än nationella dito.
På den här punkten så håller jag inte med dig alls. Om Drunokerna är så konservativa så vill dom knappast att deras land helt plötsligt ska vara någon annans. Därför tror jag snarare att vänskapen skulle brytas i tillfälle av krig.
jag ser ingen större anledning till att Raunerna skulle företa sig några större anfall mot Drunok (eller kragg för den delen)
Om jag inte minns fel så är det redan vapenkonflikt mellan kraggbarbarerna och raunerna, men dom kommer dock ingenstans. När kragg springer ut på raunernas slätter är är raunerna på hemmaplan och dödar lätt alla kraggbarbarer. Vid motsatt scenario så klättrar raunerna upp i kraggbergen och då har kragg hemmaplan, vilket innebär att dom lätt dödar sina fiender.
Jag skulle tro att soldarn inte lägger sig i direkt överhuvudtaget vad som händer mellan Drunok och Jargien, och hjälp från de hedningarna skulle antagligen kraftigt undergräva den drunokiska kungen auktoritet
På den här punktet så kan du mycket väl ha rätt, men om läget blir tillräckligt pressat, så att drunokerna måste välja mellan en hednisk allians och döden, då vet man aldrig...

Jag diggar diskutionen!
 

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Re: Min kampanj...

Men ska låta två utav de tre rollpersonerna färdas till Drunok och bli involverade i det inbördeskrig som snart komma skall, då de drunokiska invånarna gör uppror mot jargierna som de nu har blivit "trötta" på.
Så i din kampanj lever jargier och drunoker tillsammans? Har jargierna tagit över drunok eller? Hur förhåller sig det hela och kom det sig att det blev så?
 

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Men som jag sagt förrut så tycker jag den officiella verionen av Drunok är minst sagt bisarr (och därför rätt trist).
Varför tycker du att officiella Drunok är bisarrt och vad är det som är tråkigt?

Vilket officiellt matrial är det du syftar på?
 

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Ja, Jag tycker också att det är på tiden att det väldiga kraggfolket ivolverar sig i någon större, (så att säga) global händelse. Att finna bra anledningar till VARFÖR kragg skulle ingripa vore nog inte heller så svårt. Jag tvekar dock inför tanken på att kragg skulle kasta sig in i ett krig av denna kaliber för att få guld och lärdom...hmm
 

Ingtar

Veteran
Joined
15 Jan 2004
Messages
193
Location
Norrköping
Re: Min kampanj...

Om jag inte minns fel så har Jargien ockuperat västradelar av Drunok och man har upprättat en jargis legation i Arlon.

Drunokerna slog ju tillbaka Jargierna första gången de försökte ta de västradelarna men sen så anföll jargierna på nytt och inget kunde göras och som det ännu ser ut så har inte Drunok slagit tillbaka men vem vet vilka planer Drunoks konung vilar på.

Länderna ligger ju fortfarande i krig med varandra men Jargien har ju en del intärna problem så de har det lite svårt att rusta för krig just nu och Drunok har ju inte makten att kunna anfalla Jargien.
 

Korpen

Hero
Joined
4 Jun 2002
Messages
1,213
Location
Stockholm
Varför tycker du att officiella Drunok är bisarrt och vad är det som är tråkigt?

Vilket officiellt matrial är det du syftar på?
Du har ett av mundanas bördigste områden, med goda komunikationer och rika handelsvägar, med en befolkningstäthet som det inre av sahara. Historien passar helt enkelt inte ihop med demografin.
 

Korpen

Hero
Joined
4 Jun 2002
Messages
1,213
Location
Stockholm
Varför det? Om läget med Jargien är så oroligt som jag uppfattat det så borde, åtmindstone, dom vakta sin gräns ganska bra. Gränsen mot raunerna lär dock inte vara så "skarp".
Nu menade jag inte så mkt de geografiska gränserna som de kulturella och etniska, mundana blir mkt mer intressant om man minskar på centralregimernas makt och låter de lokala makthavarna ha sina egna intressen som faktiskt kan gå emot "landets" (läs: kungens) intressen.

