Nekromanti Vilka är de roligaste TV-serierna du vet, och varför?

[Henke]

Eftersom det börjar bli risk att tråden med filmdiskussioner glider över i TV så skapar jag en parallell TV-tråd.

Mina favoriter här är Curb your enthusiasm, The Office (både engelsk och amerikansk funkar även men den amerikanska är rolig på ett flamsigare och hjärtligare sätt där den engelska är hård och elak), Parks and Recreation (mer av The Office amerikanska tramshumor). Seinfeld (utifrån sina bisarra vardagssituationer), Vänner (genomgående rolig, utom en av de första säsongerna där det skulle vara roligt med en apa), Fargo (som nämnt tidigare har jag bara sett första säsongen men den var helt lysande), After Life (Ricky Gervais senaste Netflix-serie), Louie, The Kominsky Method, Futurama, South Park, Ett par av de första säsongerna i Modern Family och Fawlty Towers...

Varför... lite samma som på film skulle jag tro: skruvade vardagssituationer, dysfunktionella relationer och hysteriska dialoger...

 

[2097]

Oj vi brukar tycka lika om det mesta men här har du räknat upp en lista av mina anti-favoriter! Jag gillar typ… Freaks & Geeks och Final Space

 

[Cybot]

Blackadder Goes Forth (Blackadder under första världskriget). Medans de tre första säsongerna av Blackadder kan vara hit&miss så är Blackadder Goes Forth guld rakt igenom.

 

[Mogger]

Tycker amerikanska The Office är fullständigt lysande. Scenen när de ska öva HLR men slutar med Stayin Alive/Lammen tystnar är helt lysande.

Inget slår Office.

Gillade naturligtvis den engelska med, men den tog slut så snabbt

Family Guy är alltid kul med. Alltid.


I övrigt ser jag knappt på komediserier. Tycker oftast inte att det är speciellt kul. Antagligen för att jag såg så mycket dynga som ung (Mr Bean, Monty Python (nej, fattade aldrig) etc).

 

[ÅkeZorkh]

The Young Ones
Bottom
The Office (UK)
Peep Show (Because Mark)
Family Guy

 

[Lightshy]

Brittiska ”Derry Girls” som handlar om Nordirland på 90-talet.
Hysteriskt, vansinig!

 

[ÅkeZorkh]

Brittiska ”Derry Girls” som handlar om Irland på 90-talet.
Hysteriskt, vansinig!

Var ser man den?

 

[Lightshy]

Var ser man den?

Netflix

 

[Gurgeh]

Om man enbart mäter mängden kvalitet per avsnitt är det antagligen Fawlty Towers. Det finns bara 12 avsnitt och alla är bra. Monty Pythons Flying Circus är fantastiskt bra när det är bäst, men det är sällan det når upp till den nivån.

Många amerikanska komediserier är väldigt roliga under en period. De brukar behöva en säsong för att hitta karaktärerna, sedan är de bra i ett par säsonger. Därefter tar det originella materialet slut, och de börjar kännas som en parodi på sig själva, men kämpar ändå på i flera år till, eftersom folk fortfarande tittar, men jag slutar.

Exempel på sådana serier: Friends, Spin City, Frasier, The Simpsons.

Just ja. Coupling är också en relativt kort serie som lyckas hålla (nästan) hela vägen, och är väldigt rolig, eller i alla fall smart.

Och den andra säsongen av Black Adder är den bästa, speciellt scenen med Lord Flashheart.

 

[Henke]

Många amerikanska komediserier är väldigt roliga under en period. De brukar behöva en säsong för att hitta karaktärerna, sedan är de bra i ett par säsonger. Därefter tar det originella materialet slut, och de börjar kännas som en parodi på sig själva, men kämpar ändå på i flera år till, eftersom folk fortfarande tittar, men jag slutar.

Håller med om allt detta, utom kanske exemplen... men känner precis samma för The Big Bang Theory, Modern Family samt (om vi förflyttar oss utanför komedi-genren) alla CSI-serierna och Criminal Minds...

 

[Mundo]

Utan någon slags inbördes rating...

The Good Place
Brooklyn 99
Archer
Derry Girls
Disenchantment
The Boondocks (som är bäst, om det finns en rating...)

Jag brukar dock inte kolla på komedieserier, snarare serier som har roliga moment, se typ

Bojack Horseman
She-Ra
ATLA/Korra
Michiko & Hatchin
Steins; Gate

EDIT: Ser också väldigt mycket fram mot Hazbin Hotel.

