Möller
Hubert Hortlax
- Joined
- 28 Sep 2008
- Messages
- 3,202
Full Light, Full Steam är, för er som inte visste det, ett indie- eller möjligtvis neotradspel av viktoriansk ångpunks-spaceopera publicerat 2007 av Smallville RPG-kändisen Joshua BishopRoby. Jag gillar FLFS väldigt mycket. Det är nästan en anti-tes till det jag normalt spelar och det är nog därför jag är så fascinerad av det. Och så är det britter. Och skepp.
Men, jag vet inte om jag bara får för mig att det är ett bra spel. Är det bra? Går det att spela?
Jag känner att det är väldigt mycket att hålla reda på. Det är traditionellt till så vida att det finns en förhållandevis välutvecklad spelvärld för spelarna att sätta sig in i. Och så finns det väldigt mycket indie-aktiga regler och riktlinjer spelarna (och spelledaren inte minst) behöver ha rimlig koll på. Tematiska batterier, spoils scrip*, regler för att sätta och avsluta scener, kuggar (cogs) etc.
Jag vet inte hur jag ska introducera spelet för eventuella spelare, helt enkelt.
Dessutom känns det som om det finns en språkbarriär. Det brukar jag inte känna med engelska spel. I Mutant City Blues i New York flyter svenskan bra med lite inbrott av »Freeze!« och »You have the right to remain silent«. Men FLFS är brittiskt, och i (astronomiska) flottan. För mig känns det som om mycket av känslan i FLFS sitter i språket. Färdigheten heter »Pugilism« istället för »Boxing« av en anledning och »Yes, sir« känns som det borde vara den vanligaste meningen vid spelbordet. Jag får lite av samma ångest i Operation: Fallen Reich, faktiskt.
Hur hanterar man det »brittiska«, språket, kulturen? Det är ju en problematik som nog dyker upp på fler ställen än i FLFS.
Och så en sista, mycket specifik fråga om reglerna i spelet. Skapar även spelledaren en spoils scrip? Det är lite otydligt. Alltså, om man är 3 spelare och en spelledare, har man då 4 spoils scrips att skicka runt?
*Byteslappar är jättebra översättning. Dels är »byte« en adekvat motsvarighet till »spoil«, dels så byter man ju lapparna med varandra.
Men, jag vet inte om jag bara får för mig att det är ett bra spel. Är det bra? Går det att spela?
Jag känner att det är väldigt mycket att hålla reda på. Det är traditionellt till så vida att det finns en förhållandevis välutvecklad spelvärld för spelarna att sätta sig in i. Och så finns det väldigt mycket indie-aktiga regler och riktlinjer spelarna (och spelledaren inte minst) behöver ha rimlig koll på. Tematiska batterier, spoils scrip*, regler för att sätta och avsluta scener, kuggar (cogs) etc.
Jag vet inte hur jag ska introducera spelet för eventuella spelare, helt enkelt.
Dessutom känns det som om det finns en språkbarriär. Det brukar jag inte känna med engelska spel. I Mutant City Blues i New York flyter svenskan bra med lite inbrott av »Freeze!« och »You have the right to remain silent«. Men FLFS är brittiskt, och i (astronomiska) flottan. För mig känns det som om mycket av känslan i FLFS sitter i språket. Färdigheten heter »Pugilism« istället för »Boxing« av en anledning och »Yes, sir« känns som det borde vara den vanligaste meningen vid spelbordet. Jag får lite av samma ångest i Operation: Fallen Reich, faktiskt.
Hur hanterar man det »brittiska«, språket, kulturen? Det är ju en problematik som nog dyker upp på fler ställen än i FLFS.
Och så en sista, mycket specifik fråga om reglerna i spelet. Skapar även spelledaren en spoils scrip? Det är lite otydligt. Alltså, om man är 3 spelare och en spelledare, har man då 4 spoils scrips att skicka runt?
*Byteslappar är jättebra översättning. Dels är »byte« en adekvat motsvarighet till »spoil«, dels så byter man ju lapparna med varandra.