Dessutom, vilka är "de"? är det de lokala jarlarna, kungens legosoldater eller kringstrykande patrask?
Det finns ingen poäng med att hålla en tät gräns, handeln är alldels för lukerativ

På den här punkten så håller jag inte med dig alls. Om Drunokerna är så konservativa så vill dom knappast att deras land helt plötsligt ska vara någon annans. Därför tror jag snarare att vänskapen skulle brytas i tillfälle av krig.
Eh, poängen är just den att det INTE skulle bli krig! Gränsfursten skulle helt enkelt strunta i kungens befallning (eller t.ex skriva ett brev med förevändningar "kan inte anfalla, alla hästar blev sjuka...")
Kungen kan önska och kräva hur mk han vill, hans möjligheter att faktiskt tvinga fram ett krig är begränsat om han inte för dit sina egna trupper. Och om han gör det är nog kusinen väl förvarnad.
Sen går det där åt bägge hållen, leva och låta leva.
Om jag inte minns fel så är det redan vapenkonflikt mellan kraggbarbarerna och raunerna, men dom kommer dock ingenstans. När kragg springer ut på raunernas slätter är är raunerna på hemmaplan och dödar lätt alla kraggbarbarer. Vid motsatt scenario så klättrar raunerna upp i kraggbergen och då har kragg hemmaplan, vilket innebär att dom lätt dödar sina fiender.
Det är i så fall något som dykt upp i senare moduler (barbarer och människofolk?) som jag inte har eller har läst.

Sen vad det finns i kraggbergen som raunerna vill ha förstår jag inte men, men...

På den här punktet så kan du mycket väl ha rätt, men om läget blir tillräckligt pressat, så att drunokerna måste välja mellan en hednisk allians och döden, då vet man aldrig...
Varför skulle någonsin döden vare att allternativ, det är faktiskt möjligt att böja sig och svära trohet till kejsaren, det är inte så att jargierna masakrerar all de hittar. De folket i de "ockuperade" delarna av Drunok har det inte sämre en folk i resten av kungariket. Nej, en jargisk ockupation vore bara katastrofal för de översta skikten i det drunokiska samhället, lägre adel har no en chans att behålla gods och land om de bytte sida innan det blev oundvikligt.


Vilket för mig in på summan av min syn, nämnligen att folk (och framför allt de med makt) i första hand ser till nyttan för sin familj, släkt och klan, "landets" intressen kommer mkt långt ner på prioritetsskalan (därmed inte sagt att de inte ofta kan vara gemensamma).
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Drunok, i Drängars tappning. Del 2.

Och så fortsättes det med nya friska tag...

*ahem*

Det finns även en kvinnlig riddarorden, med prinsessan som stormästarinna och de hovdamer som följde henne ut i kriget som kärna. Den kallas i dagligt tal föga förvånande för Riannaorden, men dess fulla namn lyder "den Drunokiska ordern för vördandet av Drottning Riannas minne" och åsyftar officiellt på drottning Rianna II, prinsessans farfarsmor. Det råder dock väldigt lite tvivel om vilken Rianna som egentligen är fokalpunkten för ordens vördnad, och titeln "drottning" i ordensnamnet kan tyckas vara en direkt utmaning mot kronprins Rion och hans sympatisörer.

Det finns även andra riddar- och krigarordnar i Drunok, såsom den andliga Vita ljusets söner, den konservativa Örnorden samt den starkt kungatrogna Grävlingsorden, öppen endast för riddare av ätten Gahallan.

Bland de ickeadliga krigarsällskapen utmärker sig husarförbanden, som i praktiken fungerar på liknande sätt som ordnarna. Främst bland dessa är det kungliga husargardet, baserade i Arlon. De strävar efter att efterlikna det klassika drunokiska krigaridealet, och lyckas på det hela mycket bra. De åtnjuter stor respekt och en kunglig husar jämställs nästan med en riddare, trots hans lägre börd.
Samtliga furstar i riket håller sig även med egna garden, och husarer är även vanligt förekommande bland hövdingar och jarlar i de nordöstra delarna av landet, där de har sitt ursprung på Iltariets slätter.

Drunok har även starka vänskapsband med kraggfolket, och legosoldater från detta resliga släkte är inte ovanliga i landet. Konungen själv har ett livgarde enbart bestående av kraggbarbarer, och den nybildade Tigrinneorden från Urag-ghan består enbart av kvinnliga hillebardiärer från Eyrenskogarna.

Drunok har gamla anrika hantverkstraditioner, där smideskonst, hästuppfödning och bryggerikonst värderas högst. Fram tills dess att staden förstördes under de förändrades härjningar så var Ramdor områdets absoluta centrum för vapenindustri, mycket tack vare förmånliga handelsavtal med Rohgandvärgarna. Efter stadens undergång har Arlon tagit över en stor del industrin, men har haft svårt att komma igen till fullo då Ashariens vapenindustri gavs tillfälle att blomstra efter Ramdors fall och har visat sig mycket kokurrenskraftig.

