Rising
Vila i frid
Jag hade en idé om auktioner tidigare, men då handlade funderingarna om väldigt konkreta saker, varpå systemet kändes ganska ointuitivt. Här är min nya idé. En idé som är ett helt spel i sig:
När man genererar viktiga, drivande karaktärer i storyn, så ger man dem först och främst ett antal livsmål av tre olika sorter. Dels Episka mål som ska vara saker som karaktären skulle vilja uppnå, och som skulle generera ett "och så levde han lycklig i alla sina dagar"-slut när detta väl skedde, eller åtminstone ett slut som visade att karaktären slutligen var tillfredsställd. Här räknar jag mål som "Hämnas mina föräldrars död!", "Bli kvitt min förbannelse och bli en vanlig människa!" och kanske "Förgör ondskan!", men även mer lågmälda mål såsom "Finn kärleken!" och "Sluta fred med min broder."
Dels Tragiska öden som är av motsatt karaktär: Om dessa öden uppfylls så förlorar karaktären något som han sedan bittert kommer att ångra, och han kommer att bli en huvudperson från tragiken. Tragiska öden är saker som "Min älskade dör!", "Jag säljer min själ till djävulen!", "Jag förlorar min mänsklighet!" eller mer lågmälda saker som "Min karriär slutar i en ärelös skandal" eller "Min man skiljer sig från mig och jag förlorar vårdnaden om mina barn."
Slutligen har man enkla Ägodelar, som kan byta ägare. Dels konkreta saker i stil med "Mitt magiska svärd" eller "Min familjerikedom", men också saker som "Min älskade dotter" eller kanske även väldigt abstrakta saker som "Ödesgudinnan vakar över mig".
Episka öden måste man själv vinna i budgivning för att de skall uppnås - annars händer inget med dem. Tragiska öden fungerar tvärtom - man måste vinna dem för att de inte skall slå in. Ägodelar byter ägare till den som vinner dem.
---
Dessa mål kommer man att bygga upp storyn kring, vilket till stor del görs genom att man iscensätter konflikter genom att para ihop två eller fler karaktärers mål med varandra. En typisk konflikt är den där två karaktärers episka mål ställs mot varandra; såsom den goda hjältens mål att "bekämpa ondskan!" och drakens mål att "förgöra godheten!" En mer tragisk konflikt är den där en karaktärs episka mål ställs mot en annan karaktärs tragiska mål. Alltså draken vill förgöra godheten och hjälten vill bara undvika att "prinsessan dör och jag bryter ihop i hjärtesorg!" Utöver det har man konflikter där Ägodelar kan vara inblandade på den ena eller båda sidor. Typ, en häxmästare går med på att försöka döda prinsessan och försätta hjälten i hjärtesorg, och hjälten å sin sida går med på att försöka vinna häxmästarens Ägodel - mörkerkristallen.
Man kan också iscensätta rent personliga konflikter - där man parar ihop ett av sina episka livsmål med ett av sina tragiska öden. Alltså; Hjälten kan ställas inför Dilemmat att antingen lyckas Bekämpa Ondskan men då misslyckas med att skydda prinsessan och sedan förfalla i hjärtesorg över hennes död, eller att skydda henne men i gengäld inte lyckas rå på ondskan. Då skapar man en ganska psykologisk/symbolisk berättelse, där hjältens motståndare bara representerar hans inre motsägelsefullhet, och där de inte har några egna livsmål eller drivkrafter.
Två eller fler mål ställs i vilket fall som helst mot varandra, och därefter bestämmer man vem som tar hem samtliga mål i konflikten genom budgivning.
Det finurliga är att man inte har budgivning med enkla poängmarker eller så, utan det här som karaktärernas Tillgångar kommer in:
Det finns Tillgångar av tre olika slag: Dels återkommande Särdrag, som är sånt som karaktären kan använda en gång varje akt. Typ generella förmågor, egenskaper, färdigheter, signaturtrick, besvärjelser och liknande. Det kan vara alltifrån "Min fäktningsskicklighet" och "Jag kan prata med djuren", till "Jag fäller alltid en cool kommentar innan det blir strid" och "Av någon komisk anledning råkar jag alltid visa mina bröst".
Dels Upplösningar, som enbart kan användas framgångsrikt en gång. Såsom magiska stavar med en enda laddning, eller att kunna önska vad som helst från en ande; men också mer lågmälda saker som "Kungen står i tacksamhetsskuld till mig". Upplösningar kan också vara sånt som egentligen borde kunna användas flera gånger, men som man själv inte vill se bli använd mer än en gång, såsom James Bonds prylar från Q. Det kan också vara väldigt abstrakta saker som "Att avslöja mitt namn som jag hela tiden hållt hemligt" - det låter kanske inte som något man skulle kunna vinna konflikter med, men det är ju just det som kan vara så roligt med samberättande.