 

[Jocke]

Av ”vanliga sitcoms” var jag orimligt förtjust i Community när det var bra (alltså inte den dåliga säsongen).

Brooklyn nine-nine har jag sett flera gånger, men jag tror att det är mer att de är trevliga mot varandra och bra på sina jobb som jag gillar.

Its Always Sunny in Philadelphia tog en liten stund att fatta, men den serien har verkligen något när man fattar att den inte bara handlar om att folk skriker på varandra i en sunkig bar.

Better of Ted gillade jag också mycket när den gick men har inte tänkt på sen dess.

Arrested Development som lärde mig tricket att planera ett skämt flera säsonger i förväg är en annan favorit. (Den har t.o.m. ett skämt de bara fortsatte att planera i de nya säsongerna).

 

[Monokel]

Gavin & Stacey. Brittisk serie som gick i tre säsonger 2007-2009. Karaktärerna är suveräna och skämten är jätteroliga, men det som verkligen sticker ut är hur levande världen kring karaktärerna är. Många skämt och dialoger bygger på händelser som sker eller skett off-screen. En viktig karaktär (Smithys flickvän) är aldrig med i en enda scen. Det är ovanligt, okrystat och jäkligt intressant.

Jag strävar för övrigt ofta efter att få till den känslan i rollspel - att rollerna lever i en värld som a) de är djupt förankrade i och b) inte bara kretsar kring vad de själva gör just nu.

 

[Feuflux]

Jag har svårt att komma på svar här, men det räcker ju med att läsa tråden för att se serier nämnas som jag gillar så det är väl helt enkelt mitt minne som är kasst.
Bottom var länge sedan jag såg men (förutom första säsongen som är rätt svag) serien är helt fenomenal. Avsnittet Hole är 30 minuter i en pariserhjulsvagn och varenda sekund är rolig.
Brooklyn 99 är en mer närtida favorit, men har tappat lite på sistone (det gör väl typ alla serier).
Scrubs (särskilt de 3-4 första säsongerna) älskade jag och det var den senaste serien jag följde på tablå-tv.
Firefly (okej, kanske inte räknas som rolig tv-serie, men definitivt med roliga element), Futurama (oj det var länge sedan), och hjälp vad svårt med namedropping.

Sen finns ju serier jag tyckte mycket om som jag inte vet om jag skulle gilla nu. Frasier gillade jag, särskilt säsongerna där Niles vurmade för Daphne utan att våga göra någonting åt det. Det där med att identifiera mig med omacho-nördar utan framgång hos kvinnorna men som ändå får vara med i händelsernas centrum (Joxer i Xena, Nigel i Relic Hunter, James i Spin City och Niles då) säger väl en massa om mig för 15-20-ish år sedan.

 

[Mekanurg]

Javisst, herr minister. Knastertorr brittisk humor

 

[luddwig]

Jag ser nästan aldrig humorserier. Många kan vara underhållande i små doser, men sällan fantastiska i längden. Den enda jag kan komma på som verkligen utmärker sig är Black Adder.

 

[Henke]

Javisst, herr minister. Knastertorr brittisk humor

Det här var intressant. Jag har hela tiden trott att den serien är samma som "The Thick of it" men den heter ju faktiskt "Yes, Minister (och Yes, Prime Minister), alltså en direktöversättning.

"The Thick of it" blev ju film 2009 (In the Loop) och den minns jag som fantastiskt rolig.

 

[Henke]

Jag gillar typ… Freaks & Geeks och Final Space

Du glömde förklara varför du gillar dem!

 

[MetaLarsson]

Ulveson & Herngren

Den bästa svenska varianten av The Office.

 

[Tant Ragnar]

Jag gillar mycket av det som redan noterats (flying Circus, Seinfeld, Simpsons) och lägger till listan "ingen bor i skogen", av svenska humorkollektivet "klungan". Jag reserverar mig dock mot vissa av karaktärerna som går snubblande nära lyteskomik. Humor får gärna ha en vass udd, men den får aldrig riktas nedåt, bara uppåt, inåt eller åt sidan. Av samma anledning har jag svårt för, exempelvis, "morran och Tobias".

Det fanns tydligen en motsättning mellan de som gillade Seinfeld och de som gillade vänner på 90-talet. Gillade man vänner var man en korkad medelmåtta som nöjde sig med lättsmält massproducerad humor, och om man gillade Seinfeld var man en ängslig elitistisk känslokall psykopat. Jag var för ung då det begav sig för att identifiera mig med något av lägren, men fick denna konflikt förklarad för mig av ett program på P1 som sändes med anledning av 30-års jubileumet.