Den här diskussionen började i en pmtråd då Arfert skrev till mig efter julklappstråden. Nedan följer ett inlägg som får stå som avslutande på den diskussionen vi förde, antar jag (eftersom Arfert inte orkade läsa det 
). Anledningen till att jag publicerar det här är att jag vill ha det sagt så att folk faktiskt fattar VARFÖR jag dissar sexism.
Så, vad får mig att dissa ett rollspel som jag uppfattar som sexistiskt?
Det är alltså inte bara det faktum att det ÄR sexistiskt; man kan reagera på sexism på väldigt många olika sätt nämligen. Vissa t.ex. gillar sexism, medan andra inte bryr sig, och åter andra accepterar en viss nivå av sexism för att det övriga innehållet är så pass intressant. Personligen har jag en vana att välja bort innehållet om jag uppfattar att det är sexistiskt. Men det är väldigt svårt att upprätthålla en sån inställning för sexism genomströmmar så väldans mycket, i både litteratur och i samhället.
Till exempel så bombarderas vi hela tiden av nakenhet i form av idealkroppar i reklam, sex säljer. Jag reagerar inte ens på det längre, det bara passerar förbi som all annan reklam. Betyder det att det är bra eller bättre än något annat? Nej, det tycker jag inte. Det är förstås inte positivt att sex används för att sälja grejer som är helt orelaterat till sex. Men jag är dessvärre van och tvingas liksom ta det.
Men jag vill inte diskutera sex i reklam. Jag anser att det är en annan sak att lägga samma sorts fokus som reklamerna i rollspel. Skillnaden är att i rollspelet är det en inre värld, min värld och då vill jag ha en jämlik utgångspunkt. För rollspel släpper jag ju min gard för, jag öppnar mig för rollspel och gör mig själv sårbar för dess fantastik och dess influenser. Jag vill inte återigen som vanligt, som alltid, matas av samma skit som när jag går in i en vanlig klädesaffär.
Det är min hobby och jag vill ha den fri från den typen av influenser i största möjliga mån. Min kritik mot Fantasy! handlar inte om att Fantasy! är värre än något annat, för det är det verkligen inte. Min kritik handlar om att jag är besviken på att det inte lades ett annat fokus, ett mer medvetet och inkluderande fokus. Att porträttera tjejen halvnaken på omslaget är att ta den lätta vägen, att bocka av sexualiserande normer kring kvinnokroppen.
Jag önskar att jag fick göra en rollperson som var hur sexualiserad som helst utan att känna att det är för att jag som tjej bör göra det, för att det är vad som förväntas. Jag vill jättegärna spela en horig jävla femme fatale, men jag kan inte det, för att det vore att spela normerna i händerna. Som kvinna känner jag mig tvungen att försöka gå mot de normer som sexism göder sig på.
Om det är pilbågskyttstjejen i trosor på framsidan så kan jag inte göra en pilbågskytt med trosor, jag måste göra en puritansk cleric eller liknande bara för att jag inte tänker falla in i det jag uppfattar att spelskaparen föredrar min RP som; mitt kön som - vad samhället vill se är en tjej som gör grejer (thank feminism for that) men som är sexig och tilldragande. Det är sjukt hämmande för min frihet i rollspelet att ha den medvetenhet jag har, att inte kunna acceptera världen som den serveras mig. Det här är saker jag tänker på hela tiden, i verkligheten. I rollspel vill jag SLIPPA det i så hög grad som möjligt. Men bilder som den på framsidan på Fantasy! känns som att det är en käpp i hjulet för det syftet.
Eller som i Vampire när en SLP som ska vara en godawesome vampire beskrivs som moderlig och hämndlysten och nåt mer som bara känns så jävla stereotypt (typ lättklädd), och jag känner att jag bara vill kräkas för att det inte finns några normbrytanden alls i karaktärsbeskrivningen. Det är skitmycket sånt hela tiden i rollspel. Och jag blir så jävla trött. Jag vill ha ett clean slate att bygga på, inte en jävla massa gammal vanlig skit.
