Rising
Vila i frid
Sitter och fnular lite med en ljudhandout.
Ladda hem å lyssna!
Johanna (en spelledarperson som är vän till rollpersonerna) har i lite drygt ett år sörjt sin försvunna lillebror. Hon har förebrått sig själv för lillens försvinnande, och ägnat en allt större tid till att bläddra igenom fotoalbum och genom att söka på nätet efter de små och spridda spår som lillebrorsan lämnat efter sig; tittat på lillens hemsida och läst hans små anspråkslösa inlägg på diverse forum. När äventyret börjar så kontaktar hon spelarna, och berättar om hur förvånad hon blev när hon plötsligt såg ett nytt inlägg signerat lillebrorsans alias.
Det fanns inget textmeddelande; blott en bifogad bild som inte gick att öppna i något bildprogram. I ren desperation försökte hon allt hon kunde komma på för att öppna filen, och när inget lyckades så tog hon (med den irrationella logik som bara den som sörjer tar sig till) och bytte filändelse på filen. Först till .txt utan framgång, sedan som .mp3. Döm om hennes förvåning när filen gick att spela upp i ett ljudprogram!
När spelarna frågar "vad sades det på filen, då?" så kommer jag att spela upp den här ljudfilen. "Det mesta är bara digitalt brus, som ni hör; men lyssnar man noga så hör man Sebastian ropa på mig."
Jag börjar med att spela filen halvhögt, och den första gången ropet kommer så hörs det inte så tydligt. Jag räknar med att spelarna kommer missa det. Men Johanna kommer stråla upp: "Hörde ni?"
Spelarna kommer nog att titta på varandra och skaka på huvudena, men då fortsätter Johanna: "nej, lyssna; det kommer snart en gång till:" ...och så drar hon upp volymen på max. (och givetvis kommer en del mystiska ljud vid det här laget) Den andra gången hör man det (förhoppningsvis) tydligt. Johanna fyller i: "hör ni? Jo-haa-naa? Det är otydligt, men jag vet att det är Sebastians röst."
När de konstiga ljuden dyker upp efter det så har jag fortfarande volymen på fullt blås. Johanna rycker inte till det minsta, hon säger bara "här hör jag däremot inte vad han säger. Men hör, snart ropar han: Visst är det ett rop på hjälp? Han ropar på mig... Jag måste hjälpa honom... Visst kan ni hjälpa mig? Snälla, visst kan ni hjälpa mig att hitta Sebastian?"
Coolers, ey? Eller? Ska jag sänka bruset (eller equaliza bort mellanfrekvenserna?) Jag har försökt hitta på lite nya ljud, och hålla mig borta från de allra vanligaste stereotypa skräckljudeffekterna... Funkar det? Och snälla, säg att man inte hör att det är jag som ropar...
Har ni gjort några ljudhandouts någon gång? Kan vi inte posta dem här - tillsammans med en kort berättelse om äventyret i fråga - och ge varandra lite råd och tips? Skräckforumet behöver lite nya och djärva grepp.
Om någon vill veta hur jag gjorde den här filen så berättar jag gärna.
Ladda hem å lyssna!
Johanna (en spelledarperson som är vän till rollpersonerna) har i lite drygt ett år sörjt sin försvunna lillebror. Hon har förebrått sig själv för lillens försvinnande, och ägnat en allt större tid till att bläddra igenom fotoalbum och genom att söka på nätet efter de små och spridda spår som lillebrorsan lämnat efter sig; tittat på lillens hemsida och läst hans små anspråkslösa inlägg på diverse forum. När äventyret börjar så kontaktar hon spelarna, och berättar om hur förvånad hon blev när hon plötsligt såg ett nytt inlägg signerat lillebrorsans alias.
Det fanns inget textmeddelande; blott en bifogad bild som inte gick att öppna i något bildprogram. I ren desperation försökte hon allt hon kunde komma på för att öppna filen, och när inget lyckades så tog hon (med den irrationella logik som bara den som sörjer tar sig till) och bytte filändelse på filen. Först till .txt utan framgång, sedan som .mp3. Döm om hennes förvåning när filen gick att spela upp i ett ljudprogram!
När spelarna frågar "vad sades det på filen, då?" så kommer jag att spela upp den här ljudfilen. "Det mesta är bara digitalt brus, som ni hör; men lyssnar man noga så hör man Sebastian ropa på mig."
Jag börjar med att spela filen halvhögt, och den första gången ropet kommer så hörs det inte så tydligt. Jag räknar med att spelarna kommer missa det. Men Johanna kommer stråla upp: "Hörde ni?"
Spelarna kommer nog att titta på varandra och skaka på huvudena, men då fortsätter Johanna: "nej, lyssna; det kommer snart en gång till:" ...och så drar hon upp volymen på max. (och givetvis kommer en del mystiska ljud vid det här laget) Den andra gången hör man det (förhoppningsvis) tydligt. Johanna fyller i: "hör ni? Jo-haa-naa? Det är otydligt, men jag vet att det är Sebastians röst."
När de konstiga ljuden dyker upp efter det så har jag fortfarande volymen på fullt blås. Johanna rycker inte till det minsta, hon säger bara "här hör jag däremot inte vad han säger. Men hör, snart ropar han: Visst är det ett rop på hjälp? Han ropar på mig... Jag måste hjälpa honom... Visst kan ni hjälpa mig? Snälla, visst kan ni hjälpa mig att hitta Sebastian?"
Coolers, ey? Eller? Ska jag sänka bruset (eller equaliza bort mellanfrekvenserna?) Jag har försökt hitta på lite nya ljud, och hålla mig borta från de allra vanligaste stereotypa skräckljudeffekterna... Funkar det? Och snälla, säg att man inte hör att det är jag som ropar...
Har ni gjort några ljudhandouts någon gång? Kan vi inte posta dem här - tillsammans med en kort berättelse om äventyret i fråga - och ge varandra lite råd och tips? Skräckforumet behöver lite nya och djärva grepp.
Om någon vill veta hur jag gjorde den här filen så berättar jag gärna.