Riddare är ju en krigisk adelstitel och som jag förstått det så förlänas man bara den titeln ifall man faktiskt är riddare
well, not really. Kolla bara på vilka mesar som är riddare i vår värld. Paul McCartney ffs
I det medeltida Europa hade riddartiteln onekligen konnotationen "de som strider", men det gällde adelsskapet som institution i stort; vill man köra på ett direkt pseudomedeltida Mundana är det en rimlig förväntning att alla adels
män som inte sökt sig till kloster (eller möjligen magikersällskap) är tämligen vapenföra. Riddartiteln i det här samhället är hela basen för adelsskapet, den grundval allt vilar på, det -finns- ingen motsvarande titel för icke-vapenföra, för adeln är synonym med krigare (och kvinnsen får inga egna titlar om de inte är hertiginnor eller så i egen rätt).
Senare i europeisk historia ser vi däremot en utveckling mot en ämbetsmannaadel, där adelsn funktion som krigarkast blir mer och mer marginaliserad. Vid det här laget har köpmannaklassen också börjat ta en hel del resurser från adeln, men no matter - den grundläggande titeln är fortfarande 'riddare'. Här lär vi se en hel del snubbar som har titeln riddare utan att faktiskt liksom, -vara- "riddare", som du beskriver det. Vill man ha en närvaro av dylik ämbetsmannaadel i Mundana kan det kanske vara en poäng att uppfinna ett icke-stridande substitut till riddartiteln, men det låter olönt to my mind, really.
Intressant att notera i Mundana är ju att zhanerna faktiskt har detta, dock. En tarkhan är en riddare och/eller högboren stamkrigare, medan en bei är en ämbetsmanna- eller köpmannaädling; en emir är en krigshövding, och en kefal är en både andlig och världslig ledare, med eller utan martial kapacitet. Här har vi alltså en faktiskt uppdelning i stridande och icke-stridande adel, men i vilken mån detta motsvarar utomeuropeiska adelssystem i vår världs historia kan jag inte svara på.
- Ymir, får researcha