Rickard
Urverk speldesign
Jag har suttit och läst Gemeni de senaste dagarna och funderar på att spela en kampanj i spelet medan jag testar magireglerna till EDoD, därav bland annat religionstråden. Jag vet inte om Gemeni har potential, men jag förde samman lite anteckningar som jag kanske ska göra något med.
Koncept
Mörkret ska ersättas av synden. (Mörkret nämns minst fyra gånger per sida.)
Religionen är viktig och allt ska kretsa kring den.
Rollpersonerna är inkvisatorer som har djurnamn.
Kampen mellan de renläriga och ateisterna. Mellan dessa två grupper finns syndarna.
Spelmötet börjar med rollpersonerna som unga, som frågar en sextioårig läromästare. Han ska återkomma under spelmötenas gång för mer information om världen. Detta ska spelas ut som tillbakablickar.
Miljö
Venedig i kloakerna.
Broar längs med kloakväggarna och från en vägg över till en annan.
Lyktor hänger från broar och ger ljus.
Förvridna, bladlösa träd.
Svarta immor som sveper förbi på himlen.
Alltid gryning.
Vädret skiftar, sundom kraftig vind, stundom regn, stundom snö, stundom kvavt och vindstilla.
Katedraler, gotiska torn och katakomber.
Ärrat och skrumpet.
Alla bor i katakomberna.
Torn och glasbroar (som man kan gå i).
Glasbyggnader.
Alla åar och floder är träskvatten.
Pendeln. Stor. Tidens mätare. En kyrka runtomkring.
Den sårige Bendiktos.
Kalkgrottorna.
Lothren. Slott som växer.
Maskeradbalen.
Runda "bautastenar" överallt.
Revennerskogen. Död. Bebos av gnomer.
Underjordiska sjöar.
Undervattensbåtar.
Svart fysiskt mörker sveper omkring om dagarna på ytan.
Mantlar, rockar.
Brunt och svart.
Tatueringar, kroppssmycken.
Sanitariumen. Grottor dit mentalt sjuka förs.
Vildsinta stormar.
Brinnande kyrkor.
Hängande kroppar. Ruttnar aldrig.
Ruttet, vittrande, eroderat.
Djuren har förändrats till mer monstruösa.
För att resa uppåjord så måste man lyckas med ett slag mot Teologi eller så slår synden sina klor i dig.
Alla himlakroppar är låsta på himlavalvet.
Människorna
De onda i människolivet blir demoner i efterlivet.
De som inte läggs till vila i jorden plågas i efterlivet.
Sådana som hängs får hänga kvar utan att begravas i jorden.
Brännmärkning som straff. Alla gnomer brännmärks.
Furstarna är rebeller, fasta i sina borgar.
Det finns gevär och dylik teknologi.
Träskskog med en ensam färjkarl.
Plundrare rör sig på ytan, risk för att drabbas av synden.
Antika grekisa och engelska namn.
De fjättrade hängs upp i burar som varningar.
Furstarna är fångar i sina borgar.
Religion
Guden är uppdelad och splittrad över landet. Alla människor har olika delar av guden i sig. Guden är den Ende.
Ikoner som dyrkas.
Brottslingar blir förvisade. Inkvisationen kan genomskåda lögner.
Renande bad. Morgonritualer.
Klockspel när det är dags för eftertanke på sin Gud.
Katedraler är öppna och mottagliga för mörkret.
Bokbränning för att förgöra syndiga böcker. Det finns dock kvarlevor av gamla böcker uppåjord.
Till syndens sida hör tvivlare, initiater och helgade.
Katter och korpar är syndarnas djur och bringar bud om olycka.
Järnfolket
Föds i bergen av drottningen och sprids sedan för vinden för att befolka världen och utföra sina uppgifter som de var födda att göra.
Har vitt eller inget hår.
Som myror. Består till viss del av stållegeringar. Vissa har vingar.
Järnfolket bor i sitt "element". Sover de i träd så består de till mesta delen av trä. Är de av sten så bor de i berg. Av träskvatten så bor de i floderna.
Ett döende folk på grund av munkens svek som brände ner de flesta kukongerna.
Vissa bor fortfarande kvar i de stora bergssalarna. Andra lever ödsliga liv i ett träd i en skog elle ri en våg i ett hav.
I princip alla arbetare har dött och endaste de med högt saeculum (släktskap) har levt vidare.
Har mänskliga namn (arabiska) efter vad de bor i. De har visslande namn egentligen.
Förmedlar sig lånväga med vindens hjälp. Nu när synden driver vinderna så har de förlorat kontakten med varandra.
Drottning Ketura.
Järnhallarna är ödsliga.
Järnfolket är känslokalla.
Gnomerna
Påverkade av synden men har blivit resistanta.
Har tatueringar men inga namn. De är fåordiga på mänsklig tungomål och samtalar hellre med varandra via grymtningar, gruffningar och gestikulerande av bilder.
Av människor får de mänskliga namn. Själva kan de ibland kalla sig två sammanslagna substantiv i stil med Dygnsmod, Regnskörd och liknande.
Gnomerna sägs inte ha själar.
De som lever ute i vildmarkn har tagit djur- eller demonsjälar.
De är till stor del förslavade av människorna.