Som i Game of thrones. GoT må ha jäkligt bra grejer oxo men det finns så mycket som begränsar min fantasi inbakat i hur normer och sånt presenteras. Samma sak i den bokserie som jag läser just nu (första trilogin heter "Prince of Nothing"). Den får GoT att kännas som en studie i jämlikhet ungefär. Vet inte om ni läst den serien men den är skriven av en R.Scott Bakker. Å ena sidan vill jag rekommendera de böckerna för att de är så realistiska och bra karaktärsporträtt.
Men så är kvinnosynen helt jävla fruktansvärd. FRUKTANSVÄRD. Frågan är om ordet fruktansvärd i just detta sammanhang är en ordentlig underdrift, liksom (så illa är det). Karaktärsporträtten av kvinnorna är det inget fel på. De känns bra för alla kvinnor i hela första triologin på ca 2000 sidor är offer, trasiga stackars svaga. Alltså, de ÄR starka, men de ÄR svaga för att i den värld de lever i så räcker det inte att vara en stark kvinna, du behöver ha superkrafter eller en man som hissar upp dig vid din sida, för kvinnor i den världen kan bara förlora (våldtas och föda barn). Så kvinnorna ÄR realistiskt trasiga i en helt fruktansvärd värld. Eftersom Scott Bakker har skapat en värld där kvinnor är offer konstant, hela tiden, utan möjlighet till respit, utan möjlighet till sina egna dåd - de är helt enkelt som de blir på grund av sättet som världen är författad. Jag förstår inte varför och därför blir jag arg på det.
Vad försöker jag säga?
Det är en begränsande värld som presenteras där tjejer går i bara trosorna, eller där tjejerna bara är offer hela tiden. Det är en värld där jag känner mig hämmad i min fantasi. Det gör mig så himla ledsen och så himla arg att mitt rollspel, den hemliga värld som jag ibland tar mig tid att besöka, min fantasi, begränsar min fantasi.
). Anledningen till att jag publicerar det här är att jag vill ha det sagt så att folk faktiskt fattar VARFÖR jag dissar sexism. Så, vad får mig att dissa ett rollspel som jag uppfattar som sexistiskt?
Det är alltså inte bara det faktum att det ÄR sexistiskt; man kan reagera på sexism på väldigt många olika sätt nämligen. Vissa t.ex. gillar sexism, medan andra inte bryr sig, och åter andra accepterar en viss nivå av sexism för att det övriga innehållet är så pass intressant. Personligen har jag en vana att välja bort innehållet om jag uppfattar att det är sexistiskt. Men det är väldigt svårt att upprätthålla en sån inställning för sexism genomströmmar så väldans mycket, i både litteratur och i samhället.
Till exempel så bombarderas vi hela tiden av nakenhet i form av idealkroppar i reklam, sex säljer. Jag reagerar inte ens på det längre, det bara passerar förbi som all annan reklam. Betyder det att det är bra eller bättre än något annat? Nej, det tycker jag inte. Det är förstås inte positivt att sex används för att sälja grejer som är helt orelaterat till sex. Men jag är dessvärre van och tvingas liksom ta det.
Men jag vill inte diskutera sex i reklam. Jag anser att det är en annan sak att lägga samma sorts fokus som reklamerna i rollspel. Skillnaden är att i rollspelet är det en inre värld, min värld och då vill jag ha en jämlik utgångspunkt. För rollspel släpper jag ju min gard för, jag öppnar mig för rollspel och gör mig själv sårbar för dess fantastik och dess influenser. Jag vill inte återigen som vanligt, som alltid, matas av samma skit som när jag går in i en vanlig klädesaffär.
