Nekromanti Hur ger man vägbeskrivningar till RP i fantasy?

[Eagle]

Hej!

När RP ska bege sig till en viss plats. Hur ska man ge detaljerade vägbeskrivningar? I en fantasyvärld där det inte finns vägar, skyltar eller gps, så måste det vara jättevanligt att man går vilse, inte sant?

Hur ska jag rent praktiskt kunna låta RP få korrekta vägbeskrivningar när man varken har detaljerade kartor, vägar eller skyltar att följa från punkt A till B?

Vilken typ av landmärken ska man använda i sina vägbeskrivningar? Hur kan man göra navigationen från plats A till B till en intressant resa?

Vad händer om RP går vilse. Att gå vilse tenderar ju att spåra ur hela äventyret då de kan irra omkring hur länge som helst. Så hur ska jag som SL hantera sådana situationer? Metaspelande rollpersoner inser ju givetvis att SL aldrig kan låta deras RP gå vilse och därför så har de inget behov av vildmarksfärdigheter eller orientering.

Feedback någon!?

/Eagle

 

[Laowai]

Landsvägarna lär ju vara skyltade och ha någotsånär bra underhåll, så följer de bara dem ska det väl inte vara något problem.

Men det du säger om dina spelare att de metar för att du inte låter dem gå vilse. Så låt dem gå vilse? Släng på dem ett riktigt rejält oväder.
De kan inte se handen framför sig, vägen är lervälling, det blåser småspik, det är mörkt kallt och de måste söka skydd för ovädret. Säger de att de fortsätter (för de kan ju inte gå vilse trolol) låt dem gå vilse å det grönjävligaste. Vägen bortspolad av regnet, de har inte den blekaste vilket håll de var på väg åt.
Om det dessutom är en skog de går i är det ännu lättare att göra dem vilse.

Om dina spelare metar, se till att de får haj på kroken.

 

[w176]

Och den gamla skogsvaktaren spendera en halvtimme med att diskutera vägen dit och terrängen, samt alternaiva rutter. Efter att förklarat för den tredje gången repeterar han. "Först tar ni er tilk myren, ta sikte mot storstenen och följ märkningen över myren, sedan går ni två dagar rakt norrut efter det och följ sen stömmen ni stöter på år väster."


Alltså, låt karaktärerna får en djup och ingånde beskrivning, men låt spelarna bara behöva hålla koll på en enkel "sammanfattning" av vägbeskrivningen.

 

[Möller]

Alltså, låt karaktärerna får en djup och ingånde beskrivning, men låt spelarna bara behöva hålla koll på en enkel "sammanfattning" av vägbeskrivningen.

Mm, mycket bra tips.

Annars, generellt för orientering, så är det sk. ledstänger som gäller. Stigar, vägar och kraftledningar är enklaste att följa, men sådana kan det ju vara ont om i påhittade världar. Andra ledstänger är vattendrag, sluttningar (t.ex. går det att hela tiden gå på sluttningen där tall övergår i gran) eller rullstensåsar.

»Vildmarkstecken«, som färdigheten så fint heter i DoD6:R (medan den är en fördjupning i DoD:T) är annars en ganska intressant grej jag skulle vilja använda i rollspel. Utöver enklare rösen eller bläckning (alltså, skurna markering på träd för att skapa en led), så kan en person med relevant kunskap skapa och tyda diverse meddelanden i vildmarken. T.ex rörande bra lägerplatser längs en led eller varningar för troll och annat otyg.

 

[wilper]

<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Och den gamle stadsvakten beskriver vägen till drakens grotta, en vandring som kommer att ta flera dagar genom träsk och skog. Fem nätter senare har ni slagit läger på en hjälpligt torr ö mitt i Svarta Träsket.</div></div>

Resor suger, klipp handlingen till de tidpunkter där det händer något.

 

[rjonas]

För att resa behöver man en guide. Guider har åsikter, krav och mål. Alltså krokar, bomber och berättelser.

 

[DeBracy]

Instruktioner som utgår från landmärken (gå norrut längs dalen, sväng västerut när ni stöter på älven, korsa nästa dal med riktning på bergen längre bort), sen frågar man om vägen på nästa ställe. Rinse, repeat.

Ska man riktigt långt så vill man nog helst åka båt eller häst och släde (vintertid).

Landsvägar finns väl bara om det är ärkefantasy, om det är väldigt centralt (mellan rikets största orter), eller om du har haft några pseudo-romare i farten i trakten.