Slutligen finns det också en tredje typ av Tillgångar, och det är samma Ägodelar som också fungerar som mål. Ja, man kan både använda ens ägodelar som mål i konflikter (alltså, man försöker lägga bud på att inte förlora dem), samt som tillgångar för att vinna budgivningar. Häftigt värre.
Och hur fungerar då Tillgångarna? Jo, man fördelar siffror över dem, beroende på hur viktig karaktären är i handlingen. Har man sex tillgångar och Drama:25 så får man fördela 25 poäng hur man än önskar över ens tillgångar. (Upplösningar bör få någon bonus, eftersom de enbart kan användas en enda gång, men jag vet inte hur stor den ska vara.)
När man sedan har budgivning om en konflikt så börjar den ena parten med att spela ut någon/några av sina tillgångar och berätta om hur denna används i konflikten. Om Draken använder sitt särdrag "eldkvast" så kan han exempelvis berätta om hur han försöker bränna hjälten med sin eldandedräkt. Hjälten kan då å sin sida antingen ge upp konflikten, varpå båda målen vinns av draken och draken måste betala de särdrag han använt, eller bjuda högre än draken. I sådana fall måste hjälten välja tillgångar som tillsammans har högre värde än draken, och denna i sin tur måste lägga till nya särdrag för att toppa hjältens, osv.
Eftersom man har några få särdrag med olika siffror så kan man vinna extremt mycket på att tvinga ens motståndare att behöva bjuda långt över det man själv lagt som bud. Om jag exemelvis har två Tillgångar på 4 och 8, och min motståndare har tillgångarna 3 och 10, då är det ju mycket smartare att lägga budet 4 än 8. Oavsett vilket så kan min motståndare enbart ta hem konflikten genom att lägga budet 10, men om han skulle ge det åt mig så är det ju mycket bättre om jag kan behålla åttan än att bara få behålla fyran. Det öppnar för ett litet psykologiskt/matematiskt spel som förhoppningsvis kan ge mervärde åt konflikterna.
I övrigt är det ett väldigt renodlat samberättarspel eftersom man inte riktigt lägger bud för att vinna problemlösningstillgångar, utan mest för att försöka få igenom de mål som man själv skulle vilja uppnå som mest.
Balla grejer, va?
När man genererar viktiga, drivande karaktärer i storyn, så ger man dem först och främst ett antal livsmål av tre olika sorter. Dels Episka mål som ska vara saker som karaktären skulle vilja uppnå, och som skulle generera ett "och så levde han lycklig i alla sina dagar"-slut när detta väl skedde, eller åtminstone ett slut som visade att karaktären slutligen var tillfredsställd. Här räknar jag mål som "Hämnas mina föräldrars död!", "Bli kvitt min förbannelse och bli en vanlig människa!" och kanske "Förgör ondskan!", men även mer lågmälda mål såsom "Finn kärleken!" och "Sluta fred med min broder."
Dels Tragiska öden som är av motsatt karaktär: Om dessa öden uppfylls så förlorar karaktären något som han sedan bittert kommer att ångra, och han kommer att bli en huvudperson från tragiken. Tragiska öden är saker som "Min älskade dör!", "Jag säljer min själ till djävulen!", "Jag förlorar min mänsklighet!" eller mer lågmälda saker som "Min karriär slutar i en ärelös skandal" eller "Min man skiljer sig från mig och jag förlorar vårdnaden om mina barn."
Slutligen har man enkla Ägodelar, som kan byta ägare. Dels konkreta saker i stil med "Mitt magiska svärd" eller "Min familjerikedom", men också saker som "Min älskade dotter" eller kanske även väldigt abstrakta saker som "Ödesgudinnan vakar över mig".
Episka öden måste man själv vinna i budgivning för att de skall uppnås - annars händer inget med dem. Tragiska öden fungerar tvärtom - man måste vinna dem för att de inte skall slå in. Ägodelar byter ägare till den som vinner dem.
---
Dessa mål kommer man att bygga upp storyn kring, vilket till stor del görs genom att man iscensätter konflikter genom att para ihop två eller fler karaktärers mål med varandra. En typisk konflikt är den där två karaktärers episka mål ställs mot varandra; såsom den goda hjältens mål att "bekämpa ondskan!" och drakens mål att "förgöra godheten!" En mer tragisk konflikt är den där en karaktärs episka mål ställs mot en annan karaktärs tragiska mål. Alltså draken vill förgöra godheten och hjälten vill bara undvika att "prinsessan dör och jag bryter ihop i hjärtesorg!" Utöver det har man konflikter där Ägodelar kan vara inblandade på den ena eller båda sidor. Typ, en häxmästare går med på att försöka döda prinsessan och försätta hjälten i hjärtesorg, och hjälten å sin sida går med på att försöka vinna häxmästarens Ägodel - mörkerkristallen.
