Nekromanti Grupprocesser och bakgrundsslag.

[Tell]

Hej!
Jag har en fundering - det förefaller som om stora delar av mundana (Thal, Con, Sold, Jarg, Dru) fungerar på basis av lojalitet till ett hus, eller en socialgruppering som delar ekonomiskpolitiska öden, i huvudsak (men inte alltid) är exogam, och som delar symbol men inte nödvändigtvis släktskap. Sådana samhällen tenderar att bygga upp lojalitet till sin totem, såsom illustrerat av det där turkiska experimentet som jag inte kommer ihåg vad det kallades (ungdomsläger, örnar/vargar). Denna lojalitet tenderar att övergå i gruppegenskaper. Vad tror ni om att låta spelarna skapa en tabell motsvarande N2-yrkestabeller, och låta ett slag på denna symbolisera hur den individuella gruppmedlemen anpassat sig till gruppens normer?



hussamhällen: http://en.wikipedia.org/wiki/House_society
turkiskt experiment: http://en.wikipedia.org/wiki/Robbers_Cave_Experiment#Robbers_cave_study

 

[Kärlekscraft]

Hej!
Jag har en fundering - det förefaller som om stora delar av mundana (Thal, Con, Sold, Jarg, Dru) fungerar på basis av lojalitet till ett hus, eller en socialgruppering som delar ekonomiskpolitiska öden, i huvudsak (men inte alltid) är exogam, och som delar symbol men inte nödvändigtvis släktskap. Sådana samhällen tenderar att bygga upp lojalitet till sin totem, såsom illustrerat av det där turkiska experimentet som jag inte kommer ihåg vad det kallades (ungdomsläger, örnar/vargar). Denna lojalitet tenderar att övergå i gruppegenskaper. Vad tror ni om att låta spelarna skapa en tabell motsvarande N2-yrkestabeller, och låta ett slag på denna symbolisera hur den individuella gruppmedlemen anpassat sig till gruppens normer?



hussamhällen: http://en.wikipedia.org/wiki/House_society
turkiskt experiment: http://en.wikipedia.org/wiki/Robbers_Cave_Experiment#Robbers_cave_study

Det närmaste vi har att tillgå här i Norden är ju lojaliteten/intresset till sitt egna lokalsamhälle och region, innan 1800-talet med sin nationalism kom. Hos karolinerna kände en dalkarl ingen direkt samhörighet med någon från Småland eller Västergötland - förrutom en sak: Kristenheten - som knöt samman alla Västeuropéer(iallafall fram tills Martin Luther). Men det är ju också helt rätt att band knyts mellan de olika adelshusen genom äktenskap och allianser - vilket kan sägas vara ett slags totem i sig.

Tabeller skulle nog också funka.

Spoiler: kommentarer

Sedan får vi inte glömma det härliga urbaniserade Romarriket m.fl. med sin speciella stadskultur och "kosmopolitanism" som gick förlorad under de mörka århundradena till mer provinsiella böjelser.

Det här kan vara av intresse: http://www.jstor.org/discover/10.23...id=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21103838595271

icke så. Huskulturen bland de höga familjerna under vasatiden. Huskulturen bland socknarna i Dalarna och småland. Brukskulturen. Lojalitetskulturen i Wallenbergskretsen. Den aristokratisk-byråkratiska kulturen i bland annat riksrevisionen.

Kristenheten är något helt annat än vad huskultur är. De existerar parallellt, och har inget med varandra att göra.

Huskultur är:

* en samhällsmässig organisationsform, som anger Huvudlojalitet, inte makrolojalitet (frågan vem är jag)
* där denna huvudlojalitet är riktad till en mindre grupp
* som ligger i konkurrens med liknande grupper om begränsade resurser
* och delar en gemensam serie symboler, såsom sköld, HQ eller bostad (därav hus) genom vilka medlemmarnas lojalitet fokuseras
* för att åtminstone delvis skyla att det huset ger sina medlemmar är makt, välstånd, eller liknande.

gränsen för systemet, dvs. gränsen då en individ slutar bry sig, handlar om den yttersta identifikationen. Detta är vad som anspelas på i t.ex. försvarets reklamfilmer om den där tvreportern.

Systemisk identifikation är visserligen också viktigt, men handlar i slutändan om en läpparnas bekännelse, eftersom den största kvantiteten av individer har en större systemisk identifikation än vad de har makt att påverka sin omvärld. Frasradikalism eller -fromhet följer. Detta kan ha symbolisk relevans, men har ingen påverkan på en individs eller grupps ekonomiska väl - förutsatt att det inte rör sig om ett shibboleth, vilket dock är ovanligt.

Gränsen för ett system saknar i allmänhet praktisk påverkan på en individs socioekonomiska förutsättningar, eftersom hens påverkansmöjligheter är så mycket mindre än hens ideologisksystemiska circle of concern.

Detta innebär att människor i allmänhet är frasradikala/frasfromma när de talar med oro över situationer långt borta (geografiskt eller sociologiskt). Andelen människor som gör något, är betydligt mindre än andelen som säger sig bry sig.

Eftersom så är fallet, går i en slumpässig individs dagliga liv (och därmed dagliga maktkulturella konsumtion/produktion) den systemiska gränsens betydelse mot noll. Det ända undantaget är de fall då den förmenta ideologismen (ideologin om att ha en viss ideologi) utgör ett Shibboleth, eller en gränsmarkör, för tillträde till en viss socialgrupp.

ps. Kosmopolitanismen i Rom förfaller för folkflertalet redan under krisen på 200-talet.

Kristendomen bör dock inte ses som någonting helt och hållet parallelt: snarare mindre fragment och enheter som bildar en lojalitet - som klossar eller tärningar som omslöts utav en säck eller påse.
Hur ser lojalitetsaspekten ut för alla köpmän, valloner & tyskar som flyttade in och skötte bruken, om köpmän: Hansans påverkan?

ps. Den överlevde i mindre skala i Konstantinopel(?), Spanien var ju rätt utvecklat under medeltiden under det muslimska styret som i sin tur plockade det från visigoterna som fortsatte Roms alster - vilket bildade stabila grundvalvar.