 

[Vitulv]

För att resa behöver man en guide. Guider har åsikter, krav och mål. Alltså krokar, bomber och berättelser.

Krokar och bomber?

 

[rjonas]

Indie-snack för äventyrsuppslag och plötsliga händelser som leder till mer äventyr.

Guiden har tappat bort sin dotter sen blir han ihjälslagen av första bästa smed.

 

[Dilandau]

Hej!
När RP ska bege sig till en viss plats. Hur ska man ge detaljerade vägbeskrivningar? I en fantasyvärld där det inte finns vägar, skyltar eller gps, så måste det vara jättevanligt att man går vilse, inte sant?

Min erfarenhet från städer i "mindre utvecklade länder" är ungefär dessa: Varje samhälle har ungefär 1-3 namngivna gator/vägar. Det finns även en del allmänt vedertagna landmärken: kyrkan, affären, tågstationen, stadshuset, den enorma eken, t.ex.

En vägbeskrivning i en stad kan lyda typ "Gå på Storgatan från stationen mot kyrkan. Ta höger efter två kvarter. Ta vänster efter tre kvarter och gå tills du ser den stora eken på höger sida. Ta då höger och gå ytterligare fem kvarter tills du kommer till ett litet grönt hus. (Kommer du fram till Kungsgatan har du gått för långt!) Där tar du höger igen. Gå några minuter så kommer du se ett taggtrådsstängsel. Nekromantikern du söker bor tvärs över gatan."

Längre resor fungerar ungefär likadant. Det finns några stora landsvägar, det finns en del landmärken som alla känner till. Sen finns det några landmärken som bara lokalbefolkningen känner till. Sen är det höger-vänster. Sen får man bara fråga sig fram.

I värsta fall får man gå tillbaka till det senaste stället man trodde sig ha någon koll. Vet man inte hur man tar sig tillbaka till det stället ... då är man fucked.

 

[solvebring]

Vilken typ av landmärken ska man använda i sina vägbeskrivningar?

Man tar helt enkelt fram landmärken som utmärker sig, och man mixar dem med varandra så att det blir än tydligare. "När ni tar er över dalens östra sluttningar ska ni ha Karmtopp - Fubbijubbis högsta topp - framför er. Då är ni på väg åt rätt håll. När ni sedan når älven ska ni korsa den och följa den uppströms tills det att ni når den gamla handelsrutten. Den följer ni sedan norrut längs Herberrernas konungaslätter."

... Eller något i den stilen. Då har spelarna följande att minnas:
x Östra sluttningar med Karmtopp framför.
x Korsa älven och följa den uppströms till vägen.
x Norrut på slätterna.

Ska de längre än så så får de fråga igen längre fram. Man bör nämligen inte ha för långa beskrivningar på en gång - om du inte finns nedskrivna på en handout eller så. Det är svårt att minnas alltför mycket detaljinformation.

Annars så är en guide en bra idé. Då kan man också skapa roliga intriger gentemot eller med guiden. Det kan också vara en möjlighet för att bygga upp andra saker i äventyret genom att ha med en SLP som RP är lite tajtare med.

Hur kan man göra navigationen från plats A till B till en intressant resa?

Annars vill jag bara säga det jag säger i den här tråden.
... Och läs gärna Sagan Om Ringen från Elrons hus till det att Boromir dör.

 

[w176]

Suptallar is the shit förresten när det komer til både resor och vägbeskrivningar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Suptall

Där fast det torr ved, like vindskydd och ibland till och med en flaska med brännvin undanstoppat.

 

[Dilandau]

Suptallar is the shit förresten när det komer til både resor och vägbeskrivningar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Suptall

Där fast det torr ved, like vindskydd och ibland till och med en flaska med brännvin undanstoppat.

Coolt!

 

[chrull]

Vad händer om RP går vilse. Att gå vilse tenderar ju att spåra ur hela äventyret då de kan irra omkring hur länge som helst. Så hur ska jag som SL hantera sådana situationer? Metaspelande rollpersoner inser ju givetvis att SL aldrig kan låta deras RP gå vilse och därför så har de inget behov av vildmarksfärdigheter eller orientering.

Det finns massor med andra anledningar till att ha vildmarksfärdigheter. Hitta de där spåren från trollen som tyder på att de borde passa sig när de slår läger, upptäcka att mossan på den där stenen ser konstig ut, oj här har ju någon gömt en skatt! osv osv osv.

