Astrid Lindgren the RPG

[Bifur]

Jag tänker att det bara finns en enda grundegenskap och en enda färdighet: Vilja.

Kanske, det tål att tänkas vidare på. Det beror på vad man vill att det ska göra. I Ronja Rövardotter/karaktärsdrivet är det kanske intressant med mer differentiering? Utfallen ska kunna gå åt olika håll och då behöver spelarna val att göra även i karaktärsskapandet. Lyckas Ronja hela och tämja den skadade vildhästen?

I något mer rälsat som Mio min mio kanske det är mindre viktigt? Jag får en inre bild av någon slags tärningsekonomi som styrs av viktiga val i scenariot. Fiasco har väl något åt det hållet? Men kanske något mer finmaskigt än bra/dålig tärning, så att utfallen kan öppna för mer ambivalens... olika tärningsvalörer?

 

[Rymdhamster]

I något mer rälsat som Mio min mio kanske det är mindre viktigt? Jag får en inre bild av någon slags tärningsekonomi som styrs av viktiga val i scenariot.

Jag gick också och hade Mio min Mio i bakhuvudet. Jag tänker att det mycket handlar om resurser, och då i form av faktiska prylar. Den magiska kappan gör dig osynlig. Inga tärningsslag behövs. Det magiska svärdet låter dig döda Kato. Utan det är du körd.

Blir lite dataspelstänk på det sättet, och man bör akta sig för att hårdspeca specifika föremål till specifika handlingar. Det tror jag skulle hindra mer än hjälpa. Så lite mer allmäna föremål, men kanske göra dem till engångsprylar. Eller i alla fall med begränsat antal användningar.

I övrigt skulle jag nog skippa allt vad grundegenskaper heter, och köra på mer beskrivande egenskaper. Morfar Mattias är exmpelvis "trygg, barsk, snabbtänkt". Varje sån egenskap är en resurs man kan använda. Kanske har man ett värde som säger hur många gånger man kan använda dem under ett spelmöte också.

 

[Franz]

Jag gick också och hade Mio min Mio i bakhuvudet. Jag tänker att det mycket handlar om resurser, och då i form av faktiska prylar. Den magiska kappan gör dig osynlig. Inga tärningsslag behövs. Det magiska svärdet låter dig döda Kato. Utan det är du körd.

Blir lite dataspelstänk på det sättet, och man bör akta sig för att hårdspeca specifika föremål till specifika handlingar. Det tror jag skulle hindra mer än hjälpa. Så lite mer allmäna föremål, men kanske göra dem till engångsprylar. Eller i alla fall med begränsat antal användningar.

I övrigt skulle jag nog skippa allt vad grundegenskaper heter, och köra på mer beskrivande egenskaper. Morfar Mattias är exmpelvis "trygg, barsk, snabbtänkt". Varje sån egenskap är en resurs man kan använda. Kanske har man ett värde som säger hur många gånger man kan använda dem under ett spelmöte också.

Kanske en kortlek bestående av egensksper/resurser och när man använt så kan man senare få chans att dra nya resurskort?

 

[Bifur]

Det jag känner att man vill ha in är något som tvingar fram jobbiga konsekvenser. Fågeln som är ett förvandlat barn räddar Mio (visst är det så?) men dör också samtidigt.

 

[Franz]

Det jag känner att man vill ha in är något som tvingar fram jobbiga konsekvenser. Fågeln som är ett förvandlat barn räddar Mio (visst är det så?) men dör också samtidigt.

Skulle inte resurskort kunna funka på det sättet om man måste göra sig av med resursen när den är använd? Man kan ju ha behövt hitta på en gripande historia om varför resursen är så viktig för en så att det blir en uppoffring att göra sig av med den? Kanske får man bara använda resurserna för att hjälpa sina medspelare och inte på sig själv, så att man offrar sig för någon annan?

 

[Rymdhamster]

Det jag känner att man vill ha in är något som tvingar fram jobbiga konsekvenser. Fågeln som är ett förvandlat barn räddar Mio (visst är det så?) men dör också samtidigt.

Exakt: engångspryl

Så lite mer allmäna föremål, men kanske göra dem till engångsprylar.

 

[Bifur]

Skulle inte resurskort kunna funka på det sättet om man måste göra sig av med resursen när den är använd? Man kan ju ha behövt hitta på en gripande historia om varför resursen är så viktig för en så att det blir en uppoffring att göra sig av med den? Kanske får man bara använda resurserna för att hjälpa sina medspelare och inte på sig själv, så att man offrar sig för någon annan?

Bra idéer. Vad tror ni om att spelarna får slumpa ut några föremål från start, kanske med någon definierad egenskap? Sen vävs de in i berättelsen?

Men kanske fastnar vi i Mio på det viset? Bröderna Lejonhjärta har ju annat fokus, mer åt det håll @Franz skrev från början eller tanken på egenskaper? Kan de kombineras på ett vettigt vis utan att det blir spretigt?

 

[Badmojo]

Fanns lite idéer här: https://forum.frialigan.se/viewtopic.php?f=14&t=5905

 

[Badmojo]

Varför uppfinna hjulet - det känns som om ett tweakat Ur Varselklotet- eller kanske snarare enklare Väsen-regelverk skulle funka med ett minimum av ’fix’. Inte en licensvärld tack, utan hellre då en generisk ’Astrid not Astrid’ där sådana sagor funkar att stoppa in utifrån tycke, eller kanske hellre en specifik mer definerad sagovärld med namngivna platser och NPCs (som Iofs matchar en Astridvärld).

 

[Badmojo]

Och magiska föremål och hjälpare etc finns som spelkort. One time use. De måste rivas fysiskt efter användning, Legacy style. Eller klistra på ngn lapp osv. Hardcore!