Ett område där Drunok dock fortfarande aboslut dominerar är hästuppfödning. Från Iltariets och Pavaras slätter kommer några av de bästa hästarna i Mundana, och de är hett eftertraktade. Särskilt Caserion och Thalamur importerar dem i så stora mängder som finns att tillgå, då de är väl lämpade för det lätta och medeltunga kavalleri de bägge nationerna föredrar. Soldarn å andra sidan föredrar sina inhemska tyngre djur för sitt tunga kavalleri.
Jargien är givetvis också väldigt intresserade av de drunokiska hästarna, men då kung Gahallan har förbjudit all hästhandel med Jargien, få kejsardömet tills vidare nöja sig med de djur drunokierna tvingas ge i årlig tribut.

/Joel - tar en paus till och rensar tankarna. Konstaterar att allt yrande hittills är väldigt kaotiskt och att ymir får ta nästa steg i stafetten.
 

Belkor

Veteran
Joined
27 Oct 2004
Messages
99
Location
Östersund
Re: Drunok, i Drängars tappning. Del 2.

Det här ser bra ut i mina ögon :gremtongue:

På grund av den starka vänskapen med kragg borde väl situationen gentemot raunerna bli försämras? Eller är inte folken i sig en, så att säga, allians? Om kraggs kontakt med Drunok gynnar, i princip, hela folket så borde kanske raunerna försöka sätta stopp för det.

Ser fram emot del 3, Ymirs del! :gremgrin:
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Drunok, i Drängars tappning. Del 3.

Vad övriga hantverksnäringar beträffar, är Drunok också känt för sitt öl. Drunokisk ölkultur är djupt rotad i den uråldriga jargiska traditionen, och alla Mundanas ölkännare skulle skriva under på att finölens hjärta i världen är ett bälte av bryggerier från Okrana till raunflodens bredder. I Drunok finns åtskilliga ryktbara bryggerier, och öl exporteras till hela Asharina och Cirefalien. Cirefalier rynkar gärna på näsan åt drunokisk öl, de har ju inte mycket till övers för det där skabbiga bondelandet, men det är talande att det serveras nästan lika mycket drunokiskt som faliskt öl på krogar i Caserion. Å andra sidan skulle somliga kännare hävda att caseriskt öl är lika med falziner, och falziner är som alla finsmakare vet ett stort skämt.

Drunokierna är framförallt förtjusta i den nytillkommna underjästa ölen, och mörkare öl kan stundtals vara märkligt svårt att hitta särskilt i de västra landsändarna. Å andra sidan anses kronan i den drunokiska ölfloran alltjämt vara den mörka och och mustiga Durumölen, från det anrika klosterbryggeriet i Durum. Uruvider och Erstainare är däremot populärare egentligen, den senare nästan gyllengul i färgen med en lätt fruktig karaktär. Erstain är för övrigt en bryggardynasti från Durum som det varit en del kontroverser kring - de lär vara involverade i en bitter fejd med ärkehertiginnan Drakenhjälm av Valdus och Navar, vars hemmabryggda 'Valdusberger' nått stor popularitet runtom i regionen. Man anklagar bland annat hennes nåd Ärkehertiginnan för att sakna all kunskap om och all uppskattning för öl, och luta sin bryggeriverksamhet helt på bulvaner. Att Manfred Erstains dotter Mianni sedan lär ha rymt iväg till Dann Casens legoförband för att ställa upp i Raunkrigen har inte gjort ätten mindre skandalomsusad. Fröken Mianni är numera väpnare åt en av Hertig Nicoz Mehzinors husriddare, vilket är en lika stor skam för hennes ätt då det ryktas att sagda hertig ska gifta sig med Ärkehertiginnans kusindotter, Telda av Navar. Hursomhaver, är Erstain-bryggeriet fortfarande mycket framgångsrikt, och ätten kan gotta sig åt ansenliga rikedomar, även om de inte har någon adelstitel.