Man kan också iscensätta rent personliga konflikter - där man parar ihop ett av sina episka livsmål med ett av sina tragiska öden. Alltså; Hjälten kan ställas inför Dilemmat att antingen lyckas Bekämpa Ondskan men då misslyckas med att skydda prinsessan och sedan förfalla i hjärtesorg över hennes död, eller att skydda henne men i gengäld inte lyckas rå på ondskan. Då skapar man en ganska psykologisk/symbolisk berättelse, där hjältens motståndare bara representerar hans inre motsägelsefullhet, och där de inte har några egna livsmål eller drivkrafter.
Två eller fler mål ställs i vilket fall som helst mot varandra, och därefter bestämmer man vem som tar hem samtliga mål i konflikten genom budgivning.
Det finurliga är att man inte har budgivning med enkla poängmarker eller så, utan det här som karaktärernas Tillgångar kommer in:
Det finns Tillgångar av tre olika slag: Dels återkommande Särdrag, som är sånt som karaktären kan använda en gång varje akt. Typ generella förmågor, egenskaper, färdigheter, signaturtrick, besvärjelser och liknande. Det kan vara alltifrån "Min fäktningsskicklighet" och "Jag kan prata med djuren", till "Jag fäller alltid en cool kommentar innan det blir strid" och "Av någon komisk anledning råkar jag alltid visa mina bröst".
Dels Upplösningar, som enbart kan användas framgångsrikt en gång. Såsom magiska stavar med en enda laddning, eller att kunna önska vad som helst från en ande; men också mer lågmälda saker som "Kungen står i tacksamhetsskuld till mig". Upplösningar kan också vara sånt som egentligen borde kunna användas flera gånger, men som man själv inte vill se bli använd mer än en gång, såsom James Bonds prylar från Q. Det kan också vara väldigt abstrakta saker som "Att avslöja mitt namn som jag hela tiden hållt hemligt" - det låter kanske inte som något man skulle kunna vinna konflikter med, men det är ju just det som kan vara så roligt med samberättande.
Slutligen finns det också en tredje typ av Tillgångar, och det är samma Ägodelar som också fungerar som mål. Ja, man kan både använda ens ägodelar som mål i konflikter (alltså, man försöker lägga bud på att inte förlora dem), samt som tillgångar för att vinna budgivningar. Häftigt värre.
Och hur fungerar då Tillgångarna? Jo, man fördelar siffror över dem, beroende på hur viktig karaktären är i handlingen. Har man sex tillgångar och Drama:25 så får man fördela 25 poäng hur man än önskar över ens tillgångar. (Upplösningar bör få någon bonus, eftersom de enbart kan användas en enda gång, men jag vet inte hur stor den ska vara.)
När man sedan har budgivning om en konflikt så börjar den ena parten med att spela ut någon/några av sina tillgångar och berätta om hur denna används i konflikten. Om Draken använder sitt särdrag "eldkvast" så kan han exempelvis berätta om hur han försöker bränna hjälten med sin eldandedräkt. Hjälten kan då å sin sida antingen ge upp konflikten, varpå båda målen vinns av draken och draken måste betala de särdrag han använt, eller bjuda högre än draken. I sådana fall måste hjälten välja tillgångar som tillsammans har högre värde än draken, och denna i sin tur måste lägga till nya särdrag för att toppa hjältens, osv.
Eftersom man har några få särdrag med olika siffror så kan man vinna extremt mycket på att tvinga ens motståndare att behöva bjuda långt över det man själv lagt som bud. Om jag exemelvis har två Tillgångar på 4 och 8, och min motståndare har tillgångarna 3 och 10, då är det ju mycket smartare att lägga budet 4 än 8. Oavsett vilket så kan min motståndare enbart ta hem konflikten genom att lägga budet 10, men om han skulle ge det åt mig så är det ju mycket bättre om jag kan behålla åttan än att bara få behålla fyran. Det öppnar för ett litet psykologiskt/matematiskt spel som förhoppningsvis kan ge mervärde åt konflikterna.
I övrigt är det ett väldigt renodlat samberättarspel eftersom man inte riktigt lägger bud för att vinna problemlösningstillgångar, utan mest för att försöka få igenom de mål som man själv skulle vilja uppnå som mest.
Balla grejer, va?
