Nekromanti Alignments såsom "natur" ist.f. "åskådning"

[Rising]

Jag har haft lite problem med alignments till min DnD-värld, där jag dels tänkt "no way att jag ska hålla på och dividera huruvida Mindflayers är ortodoxt lawful evil hit eller dit" samtidigt som jag i grund och botten tycker att alignmentsystemet är skithäftigt. Jag förklarade för mitt spelgäng att "Skeletor är LE medan Hordac är CE" och alla tyckte att det var precis den känslan som skulle fram i spelet.

Nå, min idé blev då att låta alignment vara mer av ens natur än ens ideologi och åskådning - alltså, att låta alignments vara något man har "i blodet".

Jag tänker på TV-serien "vampire, the masquerade". Där fanns det en Gangrelvampyr som blev förälskad i en människa. Hon omfamnades sedan in i vampyrvärlden av en blodsugare från klanen Brujah. Sedan var dessa tu fortfarande älskare för ett tag, men flickan kände ändå alltmer en instinktiv motvilja gentemot sin uppvaktare. Se, klanerna Brujah och Gangrel är rivaler, och nu hade hon motviljan till honom "i blodet".

Det här gillar jag, för det gör att varelser som är onda ändå kan vilja göra gott. Att varelser kan ha naturen LE men ändå vilja bete sig på ett typiskt CG-sätt. Alignments kommer då inte styra rollspelandet så mycket, utan mer kunna vara en krydda till det. Det betyder också att man kan släppa in en massa onda varelser i ett gott samhälle. Det kan visserligen vara ovanligt, men inte mer onaturligt än att vi har hushåll här i verkligheten där hundar och katter lever sida vid sida med varandra.

Att ha "detect evil" blir då att jämföra med att erm... kunna vädra tyskar i ett Indiana Jones-rollspel (okej, nu befinner vi oss långt ute i exempel-land, men stay with me, people...). Alla tyskar är inte nazister och alla nazister behöver inte vara tyskar, men det kan ändå vara en bra ledtråd.

---

Är det direkt något jag missar med den här synen på alignments? Är det kanske rentutav så här somliga redan kör, och är jag i så fall pudas? Gillar ni mannagrynsgröt?

 

[rks]

Jag gillar mer hur intensivt en individ lever efter ett visst alignment. Därigenom kan man få veta hur mycket - på en skala - en individ är lawful, chaotic, good eller evil. Det ger lite mer djup än bara "Neutral good" eller så.

Och jag har inte ätit mannagrynsgröt sedan jag var åtta år.

 

[Guest]

Jag ar nog mer inne pa att kora som ocksa DMG faktiskt rekommenderar, att DM ar den som avgor till syvende och sist vilken Alignment en PC har. Dem far garna starta med en viss Alignment vald av spelaren, men sen ar det ju summan av deras handlingar under spelandets gang som styr detta.

Ett intressant exempel ar var grupp, dar en Half-Orch Barbarian (Thokk) level 5, med Gruumsh som gud, gick fran Chaotic Neutral, till Chaotic Good. Detta skedde under en lang period dar gruppen var involverad i kamp for ett litet Kungadome som holl pa att duka under av morka krafter. Inte bara andrade Thokk darmed sin Alignment, utan ocksa Gud eftersom Gruumsh inte tillater goda foljeslagare. Thokk trottnade helt enkelt pa det meningslosa valdet da han pa nara hall sag att det goda behovdes i hans liv. Saledes lat jag karaktaren stegvis glida in i sin nya roll. Det kravdes flera handlingar av osjalvisk godhet, men det uppfyllde Thokk mer an val da han slutligen offrade sitt liv for sina kamrater i en makalos slutstrid med den onde Hertigen av Aimar i hans hemliga borg....

Vila i frid Thokk!

(Anor faller en tar....)

 

[Bombu]

Det här gillar jag, för det gör att varelser som är onda ändå kan vilja göra gott. Att varelser kan ha naturen LE men ändå vilja bete sig på ett typiskt CG-sätt. Alignments kommer då inte styra rollspelandet så mycket, utan mer kunna vara en krydda till det. Det betyder också att man kan släppa in en massa onda varelser i ett gott samhälle. Det kan visserligen vara ovanligt, men inte mer onaturligt än att vi har hushåll här i verkligheten där hundar och katter lever sida vid sida med varandra.