Intriger åsido, finns många andra ölsorter av intresse. Uruvider är ett anrikt överjäst öl med en nästan chokladig smak som bryggts i Arlon sedan Durum-dynastins dagar. Det är fortfarande en stapelvara i det kungliga hovbryggeriet, även om hovet köper in allt mer öl från misslemogulen Malthumle d.y. som etablerat sig i staden. Raunpilsnern är en ljus lager med kraftig beska och en anmärkningsvärd avsaknad av den minsta gnutta sötma, som anses mycket maskulin att hälla i sig. Varför den heter som den heter är egentligen ett mysterium, men det sägs att den först skapades i ett iltariskt tältläger, och att raunfursten Uriangkathai själv fann den mycket tilltalande. Den så kallade 'Drunokpilsnern' är däremot ökänd för att bara drunokier kan dricka den. Enligt jargisk utsago lär den vara ruggigt stark, smaka som torrt bröd med en gnutta sur mjölk, och serveras bäst pissljumen. Ett hyggelmonster på ölhimlen, om man får tro kritikerna. I hemlandet, å andra sidan, finns drunokpilsner i olika varianter på de flesta krogar, där den förvisso brukar vara billigare än öl från de fina bryggerierna. Frågar man en drunokier, är å andra sidan inget så vidrigt som 'förjävligt falziner'.

En annan drunokisk företeelse som går på export till utlandet är, tycka vad man vill om det, flickor. Drunokiska töser anses vackra, korkade och lättämjda, och tämligen lättfotade därtill, och en del skrupelfria cirefaliska element plockar gärna upp fattiga flickor i Drunok och ger dem rena slavlöner på caseriska bordeller. Efter den stora svälten och farsoten i samband med Raunkriget har sådan verksamhet till stor del avstannat, emellertid - av någon anledning är prostituerade från Drunok inte längre lika efterfrågade. Förmodligen beror det dels på försämrade relationer med cirefalierna och ett våldsamt behov av arbetskraft som skapat fler försörjningsmöjligheter också för ensamma kvinnor, men framförallt på att ryktet om sjukdomen som härjade vuxit så mycket att folk är rädda för att bli smittade, även av flickor som inte varit i Drunok sedan långt innan epidemin.

Vad gäller arkitektur och ingenjörskonst har Drunok aldrig riktigt utvecklat en egen stil, utan stött sig på dvärgisk, jargisk, colonisk och rentav cirefalisk kompetens. Som den naturliga korsväg Drunok ofta utgjort mellan Mundanas mäktiga östliga och västliga imperium, har det varit naturligt att dra fördel av sitt gynsamma läge genom att hålla sig väl med sina grannar och ha ett utbyte med dem. Drunok har alltid varit ett litet land, därtill, och inte haft skuggan av den ekonomiska och politiska makt som Jargien, cirefalierna och andra besuttit, och på många områden har man heller aldrig uppnått samma hantverksskicklighet. Det råder särskilt stor brist på kompetenta arkitekter och magiker i Drunok - faktum är att de knappt finns. Goda konstnärer är det också ont om - den senaste som nådde någon större rennomé var Sigjord den Galne, en plågad munk som framställde fantastiska reliefer som än idag finns att beskåda i kungliga slottet i Daval. Han levde för omkring 200 år sedan. En del drunokiska trubadurer har däremot ofta omtalats, och fått sina verk sjungna och citerade, i Jargien, Asharien och Caserion. Särskilt berömd är den uppsluppna balladen om kung Gahallan Väderhatt, en hjälteförklarad suput som lär ha drunknat i ett ölfat under en blöt kväll i slottet. Författaren lär vara en samtida hovtrubadur som blev steglad av näste konung, Tolrune Tveskägg, i en smetig intrig där en mystiskt gravid prinsessa spelade huvudrollen. Mer finkulturell är isåfall det sorgliga, och outhärdligt långa, kvädet om 'Ramdorsönerna' och deras far, den fruktansvärde kung Narnak Kjolskrämma, överhuvudtaget en ökänd och intrigant ätt som hade fullt upp med att mörda varandra för ungefär tvåtusen år sedan. Kvädet om dem är däremot av betydligt yngre datum.

