Säsong 1 såg jag illegalt, säsong 2 och 3 skänktes mig av välgöraren Oldtimer - jag trodde ett tag att jag skulle vara tvungen att degradera mig och återuppliva mitt konto på HBO Nordic för att kunna se Säsong 4 på laglig väg, men nu har jag fått låna en DVD-box av en kollega på jobbet och är redo att sätta tänderna i S04E01.
Jag orkar fan inte skriva en recap av hela serien; ni får läsa den av S1+2 och lägga till det som hände under S03:
Snöjonte infiltrerar Han Solos gäng, hänger med dem ut på rövartåg men hinner knappt komma över muren med dem innan han inte kan hålla masken längre. Han flyr från sin nya fjälla Ygritte, som sätter ett gäng pilar i honom for good measure. Han kommer till slut tillbaks till Svartslottet.
Efter att typ alla nattvakter som tog sig norrut dödats så irrar Sam söderut med sin nya fjälla och hennes barn (som hon fått med sin make/far). Han dödar en shite walker med ett ballt vapen han hittat norröver. Till slut ger han bort vapnen till Brans nya kompisar.
För Darth Bran har fått en ny sithmästare, Jojen, som vet allt om det här med sanndrömmar. Han och hans syrra framstår lätt som besökande fantasylajvare för att de är såpass rationella, vettiga och... moderna, antar jag. Jojen och Bran och Jojens syster Meera (fatta vad sugen jag är på att döpa om Reed till Weed; de skulle då vara Jojen och Meera Weed. Mera Weed? Kom igen, det är ju jätteroligt) och Hodor ger sig iväg norrut, bortom muren.
Brienne och Slimie har lite öden och äventyr som egentligen inte spelar nån roll men slutar med att de kommer tillbaks till hufvudstaden, minus en av Slimies händer.
Arya kuskas mest runt av banditer och barbarer. Hon blir av med alla sina resekompanjoner, en efter en. Lennart blir tagen av Stannis och Mellistanten, som vill offra honom men han befrias i sista stund av Smugglas.
Theon Greyjoy spenderar hela säsong 3 med att bli torterad. I slutänden får han kuken avhuggen.
Tyrion tvingas gifta sig med Sansa efter att Rapey gift sig med Renlys änka Lady Margarin. Ingen av dem är speciellt nöjd.
Robb och Cat tultar väl mest runt fram till dess att de samt Robbs gravida fru mördas i det oförtjänt upphaussade "röda bröllopet".
Daenerys spenderar säsongen med att axla the white man's burden och börja komma som en civiliserad, upphöjd influens på de korkade vildarna. Alltså, det kolonialistiska arvet i den här delen av serien... Det är så extremt äckligt, helt enkelt.
Stannis har slickat sina sår, Mellistanten har plockat åt sig Lennart, som prompt befrias av Smugglas.
Har jag missat nåt viktigt?
Inför säsong 4 ser min lista över karaktärer jag inte hatar fullt lika mycket som andra karaktärer ut såhär:
Mina förväntningar inför S04 är faktiskt desamma, som S03:
Jag orkar fan inte skriva en recap av hela serien; ni får läsa den av S1+2 och lägga till det som hände under S03:
Snöjonte infiltrerar Han Solos gäng, hänger med dem ut på rövartåg men hinner knappt komma över muren med dem innan han inte kan hålla masken längre. Han flyr från sin nya fjälla Ygritte, som sätter ett gäng pilar i honom for good measure. Han kommer till slut tillbaks till Svartslottet.
Efter att typ alla nattvakter som tog sig norrut dödats så irrar Sam söderut med sin nya fjälla och hennes barn (som hon fått med sin make/far). Han dödar en shite walker med ett ballt vapen han hittat norröver. Till slut ger han bort vapnen till Brans nya kompisar.
För Darth Bran har fått en ny sithmästare, Jojen, som vet allt om det här med sanndrömmar. Han och hans syrra framstår lätt som besökande fantasylajvare för att de är såpass rationella, vettiga och... moderna, antar jag. Jojen och Bran och Jojens syster Meera (fatta vad sugen jag är på att döpa om Reed till Weed; de skulle då vara Jojen och Meera Weed. Mera Weed? Kom igen, det är ju jätteroligt) och Hodor ger sig iväg norrut, bortom muren.