 

[Recca]

Jag skulle föreslå att du slår ihop alla vildmarksfärdigheter till en. Överlevnad t.ex. Den inkluderar allt man behöver veta i oländig terräng. Färdigheten ger kunskap om hur man bäst finner vindskydd, bygger saker av kvistar, spårar och gör allehanda annat. I drakar och demoner (gamla versioner) finns det ju t.ex. fem-tio färdigheter som man med lätthet sätter ihop till en färdighet, då kanske det blir mer intressant för spelare att vara kunnig på sånt. Överlevnad skull även kunna ge kunskap om hur man bäst kamouflerar sig med det man har i omgivningen och på så vis vill nog även tjuvar och lönnmördare och såna ha den färdigheten eftersom den kanske ger nån passiv bonus(?) till att gömma sig i en trädgård, va vet jag.

Obs. Jag fattar ju att tråden gällde vägbeskrivningar men jag tyckte det fanns fler behov i trådstarts-inlägget.

 

[Osbjer]

Börjar bli OT, men...
Det beror på vilken typ av spel man är ute efter tänker jag. Om man vill att resor/vildmarksliv inte ska vara någon viktig del i spelet räcker det med en färdighet. Typ: "Slå en tärning för överlevnad för att se i vilket skick ni kommer fram." Vill man spela ut händelser i vildmarken bör man ha några fler.

/j

 

[Recca]

Börjar bli OT, men...
Det beror på vilken typ av spel man är ute efter tänker jag. Om man vill att resor/vildmarksliv inte ska vara någon viktig del i spelet räcker det med en färdighet. Typ: "Slå en tärning för överlevnad för att se i vilket skick ni kommer fram." Vill man spela ut händelser i vildmarken bör man ha några fler.

/j

Ett problem var väl att spelarna aldrig valde såna färdigheter. Om det bara finns en färdighet för sånt så lär ju den bli mer attraktiv. Men jag, som tycker det, är också för att slå ihop färdigheter på andra områden.

Tycker det fungerar jättebra med en färdighet för en kategori av färdigheter även i spel med stort fokus på det området. Och då kanske det blir mer intressant att faktiskt beskriva vad man gör, istället för att bara godtyckligt rulla färdigheten och säga att man kommer fram.

Generellt tycker jag att det är roligare med färdigheter som erbjuder möjlighet att motivera en handling, till skillnad från väldigt begränsade färdigheter som Orientering eller Spå väder, eller vad det nu kan vara vars hela funktion är implicit.

 

[Ulfgeir]

Som andra sagt: Man använder kända riktmärken som inte förändras (dvs bergstoppar, vattendrag, öar etc.) Eller pampiga byggnader som kyrkor och slott.

Du får ju även tänka på att medelpersonen oftast inte reser så långt, så de lär ha vaga begrepp om var saker finns.

En ankektod här från en av mina kollegor (han arbetar på miljö/bygg-enheten på den kommun jag arbetar för och håller på mycket med kartor)... I dag med digitaliserade kartor och gpser kan det ibland vara svårt att hitta de mätpunkter/riktmärken som använts för bara några år sedan. De kan fortfarande ofta hitta och använda de mätpunker/riktmärken som användes på 1700-talet då det är saker som kyrkrtorn, särskilda stenar etc.

/Ulfgeir

 

[LJSLarsson]

Resor suger, klipp handlingen till de tidpunkter där det händer något.

Det kan jag verkligen inte hålla med om. Sätter man till exempel en tidspress på spelarna ("Ni måste till staden för att rädda prinsen innan hans tvångsbröllop genomförs") blir det plötsligt fruktansvärt intressant hur bra ens resa går.

Angående vägbeskrivningar och vägmärken så tycker jag att om man kör någon sorts av high fantasy (tex DnD) kan det vara en rolig idé att slänga in lite mer esoteriska vägbeskrivningar:

"Ni följer solen i ungefär fyra till fem dagar tills ni börjar känna en konstig vibrerande källa i tänderna. Då skall ni ta första bästa flod, vilken spelar ingen roll, och följa den motströms tills någon av er börjar få obehagliga drömmar om en svart riddare. Då skall ni vara ett stenkast från en stig, men ni måste vänta tills natten för att gå på den för den finns inte på dagen."

 

[Frank_UBBT]

Det hände ofta när vi spelade Drakar & Demoner förr i tiden att man dog av svält och kyla när man gick vilse i vildmarken. Misslyckades orienteringsslaget så fördröjdes resan och så vidare.

/Frank