Det är faktiskt just ofta genom kväden, muntliga berättelser och sedelärande anekdoter som det drunokiska folket känner sin historia. Man har sedan urminnes tider fört krönikor på coloniskt vis, men många har gått förlorade och de kvarvarande är ofta vinklade och av tvivelaktig trovärdighet här och var. Särskilt konungahävderna är ökända som politiska pamfletter snarare än historiska verk, och den berömde mûhadinske historikern Yulduz ben Arash im-Tezha ägnade många månader år 2959 åt att bringa lite ordning i den oreda de utgjorde. Resultatet var bland annat den första helt sammanhängande konungalängden. Vi avslutar för idag med att bifoga hela det dokument om saken som ben Arash plitade ihop, även om vissa kommentarer i det förmodligen aldrig var ämnade att vara med i det brev han senare överlämnade till konungen:

"Namnet ’Drunok härstammar från ’Derunocia’, det ursprungliga coloniska namnet på denna provins. Efter att Colonans legioner drog sig tillbaka tog general Proxenos Attanos makten, men avsattes snart av ämbetsmannen Kinbyses som utropade en republik. Denna blev inte långvarig, då en konsul snart lyckades stöta sig med raunlänningarna, som erövrade riket. Med tiden drunokiserades raunerna dock och gav upphov till den nomadiska minoritetsbefolkning som än idag lever på Illtariets slätter i nordöstra delen av detta land. Dessa nomader tog efter raunernas tillbakadragande också över konungavärdigheten i en kortlivad dynasti, som omsider ersattes av inhemska drunokiska konungar. Jag slet sitt hår angående tidsbestämmelsen av vissa monarker - många historiska dokument försvann iochmed Ramdors fall och pestepidemin på 1600-talet, och påståendena om Hengel den Odödliges regeringsår är mycket märkliga. Tidpunkten för Kintikla-dynastins trontillträde kan blott ramas in i sekler.

Något särskilt med konungarna, ofta omständigheterna kring deras död, anges inom små markeringar. Drunok har haft en del kvinnliga monarker. Hur de nu kan låta kvinnor regera överhuvudtaget övergår förvisso mitt förstånd, så jag har märkt ut dem med en liten stjärna. Årtal anges enligt gängse otrogen praxis, dvs före och efter Daak."



Forntiden:
-4870 - -4340: Udanar Ärkemagikern härskar i Maulio med Ramdor som huvudstad.

