Ljuger ni för er partner/polare/någon för att göra livet lite härligare? Gör de så mot er?
Jag är ingen pedagog, låt mig ta några exempel istället för att få fram vad jag menar.
När jag har rollspelat brukar min fästmö fråga mig om jag hade roligt. "Fick du döda många troll?". Hon ler åt mig och nickar åt mina svar. Naturligtvis svarar jag: "Nej älskling, jag är en cultural gamer. Vi rollspelar inte för att vi vill döda troll, vi vill leva oss in i karaktären. Dess tankar, kultur och sånt. Det har jag ju sagt 1000ggr förut". Efter ett kort tag spricker jag naturligtvis upp, ivrig i mitt berättande om hur duktig jag varit under nattens strider.
Men vi har pratat om det där förut, min fästmö är sjukt ointresserad av mina monologer om häftiga rollspelsmöten. Faktum är att hon fattar hälften av de ord jag använder skulle jag vilja påstå. Men det är kul, hon låtsas vara intresserad och jag får bekräftelsen av att prata om hur häftig mina karaktärer var.
När jag ljuger är vi ofta på stan och hon vill ta en kopp kaffe och en smörgås med snyggt namn på ett av Uppsalas "designade" caféer. En klassiker av alla dessa jävlar är "Waynes Coffe" som jag hatar av hela mitt hjärta ta mig fan, det kostar LÖJLIGT JÄVLA MYCKET för en kopp kaffe där och smörgåsen mjölar ned hela mig, jeansen ser ut som ett helvete. Hela cafekulturen är för mig ett mysterium, ungefär i samma grad som alla förtappade själar som väljer att "Plocka ihop en egen sallad" för 80kr på lunchen. Men min fästmö är en typisk latteliberal citybrud så hon gillar dessa former av verksamheter och köper gärna in sig i projekt via WWF och att bli fadder till isbjörnar, apor och en massa andra djur. Jag försöker förklara för henne "älskling, de kommer inte skriva ett brev - nallebjörnen kommer ifrån en organisation. Djuren bryr sig inte, de försöker bara kränga pengar av ditt samvete". Men hon skakar bara på huvudet och motiverar det med att djuren kommer må bra av hennes pengar även fast de inte vet om det själva. typ.
Men åter till Waynes coffe...
...min fästmö hon älskar iaf att fika där och när hon vill fika där så ler jag åt henne och säger "ja jag vill gärna ta en machiato med dig". I mina tankar, ser jag hur mitt kontokort bränner iväg pengar jag gärna skulle använt för att käka en riktig lunch. Typ en kebabpizza med extra allt. Men jag drar naturligtvis en ljugare och min fästmö vet om detta eftersom vi båda blir glada när vi gör det åt varandra. Vi får ju uppleva det vi tycker är kul tillsammans med den andre. Jag får hålla monologer och har någon som lyssnar. Hon får slösa pengar på fåniga kaffesorter (som dessutom är fair trade) tillsammans med mig.
Vi vinner ju båda på det och vi är alla glada.
--------------------------------
Så har ni några roliga erfarenhet av sådant här att delge er utav?
Inlägg som skapar skratt är varmt välkommet. Att skriva djupa inlägg om att ljuga eller inte ljuga - det är fan bara pretto och då får man minuspoäng.
Jag är ingen pedagog, låt mig ta några exempel istället för att få fram vad jag menar.
När jag har rollspelat brukar min fästmö fråga mig om jag hade roligt. "Fick du döda många troll?". Hon ler åt mig och nickar åt mina svar. Naturligtvis svarar jag: "Nej älskling, jag är en cultural gamer. Vi rollspelar inte för att vi vill döda troll, vi vill leva oss in i karaktären. Dess tankar, kultur och sånt. Det har jag ju sagt 1000ggr förut". Efter ett kort tag spricker jag naturligtvis upp, ivrig i mitt berättande om hur duktig jag varit under nattens strider.
Men vi har pratat om det där förut, min fästmö är sjukt ointresserad av mina monologer om häftiga rollspelsmöten. Faktum är att hon fattar hälften av de ord jag använder skulle jag vilja påstå. Men det är kul, hon låtsas vara intresserad och jag får bekräftelsen av att prata om hur häftig mina karaktärer var.
När jag ljuger är vi ofta på stan och hon vill ta en kopp kaffe och en smörgås med snyggt namn på ett av Uppsalas "designade" caféer. En klassiker av alla dessa jävlar är "Waynes Coffe" som jag hatar av hela mitt hjärta ta mig fan, det kostar LÖJLIGT JÄVLA MYCKET för en kopp kaffe där och smörgåsen mjölar ned hela mig, jeansen ser ut som ett helvete. Hela cafekulturen är för mig ett mysterium, ungefär i samma grad som alla förtappade själar som väljer att "Plocka ihop en egen sallad" för 80kr på lunchen. Men min fästmö är en typisk latteliberal citybrud så hon gillar dessa former av verksamheter och köper gärna in sig i projekt via WWF och att bli fadder till isbjörnar, apor och en massa andra djur. Jag försöker förklara för henne "älskling, de kommer inte skriva ett brev - nallebjörnen kommer ifrån en organisation. Djuren bryr sig inte, de försöker bara kränga pengar av ditt samvete". Men hon skakar bara på huvudet och motiverar det med att djuren kommer må bra av hennes pengar även fast de inte vet om det själva. typ.
Men åter till Waynes coffe...
jag tar nu förgivet - vi är alla överens här om detta faktum. Dessa kedjor är ett helvete och jag köper allas motiv till varför de tycker så. Om Krank ogillar Waynes, för det hoppas jag han gör, så håller jag med alla hans argument mot denna förbannade cafékedja.
Vi vinner ju båda på det och vi är alla glada.
--------------------------------
Så har ni några roliga erfarenhet av sådant här att delge er utav?
Inlägg som skapar skratt är varmt välkommet. Att skriva djupa inlägg om att ljuga eller inte ljuga - det är fan bara pretto och då får man minuspoäng.