Nekromanti Roliga karaktärer

[Dark Lotus]

Jag funderar på göra en rolig filur i eon ,nämerligen en Stridsmunk..
Låt mig bara få nämna att han inte är bunden till någon direkt religion eller samhälle utan är mer som eons "budda" fast mer stridslärd ,Smidig och stark.
(Låt mig bara påpeka att han är otroligt välllärd med svärd och kedjevapen ,refererat me kedjevapen emot bambu tråden ja skapade..Tänk er hårt bambu slå emot huvudet.. aj aj aj)

Likt en ninja ska han smyga i mörkret.

På dagen han gömmer sig i skugorna eller vandrar bland folket och ger bra råd att gå sin egen väg.

Om nån försöker hugga han i ryggen, så sätter han fotten emot strupen emot dom som försöker och ger dom sin livs överaskning ..hehe

Har ni någon rolig filur som ni ska skapa i eon eller har tanke om att skapa?
Som egen "Karaktär" eller "Rollspelsledar-karaktär" ?

 

[Poseur]

Jadu filur och filur. Nog har man säkert skapat en hel del figurer som är mer eller mindre skumma.

Men kan berätta om en skum SLP jag har i min kampanj nu.

Marzinn
Kön: man
Längd: 190cm
VIkt: runt 140kg
Kroppsstorlek; massiv med stort M.
Han är riktigt stor, jävlig och mordisk. Har grava minnesluckor ifrån sin omkring 5000 åriga livshistoria och händer inte alls med i tiden. Har humör som en ilsken satmara med pms. Hatar att bli påmind om hans ålder eller att folk frågar han om historia. Annars är han ganska faderlig. Han är smått senil och kan börja prata om att han minns del cirefalska erövringen av asharina.(rollpersonerna brukar lyssna på glatt men såfort dom ställer en motfråga eller så så blir han pissed off) Han har dessutom helt svarta ögon likt något skumme monster/rovdjur. I strid svingar han sitt kortsvärd och använder en liten rundsköld.
Nämnde jag att han var paranoid? nej tydligen inte, han är sjukt paranoid såpass att han tillochmed har svärdet brevid tallriken när han äter. Han är ganska (mycket) morbid, ålder kan ha den inverkan tydligen. Men han har ändå en stark ansvarskänsla mot dom som står han nära. Även fast han vet att dom såsmåningom kommer dö och han kommer lida som satan av det så lär han ta hand om dem och beskydda dom.

/Poseur som ser mycket av marzinns minne i sig själv.

 

[Dark Lotus]

Låter spännande och våldsamt. hehe.
Har jag nämnt att jag och en polare håller på gör disneys "merlin" i eon? och en lärlig...Först o främst om Mästaren ,han är en "KronoMantiker" har Kitten som han kallas och jag kommit på ,att han är ..Han är rätt gamal ,sisådär 700år gamal. Överlevt med diverse kronotropi och biotropi ,Tidsresor ,mm...

Han är rätt rolig och disträ och håller på trännar the "chosen" child i mundana som är överträffligt barn som kan alstra lika bemästrat som någon magikrat i thalamur eller drake ,vilket gör att rykterna går fort om dessa två karaktärer...
Lärare och Elev.

 

[Ymir]

Det verkar som att jag mer och mer glidit ifrån att ha med karaktärer som -bara- är komiska/lustiga/roliga i mina kampanjer. Det finns några undantag dock; främst i form av tillfälliga bifigurer, och det finns en del återkommande smått komiska element även i annars väldigt 'seriösa' spelledarpersoner.

Vi har tex:

Jarl Udon är en tjock jarl som alltid hänger vid hovet i Drunok snarare än på sina egna ägor, och ofelbart alltid lyckas vara närgången, påfrestande och patetisk i sin ständiga och desperata jakt på status.

Ivlis och Ygea är två tonåriga hovdamer åt drottningen av Drunok. De har gradvis utvecklat nåt som vagt kan liknas vid intelligens under kampanjens gång, i synnerhet Ygea, men de är fortfarande totala fjortisbimbos som alltid lyckas säga fel saker vid fel tillfälle, och deras försök att intrigera och smutskasta folk är mest patetiska.

Kumbanigash den Svarte är en uråldrig och legendomsusad krigsherre och nekromantiker, egentligen en sorglig och ödesmättad individ. Men Kumbanigash har blivit mer....sympatisk...med åren, och även om han fortfarande är beredd att gå över lik now and then, så slåss han för det goda laget nu för tiden. En hel del lustiga scener har kommit sig av Kumbanigashs mer eller mindre lyckade försök att upprätthålla sin onda, skräckinjagande image, och övertyga sig själv om att han fortfarande har sina Sauron-skills i behåll. Framförallt brukar detta utmynna i udda kontraster; nyligen kidnappade Kumbanigash tex en nyfödd drunokisk prinsessa, för Drunoks bästa, bör tilläggas, och förde spädbarnet till sitt mörka Mordor-torn i Mithera där han lade henne i en vagga, stoppade om henne, sjöng för henne...och gav henne modersmjölk från en torterad, vansinnig urskuggvarelse han råkade ha till hands, kedjad i rummet intill. När rollpersonerna kom för att hämta prinsessan antydde Kumbanigash lite pliktskyldigt att han inte riktigt visste vilka bieffekter den där mjölken kan tänkas ha...

- Ymir, kommer inte på fler just nu

 

[Carl Johan Ström]

Klockrena karaktärer, precis i min stil

- Kalle

 

[DesertRain]

Kumbanigash är nog den bästa SLPn jag någonsin har hört talas om. Helt klockren!

 

[Kropotkin]

En av mina favoriter som mer eller mindre förekommit i säkert ett dussin äventyr är en fogde i Soldarn. Spelarna tycks älska att avsky denne man, som egentligen för det mesta är på deras sida.

Vero är en kraftig karl något över trettio med sitt långa svarta hår i hästsvans och med en stor slokmustasch. hans ansikte pryds av ett stort, fult ärr på ena kinden. Vero har under flera år agerat som Lagman Bagges fogde och högra hand i grevskapet och sköter det mesta av det administrativa arbetet. Han är egentligen ingen vidare bra bokhållare, men i de blindas rike är den enögde kung.

Trots att rollpersonerna räddat hans liv ett par gånger fortsätter han att vanemässigt klanka ner på sina underlydandes - och det inbegriper flera rollpersoner - förmågor, utförda arbete och intellekt. Trots att han så fort talar ner andra så blir han direkt osäker och står och drar sig nervöst i slokmustaschen om någon konfronterar honom eller begär att han skall fatta ett självständigt beslut. Han börjar mumla om att det är något han måste ta upp med lagmannen först och går sedan till motangrepp genom att klaga på något annat eller sarkastiskt kommentera någon.