Republiktiden (257-301 e.D.)
257-273: Proxenos Attanos Drunocsi (stenad av pöbel, flyr hem till Colonan)
273-279: Kinbyses
279-285: Aias Ighlopenël
285-297: Kinbyses (återvald)
297-301: Gerbonidas Raunfrände (ihjälslagen av raunfursten Yeludashi)
Raunväldet (301-397)
301-322: Yeludashi khan Kurgol
322-349: Tulugud khan Kurgol (stupar i strid mot Tobod Vittfarnes krigare)
349-372: Tobod Vittfarne
372-390: Göryul khan Andor
390-397: Entor av Illtariet
Nomadkungarna (397-476)
397-424: Entor II av Illtariet
424-457: Arik
457-459: Ordos Trollbane
459-476: Tölui av De yttre stäpperna (abdikerar för att i lugn och ro få ”spänna sin båge mot örnen i skyn”)
Virgilerna (476-548)
476-505: Virgil Vidstige
505-522: Virgil II ’Vittomsjungne’
522-529: Virgil III
529-548: Virgil IV
Ryttardynastin (548-873)
548-595: Eirik Jarl
595-619: Haukon I
619-632: Haukon II
632-679: Almund Urgamle (ramlar ur sängen och avlider)
679-680: Nierika* (dör i barnsäng)
680-698: Dordaros av Brek Ildun (regent åt Almund II, dör ofantligt rik 704)
698-753: Almund II Segersäll (Almund den Store)
753-770: Feldin I
770-788: Almund III
788-810: Feldin II
810-825: Almund IV
825-854: Halvdan (stupar i krig mot västraunerna under Jarlikh khan Drahall)
854-873: Villeni I* (avrättas 878)
Dynastin Ramdori (873-1500?)
873-900: Narnak Kjolskrämma, hertig av Ramdor
’Ramdorsönerna’
900-903: Ivan och Aros (samregerar, dräpta vid gästabud av sin bror Gor)
903-905: Gor I (avsatt av sin bror)
905-922: Grim den Vansinnige (lönnmördad av konkubin)
922-949: Gor I ’Den Upplyste’ (återtar tronen, gifter sig med ovan nämnda konkubin)
949-979: Gor II Rättrogne
979-1002: Narnak IV
1002-1136: Narnak V
1136-1170: Gor III
1170-1175: Gor IV ’Den förskräcklige’ (dödad i Illtariskt uppror)
1175-1178: Narnak VI ’Taktlöse’ (fängslas av Raon-kejsaren vid statsbesök)
1178-1216: Igor I
1216-1239: Narnak VI ’Taktlöse’ (återvänder från fångenskapen i Raon och tar tillbaka tronen)
1239-1240: Gor V ’Den Gamle’ (konung vid 95 års ålder)
1240-1249: Igor II
1249-1266: Narnak VII
1266-1297: Menon I
1297-1314: Menon II
1314-1337: Narnak VIII
1337-1360: Narnak IX
1360-1500: Hengel den Odödlige (förgiftad av sitt livgarde, knuffad nedför stup, knivhuggen och styckad)
Kintikla-dynastin (Okänt årtal - 1764)
14??-15??: Mardal Järnnäve, furste av Kintikla (regeringsår okända)
15??-1558: Mikal Vindögde, furste av Kintikla (regeringsår mycket osäkra)
1558-1579: Mikal II
1579-1601: Malkom I (dör barnlös och bitter)
1601-1640: Jordal Kraggkrönte (avslutar snabbt ett hotande tronföljdskrig med hjälp av kragghövdingen Ale)
1640-1663: Malkom II
1663-1667: Malkom III
1667-1693: Jordal II
1693-1697: Malkom IV (dör i pesten)
1697-1697: Malkom V (dör i pesten)
1697-1715: Mianni I*
1715-1719: Mianni II* (avsätts av sin kusin, Rodrik)
1719-1743: Rodrik
1743-1764: Jordal III
Borsiderna (1764-1812)
1764-1768: Bors, hertig av Thara
1768-1790: Bors II
1790-1810: Jorund den Vite
1810-1812: Bors III (dödad i bondeuppror)
Bondedynastin (1812-2009)
1812-1837: Torfil Bonde
1837-1840: Thorben (dör i jaktolycka)
1840-1875: Palan I
1875-1899: Hagen
1899-1946: Logald den äldre ’Skarpsynte’
1946-1957: Logald den yngre
1957-1981: Torfil II
1981-2009: Torkel
Dynastin Agn och vete (2009-2242)
2009-2024: Torkel II Agn och vete
2024-2057: Chelem I
2057-2069: Torkel III
2069-2101: Chelem II
2101-2111: Chelem III (dödad i tronföljdskrig)
2112-2145: Udon Armstarke
2145-2153: Udon II
2153-2190: Torkel IV ’Trygge’
2190-2222: Torkel V ’Nybyggaren’
2222-2242: Choldin den Klentrogne (Uppäten av hyggelmonster)
Dynastin Lugdum (2242-2292)
2242-2266: Volfram Enöga av Lugdum
2266-2292: Volfram II
Dynastin Hannervald (2242-2292)
2292-2301: Eirik Hannervald, furste av Valo
2301-2331: Njal Hannervald
2331-2358: Hannervald III
2358-2370: Hannervald IV (dödad av Uruvid Utbölingen)
Dynastin Durum (2370-2543, 2570-2601)
2370-2404: Uruvid Utbölingen
2404-2433: Vigrid I av Durum
2433-2441: Uruvid II (stupar i krig mot Kumbanigash den Svartes horder)
2441-2503: Leovid I
2503-2505: Leovid II (dödad av överförfriskad kraggbarbar under Örnfestivalen)
2505-2521: Uruvid III
2521-2532: Leovid III
2532-2543: Vigrid II (giftmördad)
2543-2570: Volmana Usurpator (interregnum, riksmarskalken tar över tronen och härskar med järnhand)
2570-2601: Selima* (abdikerar)
De förändrades härjningar (interregnum) (2601-2604)
Pavara-dynastin (2604>)
2604-2637: Gahallan Väderhatt av Pavara (drunknar under dryckeslag)
2637-2661: Tolrune Tveskägg
2661-2723: Augustus I (död i sängen vid 93 år ålder med 16 år gammal tredje hustru; hon tar över tronen)
2723-2783: Rianna av Valdus*
2783-2788: Rion I
2788-2808: Augustus II ’Bortbytingen’
2808-2831: Rianna II*
2930-2942: Gahallan II
2942>: Akala Gahallan III


- Ymir, med trogen hjälp av Yulduz ben Arash im-Tezha och Mianni Erstain
 

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
Där satt den!

Stoppa in i Mappen 'Ymirstuff' tillsammans med Pendragons inlägg...

-Hjalle, handlar snabbt.
 
Top