Brienne och Slimie har lite öden och äventyr som egentligen inte spelar nån roll men slutar med att de kommer tillbaks till hufvudstaden, minus en av Slimies händer.
Arya kuskas mest runt av banditer och barbarer. Hon blir av med alla sina resekompanjoner, en efter en. Lennart blir tagen av Stannis och Mellistanten, som vill offra honom men han befrias i sista stund av Smugglas.
Theon Greyjoy spenderar hela säsong 3 med att bli torterad. I slutänden får han kuken avhuggen.
Tyrion tvingas gifta sig med Sansa efter att Rapey gift sig med Renlys änka Lady Margarin. Ingen av dem är speciellt nöjd.
Robb och Cat tultar väl mest runt fram till dess att de samt Robbs gravida fru mördas i det oförtjänt upphaussade "röda bröllopet".
Daenerys spenderar säsongen med att axla the white man's burden och börja komma som en civiliserad, upphöjd influens på de korkade vildarna. Alltså, det kolonialistiska arvet i den här delen av serien... Det är så extremt äckligt, helt enkelt.
Stannis har slickat sina sår, Mellistanten har plockat åt sig Lennart, som prompt befrias av Smugglas.
Har jag missat nåt viktigt?
Inför säsong 4 ser min lista över karaktärer jag inte hatar fullt lika mycket som andra karaktärer ut såhär:
- Olenna Tyrell. Bäst.
- Tyrion är fan med på nåder nu alltså. Han får skärpa till sig.
- Arya har börjat sin resa mot att bli dödsmördarshapeshifterninja. I approve.
- Bran har börjat bli intressant nu med sanndrömmar och mystik och grejer.
- Syskonen Weed; för att de har ett såpass modernt mindset.
- Brienne. Badass riddarkvinna, även om de tydligen tyckte att det var viktigt att göra henne till en liten rädd tjej innerst inne under S03.
Mina förväntningar inför S04 är faktiskt desamma, som S03:
- Otroligt tråkiga miljöer. Den här serien är BÄST på leriga naturmiljöer.
- Tuttar och rumpor. Det är HBO, liksom. Nakenheten har sällan använts till något speciellt intressant, det känns mest som sett sätt att visa hur "edgy" serien är. Och det visas i allmänhet för lite snopp.
- Alla är osympatiska. Ja, men typ. Den här serien är full av maktfullkomliga machoidioter. En del av dem, som Ned, får jag ibland för mig att det är tänkt att man inte ska hata. Det gör jag ändå, för jag hyser ett bottenlöst förakt för machotrams.
- Folk dör ganska sällan oväntat. Det sägs att GRRM brukar döda karaktärer lite "hipp som happ"; och det var också så den här förväntningen formulerades under säsong 1 och 2. Men efter 20 avsnitt började jag tvivla. Om Martins ambition var att läsare skulle vara typ "rädda att vända sida" för att "vem som helst kan dö" så har han fetfailat hittills.
- Alldeles för lite fantastik (typ i genomsnitt ett omnämnande och/eller en uppvisning per avsnitt) Ja, som sagt. Seriens skapare och GRRM för ett ständigt krig mot spänning och häftiga saker. Gud förbjude att den här serien skulle bli intressant. De har iofs en poäng; om den här serien vore intressant hade ju ingen gillat mina recensioner.
- Alldeles för mycket interpersonellt tjafs. Ja, tjafs om den förbannade bajstronen är ju vad serieskaparna gör istället för att fokusera på typ drakar, odöda och mörkermonster.
- Alldeles för mycket Snöjonte. Jag har bestämt mig för att döpa om Jon Snow till Snöjonte. Mest för att Snöjonte låter dumt, och Jon är tammefan den dummaste, värdelösaste idioten som finns. STÄNG KÄFTEN NÅN GÅNG.
) visades för första gången så hade jag lagt tillsida både konfunderingar, och viljan att bry mig, att de bytt skådis.
