Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Jag har i mitt hembygge ett system för strid jag är hyfsat nöjd med (än så länge -- det behöver testas!). Jag har nu börjat fundera på att mecka om det för att skapa ett system för sociala konflikter. Några tankar jag har:
I det befintliga systemet räknas rollens Uthållighet ned när hon tar en skada. Uthållighet på noll innebär att rollen förlorar och motståndaren får bestämma vad som sker. För att undvika detta kan rollen ta skador, vilka "suger upp" en viss mängd Uthållighetsförlust, till priset av senare nackdelar. Jag har funderat på att på samma vis ha en nedräkning av någon form resurs tills rollpersonen förlorat konflikten, och att "skador" skulle motsvaras symmetriskt av "kompromisser".
Problem med detta: Jag har flera grader av skador, vilka är hyfsat lätta att gradera regelmässigt. Att gradera hur allvarliga konsekvenser en kompromiss får är avsevärt svårare. Är det ändå vettigt att ha olika grader av kompromiss, för att skilja mellan rollen som får gå från diskussionen några guldmynt fattigare och rollen som lovat bort sin förstfödde? Hur gör man vettigast för att se till att kompromisserna efterlevs? Att bara säga "du måste göra det" blockerar ju en hel del möjligheter att vara en rygghuggande djävul... om man är beredd att ta konsekvenserna.
En annan idé rör att låta olika sociala angreppsvinklar -- hot, förhandling, förförelse, och så vidare -- motsvara den roll vapen spelar i stridssystemet. I stridssystemet har vapen olika skadevärden för olika avstånd (en dolk är till exempel livsfarlig på nära håll, men fullständigt värdelös på långt avstånd) -- jag funderar därför på någon form av "socialt avstånd" för att reglera detta (att vara förförisk funkar bäst i mer personliga och intima sammanhang, medan att vara kyligt diplomatiskt är lämpligare i formella sammanhang, typ).
Problem med detta: "Socialt avstånd" är ett förbannat flummigt begrepp, och löper risk att bli för abstrakt för att jag ska tycka om det. Dessutom finns det risk att det inkräktar på det ganska basala system för eskalering jag funderat på.
Fler tankar när jag kommer på dem.
I det befintliga systemet räknas rollens Uthållighet ned när hon tar en skada. Uthållighet på noll innebär att rollen förlorar och motståndaren får bestämma vad som sker. För att undvika detta kan rollen ta skador, vilka "suger upp" en viss mängd Uthållighetsförlust, till priset av senare nackdelar. Jag har funderat på att på samma vis ha en nedräkning av någon form resurs tills rollpersonen förlorat konflikten, och att "skador" skulle motsvaras symmetriskt av "kompromisser".
Problem med detta: Jag har flera grader av skador, vilka är hyfsat lätta att gradera regelmässigt. Att gradera hur allvarliga konsekvenser en kompromiss får är avsevärt svårare. Är det ändå vettigt att ha olika grader av kompromiss, för att skilja mellan rollen som får gå från diskussionen några guldmynt fattigare och rollen som lovat bort sin förstfödde? Hur gör man vettigast för att se till att kompromisserna efterlevs? Att bara säga "du måste göra det" blockerar ju en hel del möjligheter att vara en rygghuggande djävul... om man är beredd att ta konsekvenserna.
En annan idé rör att låta olika sociala angreppsvinklar -- hot, förhandling, förförelse, och så vidare -- motsvara den roll vapen spelar i stridssystemet. I stridssystemet har vapen olika skadevärden för olika avstånd (en dolk är till exempel livsfarlig på nära håll, men fullständigt värdelös på långt avstånd) -- jag funderar därför på någon form av "socialt avstånd" för att reglera detta (att vara förförisk funkar bäst i mer personliga och intima sammanhang, medan att vara kyligt diplomatiskt är lämpligare i formella sammanhang, typ).
Problem med detta: "Socialt avstånd" är ett förbannat flummigt begrepp, och löper risk att bli för abstrakt för att jag ska tycka om det. Dessutom finns det risk att det inkräktar på det ganska basala system för eskalering jag funderat på.
Fler tankar när jag kommer på dem.
