Spitfire
Swordsman
Hittade ikväll när vi spelade en himlans massa gamla karaktärsformulär och rollspelsanteckningar.
Hur gamla undrar ni, jo sisådär en 9 år gamla minst (från '96 eller senare)
Ett av dessa papper med anteckningar visade sig tillhöra en gammal karaktär jag en gång spelade som hette Argus.
Argus var en modig och mäktig riddare i ett av Spelledarens egenknåpade rollspel som hette W.O.L (War Of Light, men vi spelare kallade det litet putslustigt för Våld)
Argus såg sig själv inte bara som en mäktig och modig riddare, utan även som en poet. Så för att föreviga sina dåd (samt för att få tiden att gå för spelaren som väntade på sitt initativ) så hittade Argus på dikter som han sedan läste upp för resten av äventyrargruppen (samt spelaren för de andra spelarna.)
Så efter varje strid deklarerade han högljutt "DIKT" för att påkalla allas uppmärksamhet, och läste upp sitt verk.
I slutändan blev det en sisådär 15-16 dikter inalles, och jag tänkte delge några av dessa för forumet idag/ikväll/inatt.
redo? here goes:
"Heder till dig, du påle av metall
att åsamka död, det är ditt rätta kall
Genom kött och ben, jag klingan din driver
I kaskader av blod du döden villigt giver
Ondskans hantlangare framför oss faller
Mina vänner och jag, vi är Dödens Vasaller
Briljant inte sant!?
Och resten är i samma stuk!
På vägen de möts och lansar de bryter
De drar sina svärd, svordom utbyter
De möts och brutalt hörs deras klingors dån
Endast Argus efteråt rider därifrån...
Ja jävlar, jag har fler visserligen, men det kan jag spara till en annan gång.
Hur gamla undrar ni, jo sisådär en 9 år gamla minst (från '96 eller senare)
Ett av dessa papper med anteckningar visade sig tillhöra en gammal karaktär jag en gång spelade som hette Argus.
Argus var en modig och mäktig riddare i ett av Spelledarens egenknåpade rollspel som hette W.O.L (War Of Light, men vi spelare kallade det litet putslustigt för Våld)
Argus såg sig själv inte bara som en mäktig och modig riddare, utan även som en poet. Så för att föreviga sina dåd (samt för att få tiden att gå för spelaren som väntade på sitt initativ) så hittade Argus på dikter som han sedan läste upp för resten av äventyrargruppen (samt spelaren för de andra spelarna.)
Så efter varje strid deklarerade han högljutt "DIKT" för att påkalla allas uppmärksamhet, och läste upp sitt verk.
I slutändan blev det en sisådär 15-16 dikter inalles, och jag tänkte delge några av dessa för forumet idag/ikväll/inatt.
redo? here goes:
"Heder till dig, du påle av metall
att åsamka död, det är ditt rätta kall
Genom kött och ben, jag klingan din driver
I kaskader av blod du döden villigt giver
Ondskans hantlangare framför oss faller
Mina vänner och jag, vi är Dödens Vasaller
Briljant inte sant!?
Och resten är i samma stuk!
På vägen de möts och lansar de bryter
De drar sina svärd, svordom utbyter
De möts och brutalt hörs deras klingors dån
Endast Argus efteråt rider därifrån...
Ja jävlar, jag har fler visserligen, men det kan jag spara till en annan gång.