Nu försöker jag förstå här.... och det är inte så lätt alla gånger *hehe*

Det känns som du nästan vill att alla ska ha 2 alignment, ett de "har i blodet" och sedan det vanliga det som styrs av hur man beter sig, av ens handlingar.

********


Som det nu är så styrs ju alignment av vad man gör, ens handlingar, det är en praktisk definition och i ditt exempel med nån som beter sig CG men "i blodet" är LE, så i vanliga fall så finns bara CG alignmentet, men på nått sätt är han predestinerad att bli/vara LE.

Det är det här "i blodet" alignment jag skulle vilja förstå mer av, hur har du tänkt dig?

Är det för spelare eller NPCs/Monster du mest tänkt dig det?

Problemet med "i blodet" alignment är att det är svårare att greppa och svårare att få koll på.

Så jag tror du gör det lite svårare för dig men det är naturligtvis inte fel av det skälet.

***

En liten not som du säkert redan vet men jag säger det en gång till.

Alignment som det funkar nu i DnD är en funktion av ens handlingar, inte ett regelverk för hur man ska agera.

Börjar man handla anorlunda så kommer man glida över till ett annat alignment, det är inte ett straff det är en konsekvens.

Alignment beskriver alltså hur man har agerat, ja lite flumigt så alltså.

****

Beskriv gärna mer

Bombu

 

[Rising]

Som det nu är så styrs ju alignment av vad man gör, ens handlingar

Ja, jag har lite problem med det, eftersom det dels kan vara väldigt subjektivt, och för att det dels blir ett rätt trubbigt verktyg. Särskilt när ens ändamål hamnar i en alignment och ens medel hamnar i en annan. Men mest tycker jag nog att det fungerar lite tråkigt när det blir för löst och psykologiskt. Jag vill gärna att alignments ska ha starkare band i världen (såsom i DnD minis-skirmish, där det är olika "lag" som slåss mot varandra) och svagare band till rollgestaltandet. Alltså som i He-man, där monster kan stå i det godas tjänst fastän de av naturen hör till det onda - och där de alltså har en inre konflikt som gör dem spännande att rollgestalta.

Problemet med "i blodet" alignment är att det är svårare att greppa och svårare att få koll på.

Vi är rätt vana vid kulturspelande i min spelgrupp så vi har inte så svårt för det här. Vi är rätt vana vid att gestalta varelser vars vilja strider mot deras inre natur (typ varelser med starka rovdjursinstinkter som ändå försöker agera civiliserat, eller personer med starka konservativa värdegrunder som ändå försöker vara rebelliska), och ser det nog mer som en rolig utmaning.

 

[Guest]

Du gor en mycket bra definition pa Alignment har, och jag haller med dig om att manga gor misstaget att tro att Alignment styr hur man ska spela.

Du klargor mycket tydligt att det i sjalva verket ar resultatet av hur man spelar som styr Alignment.

Man kanske ska tillagga ocksa att det faktiskt ar DM som avgor PCs alignment nar man val satt i gang att spela. Enligt DMG bor och ska DM andra en PCs alignment nar detta ar rimligt.

Mycket bra inlagg!

 

[Bombu]

Ja, jag har lite problem med det, eftersom det dels kan vara väldigt subjektivt, och för att det dels blir ett rätt trubbigt verktyg. Särskilt när ens ändamål hamnar i en alignment och ens medel hamnar i en annan. Men mest tycker jag nog att det fungerar lite tråkigt när det blir för löst och psykologiskt.

Ok, trubbigt verktyg, ja det är ju alignment i viss mån.

Jag tycker att en del av charmen är just att när ens medel och ändamål hamnar i olika alignment så är det medlen som ändå bestämmer starkast villket alignment man har.

För mig, (och här är det min personliga smak) så är det just en av de kittlande sakerna med alignment som jag tilltalas så himla mycket av.

Han som har sina ideal inom sig han kommer ses på ett annat sätt om han använder medel som inte stämmer överens med idealen, han kommer svänga, påverkas av sina handlingar och bli nått annat.

Det är just en av de härligaste karaktärerna att spela, den övertygade "GODE" som slåss riktigt hårt och hänsynslöst mot onskan, som långsamt glider över och blir det han vill bekämpa, på grund av sina handlingar, ...(oh nu njuter jag....).

Men det är väldigt mycket en smakfråga och det är kul att testa hur nya varianter blir.

Spännande blir det iallafall berätta gärna mer

Bombur

....