DanielSchenström
Swashbuckler
Om man spelat i en en värld tillräckligt länge brukar ens värld så småningom avvika från den officiella världen. Sjäv tycker jag det alltid är kul att se vad folk utsatt TSRs världar för över åren så jag tar här tillfället i akt att ge er Oerth v.1.2.
När jag började spelleda i Greyhawk hade jag bara grundboxen från 83 att utgå ifrån samt Gygax små anekdoter i AD&D Dungeon Masters Guide. Första äventyret fick därför bli ett eget och utspelade sig i Nyrond och de Blekas Teokrati. Det och de efterkommande två äventyren hade ingen större inverkan på världen men rollpersonerna hade en tendens att låta skurkarna komma undan. Och just det, fienden i första äventyret var en Iuzpräst. Inte populärt hos Iuz.
Därefter kom Temple of Elemental Evil med Iuz, svartalvesledaren och horder av monster samt en förlorad tronarvinge och några alviska adelsmän. Som seden är gjorde sig rp av med de vanliga fi och lät ledarna komma undan samt att de befriade de goda fångarna. Återigen var inte Iuz nöjd. Men det var tronarvingen. Nu kunde Veluna och Furyondy enas, något som skulle vara viktigt i det kommande kriget. Att man gjort sig vän med alvisk adel var inte heller fel, speciellt som en av dem senare skulle bli drottning. Tronarvingen adlade även gruppens krigare och utsedde magikern till äldsteman.
Därefter bar det av till staden Greyhawk för Falkentrilogin och vad skulle man stoppa där om inte Iuz-anhängare. I norr satt Iuz och blev än mer irriterad på de här typerna.
Så kom kriget, vilket vi körde enligt brädspelet och sedan var världen förändrad ordentligt när det gäller territorium. En av spelarna lät visst röda brödraskapet ta över Greyhawk. Smart drag det. De körde även sina RP under kriget och kom över bland annat Vecnas hand, besökte gudarnas stad och Trollkarlens dal. Vecna kom då in i bilden. All min beskrivning av honom kommer från DMG så han är långt ifrån TSRs version.
Efter en kort detour till Apans Ö så fick de ett års fritid innan det bar av till Ekbir och Vecnas ziggurat. När de senare återvänt hade en en ond elementarpräst tagit över Ekbir. Mellan öst och väst finns i princip en väg och där har jag satt upp en magihindrande sere med valv, uppsatta i forntiden av Baklunier för att hålla barbarer från öst bort. När de red genom den dök Vecna upp, RP återupplivade honom
och därefter anföll Iuz med anhang (många av de tidigare RP låtit fly) dem och slaktade dem.
Greyhawks framtid beror på kommande kampanjer men det kommer att bli som på Dark Sun om inte RP fixar till det innan i nästnästa kampanj.
Så det är kanske ödet för en av säkert många alternativa världar.
Daniel "Warduke" Schenström
När jag började spelleda i Greyhawk hade jag bara grundboxen från 83 att utgå ifrån samt Gygax små anekdoter i AD&D Dungeon Masters Guide. Första äventyret fick därför bli ett eget och utspelade sig i Nyrond och de Blekas Teokrati. Det och de efterkommande två äventyren hade ingen större inverkan på världen men rollpersonerna hade en tendens att låta skurkarna komma undan. Och just det, fienden i första äventyret var en Iuzpräst. Inte populärt hos Iuz.
Därefter kom Temple of Elemental Evil med Iuz, svartalvesledaren och horder av monster samt en förlorad tronarvinge och några alviska adelsmän. Som seden är gjorde sig rp av med de vanliga fi och lät ledarna komma undan samt att de befriade de goda fångarna. Återigen var inte Iuz nöjd. Men det var tronarvingen. Nu kunde Veluna och Furyondy enas, något som skulle vara viktigt i det kommande kriget. Att man gjort sig vän med alvisk adel var inte heller fel, speciellt som en av dem senare skulle bli drottning. Tronarvingen adlade även gruppens krigare och utsedde magikern till äldsteman.
Därefter bar det av till staden Greyhawk för Falkentrilogin och vad skulle man stoppa där om inte Iuz-anhängare. I norr satt Iuz och blev än mer irriterad på de här typerna.
Så kom kriget, vilket vi körde enligt brädspelet och sedan var världen förändrad ordentligt när det gäller territorium. En av spelarna lät visst röda brödraskapet ta över Greyhawk. Smart drag det. De körde även sina RP under kriget och kom över bland annat Vecnas hand, besökte gudarnas stad och Trollkarlens dal. Vecna kom då in i bilden. All min beskrivning av honom kommer från DMG så han är långt ifrån TSRs version.
Efter en kort detour till Apans Ö så fick de ett års fritid innan det bar av till Ekbir och Vecnas ziggurat. När de senare återvänt hade en en ond elementarpräst tagit över Ekbir. Mellan öst och väst finns i princip en väg och där har jag satt upp en magihindrande sere med valv, uppsatta i forntiden av Baklunier för att hålla barbarer från öst bort. När de red genom den dök Vecna upp, RP återupplivade honom
och därefter anföll Iuz med anhang (många av de tidigare RP låtit fly) dem och slaktade dem.Greyhawks framtid beror på kommande kampanjer men det kommer att bli som på Dark Sun om inte RP fixar till det innan i nästnästa kampanj.
Så det är kanske ödet för en av säkert många alternativa världar.
Daniel "Warduke" Schenström