Vissa har rymt från mänskligheten och klarar sig själva i sina stora klaner.
/Han som mest postar sina tankar
Gnomer är vilddjur.
Koncept
Mörkret ska ersättas av synden. (Mörkret nämns minst fyra gånger per sida.)
Religionen är viktig och allt ska kretsa kring den.
Rollpersonerna är inkvisatorer som har djurnamn.
Kampen mellan de renläriga och ateisterna. Mellan dessa två grupper finns syndarna.
Spelmötet börjar med rollpersonerna som unga, som frågar en sextioårig läromästare. Han ska återkomma under spelmötenas gång för mer information om världen. Detta ska spelas ut som tillbakablickar.
Miljö
Venedig i kloakerna.
Broar längs med kloakväggarna och från en vägg över till en annan.
Lyktor hänger från broar och ger ljus.
Förvridna, bladlösa träd.
Svarta immor som sveper förbi på himlen.
Alltid gryning.
Vädret skiftar, sundom kraftig vind, stundom regn, stundom snö, stundom kvavt och vindstilla.
Katedraler, gotiska torn och katakomber.
Ärrat och skrumpet.
Alla bor i katakomberna.
Torn och glasbroar (som man kan gå i).
Glasbyggnader.
Alla åar och floder är träskvatten.
Pendeln. Stor. Tidens mätare. En kyrka runtomkring.
Den sårige Bendiktos.
Kalkgrottorna.
Lothren. Slott som växer.
Maskeradbalen.
Runda "bautastenar" överallt.
Revennerskogen. Död. Bebos av gnomer.
Underjordiska sjöar.
Undervattensbåtar.
Svart fysiskt mörker sveper omkring om dagarna på ytan.
Mantlar, rockar.
Brunt och svart.
Tatueringar, kroppssmycken.
Sanitariumen. Grottor dit mentalt sjuka förs.
Vildsinta stormar.
Brinnande kyrkor.
Hängande kroppar. Ruttnar aldrig.
Ruttet, vittrande, eroderat.
Djuren har förändrats till mer monstruösa.
För att resa uppåjord så måste man lyckas med ett slag mot Teologi eller så slår synden sina klor i dig.
Alla himlakroppar är låsta på himlavalvet.
Människorna
De onda i människolivet blir demoner i efterlivet.
De som inte läggs till vila i jorden plågas i efterlivet.
Sådana som hängs får hänga kvar utan att begravas i jorden.
Brännmärkning som straff. Alla gnomer brännmärks.
Furstarna är rebeller, fasta i sina borgar.
Det finns gevär och dylik teknologi.
Träskskog med en ensam färjkarl.
Plundrare rör sig på ytan, risk för att drabbas av synden.
Antika grekisa och engelska namn.
De fjättrade hängs upp i burar som varningar.
Furstarna är fångar i sina borgar.
Religion
Guden är uppdelad och splittrad över landet. Alla människor har olika delar av guden i sig. Guden är den Ende.
Ikoner som dyrkas.
Brottslingar blir förvisade. Inkvisationen kan genomskåda lögner.
Renande bad. Morgonritualer.
Klockspel när det är dags för eftertanke på sin Gud.
Katedraler är öppna och mottagliga för mörkret.
Bokbränning för att förgöra syndiga böcker. Det finns dock kvarlevor av gamla böcker uppåjord.
Till syndens sida hör tvivlare, initiater och helgade.
Katter och korpar är syndarnas djur och bringar bud om olycka.
Järnfolket
Föds i bergen av drottningen och sprids sedan för vinden för att befolka världen och utföra sina uppgifter som de var födda att göra.
Har vitt eller inget hår.
Som myror. Består till viss del av stållegeringar. Vissa har vingar.
Järnfolket bor i sitt "element". Sover de i träd så består de till mesta delen av trä. Är de av sten så bor de i berg. Av träskvatten så bor de i floderna.
Ett döende folk på grund av munkens svek som brände ner de flesta kukongerna.
Vissa bor fortfarande kvar i de stora bergssalarna. Andra lever ödsliga liv i ett träd i en skog elle ri en våg i ett hav.
I princip alla arbetare har dött och endaste de med högt saeculum (släktskap) har levt vidare.
Har mänskliga namn (arabiska) efter vad de bor i. De har visslande namn egentligen.
Förmedlar sig lånväga med vindens hjälp. Nu när synden driver vinderna så har de förlorat kontakten med varandra.
Drottning Ketura.
Järnhallarna är ödsliga.
Järnfolket är känslokalla.
Gnomerna
Påverkade av synden men har blivit resistanta.
Har tatueringar men inga namn. De är fåordiga på mänsklig tungomål och samtalar hellre med varandra via grymtningar, gruffningar och gestikulerande av bilder.
Av människor får de mänskliga namn. Själva kan de ibland kalla sig två sammanslagna substantiv i stil med Dygnsmod, Regnskörd och liknande.
Gnomerna sägs inte ha själar.
De som lever ute i vildmarkn har tagit djur- eller demonsjälar.
De är till stor del förslavade av människorna.
Vissa har rymt från mänskligheten och klarar sig själva i sina stora klaner.
/Han som mest postar sina tankar
Gnomer är vilddjur.