Det är min hobby och jag vill ha den fri från den typen av influenser i största möjliga mån. Min kritik mot Fantasy! handlar inte om att Fantasy! är värre än något annat, för det är det verkligen inte. Min kritik handlar om att jag är besviken på att det inte lades ett annat fokus, ett mer medvetet och inkluderande fokus. Att porträttera tjejen halvnaken på omslaget är att ta den lätta vägen, att bocka av sexualiserande normer kring kvinnokroppen.
Jag önskar att jag fick göra en rollperson som var hur sexualiserad som helst utan att känna att det är för att jag som tjej bör göra det, för att det är vad som förväntas. Jag vill jättegärna spela en horig jävla femme fatale, men jag kan inte det, för att det vore att spela normerna i händerna. Som kvinna känner jag mig tvungen att försöka gå mot de normer som sexism göder sig på.
Om det är pilbågskyttstjejen i trosor på framsidan så kan jag inte göra en pilbågskytt med trosor, jag måste göra en puritansk cleric eller liknande bara för att jag inte tänker falla in i det jag uppfattar att spelskaparen föredrar min RP som; mitt kön som - vad samhället vill se är en tjej som gör grejer (thank feminism for that) men som är sexig och tilldragande. Det är sjukt hämmande för min frihet i rollspelet att ha den medvetenhet jag har, att inte kunna acceptera världen som den serveras mig. Det här är saker jag tänker på hela tiden, i verkligheten. I rollspel vill jag SLIPPA det i så hög grad som möjligt. Men bilder som den på framsidan på Fantasy! känns som att det är en käpp i hjulet för det syftet.
Eller som i Vampire när en SLP som ska vara en godawesome vampire beskrivs som moderlig och hämndlysten och nåt mer som bara känns så jävla stereotypt (typ lättklädd), och jag känner att jag bara vill kräkas för att det inte finns några normbrytanden alls i karaktärsbeskrivningen. Det är skitmycket sånt hela tiden i rollspel. Och jag blir så jävla trött. Jag vill ha ett clean slate att bygga på, inte en jävla massa gammal vanlig skit.
Som i Game of thrones. GoT må ha jäkligt bra grejer oxo men det finns så mycket som begränsar min fantasi inbakat i hur normer och sånt presenteras. Samma sak i den bokserie som jag läser just nu (första trilogin heter "Prince of Nothing"). Den får GoT att kännas som en studie i jämlikhet ungefär. Vet inte om ni läst den serien men den är skriven av en R.Scott Bakker. Å ena sidan vill jag rekommendera de böckerna för att de är så realistiska och bra karaktärsporträtt.
Men så är kvinnosynen helt jävla fruktansvärd. FRUKTANSVÄRD. Frågan är om ordet fruktansvärd i just detta sammanhang är en ordentlig underdrift, liksom (så illa är det). Karaktärsporträtten av kvinnorna är det inget fel på. De känns bra för alla kvinnor i hela första triologin på ca 2000 sidor är offer, trasiga stackars svaga. Alltså, de ÄR starka, men de ÄR svaga för att i den värld de lever i så räcker det inte att vara en stark kvinna, du behöver ha superkrafter eller en man som hissar upp dig vid din sida, för kvinnor i den världen kan bara förlora (våldtas och föda barn). Så kvinnorna ÄR realistiskt trasiga i en helt fruktansvärd värld. Eftersom Scott Bakker har skapat en värld där kvinnor är offer konstant, hela tiden, utan möjlighet till respit, utan möjlighet till sina egna dåd - de är helt enkelt som de blir på grund av sättet som världen är författad. Jag förstår inte varför och därför blir jag arg på det.
Vad försöker jag säga?
Det är en begränsande värld som presenteras där tjejer går i bara trosorna, eller där tjejerna bara är offer hela tiden. Det är en värld där jag känner mig hämmad i min fantasi. Det gör mig så himla ledsen och så himla arg att mitt rollspel, den hemliga värld som jag ibland tar mig tid att besöka, min fantasi, begränsar min fantasi.
