ceruleanfive
Bläckfisk
Jag har inte särskilt bra koll på OSR. Jag har försökt läsa på en del, jag har intervjuat Björn Wärmedal, samt har provat på det med pappa och kloptok som spelledare. Mitt allmänna intryck är "Superfränt! Men inte vad jag personligen är ute efter när jag spelar rollspel." Jag gillar karaktärsimmersion, relationsflummande, character skill och att spela utan att egentligen ha som mål att lyckas – saker som jag upplever inte riktigt hör hemma i OSR, eller som åtminstone inte uppmanas till av spelstilen.Anti-OSR är en spelstil som saknar vissa centrala aspekter hos OSR, men som har vissa gemensamma drag med spelstilen och som i slutändan åstadkommer liknande saker – likt en antihjälte kontra en traditionell hjälte. Den här definitionen är dock helt godtyckligt påhittad och bör sannolikt revideras ordentligt.
På GothCon snackade jag lite med Sysp om hans nyfunna OSR-fascination. Sedan lyssnade jag på ett utmärkt avsnitt av Nordnordost, där de pratade om en variant där spelledaren kör utifrån ett OSR-tänk medan spelarna kör mer på indieflumtänk. Och jag kände igen det, för det är ungefär så min spelgrupp spelar numera.
En gång är ingen gång, men två gånger är en trend! Därför skulle jag vilja diskutera det här lite.
Inledningsvis tänker jag ganska spontant att spelstilen ser ut ungefär så här:
- Spelledaren förväntas göra relativt omfattande content-prepp.
- Spelledaren fokuserar på att beskriva miljöer, gestalta spelledarpersoner, samt tillämpa och tolka regler.
- Spelarna fokuserar på att gestalta sina rollpersoner, göra intressanta val och skapa dynamiska relationer.
- Spelledare och spelare är lika underställda tärningarna.
- Ingen räls – storyn är vad som utvecklas kring bordet utifrån spelarnas val och tärningarnas resultat.
Låter det vettigt? Intressant? Skogstokigt? Enfaldigt? Bör något läggas till? Tas bort? Omformuleras?
Några brasklappar:
- Jag är helt ointresserad av vilken spelstil som är "bäst".
- Jag lägger noll värdering i termen "Anti-OSR" (vilken kan komma att bytas ut helt, jag tyckte bara att det lät lite fränt).
- Om det visar sig att min uppfattning om OSR är fullkomligt ute och cyklar är det toppen om det framkommer, men jag ser helst att det här inte blir någon djupdykning i vad OSR egentligen är – jag tar det dock supergärna i en annan tråd!
- Syftet är att utforska den här spelstilen, om den är värd att ens försöka definiera, vilka egenskaper den i så fall har och dylikt.