Willie Garvin_UBBT
Warrior
Re: Märka lärka plärka
Först vill jag bara kommentera lite på ditt tidigare inlägga där du skriver att:
"Rollspel är ofta konstnärligare till formen och behöver ett större mått av respektlöshet"
Jag håller inte med utan anser tvärtom att om det är något som bör vara välstrukturerat och lättläst så är det just rollspelsböcker. Dessa böcker används ju ofta som rena upppslagsverk varför en alltför ostrukturerad layout försvårar det enormt. För mycket faktarutor, olika typsnitt och konstnärligheter ger bara ett plottrigt intryck. Som jag sa tidigare så anser jag att Riotminds och Järnringens moduler är snyggast och de följer faktiskt de typografiska reglerna.
(Sen stör jag mig iofs på lite horungar och nödiga fyrkantsindrag på en del av Järnringens material. Men i överlag super.)
Mmm, men tja, mina typografiska idoler är inte de som har varit duktiga på att följa reglerna, utan de som har brutit mot dem. Det är så all utveckling går till, och... tja, jag tycker nog förresten också att det är roligare att visa folk hur de kan utmana läsarna än hur de ska foga sig efter konventionerna. Det går att bryta mot reglerna, och förbluffande ofta så blir det faktiskt bäst när man gör det.
Jag skulle snarare säga att det förbluffande ofta blir oläsligt.
Sen undrar jag också vilka dina typografiska idoler är. Om jag ska vara ärlig tror jag (i alla fall om de är proffs) att de följer reglerna mer än du tror. Och om de inte gör det har de förmodligen arbetat så länge med reglerna innan, att de bättre kan avgöra vad som fungerar.
Sen undrar jag varför i hela friden man ska utmana läsarna bara för utmanandets skull? Jag vet att jag i alla fall uppskattar en läsbar text betydligt mer än en text som ser ut som ett avante gardistskt konstverk.
Ett par är till för den anledningen. Såsom linjering (vilket gör det enklare att läsa text på tunnt papper), men en hel del är bara riktlinjer som förvandlats till regler för att man ska slippa tänka.
Tyvärr måste jag fortfarande säga att du har fel. Jag kan inte komma på en enda regel som är till gagn för den som sätter texten då reglerna gör att man måste pula mer. "Att man ska slippa tänka" kan jag gå med på om det är läsaren du syftar på. För det är just det som är poängen med alla regler. Läsaren ska inte behöva tänka på annat än informationen som han läser.
Läsundersökningar visar att vanliga läsare inte bryr sig ett smack om vare sig änkor eller horungar, tum går precis lika bra som citattecken, och reglerna som man kan läsa för hur satsytan ska se ut är oftast fullständigt oanvändbar för ett rollspel. Särskilt inte om läsaren i slutändan skriver ut rollspelet och sätter arken i plastfickor och stoppar in dem i en pärm. Förvånansvärt få typografiska regler tar hänsyn till att en modern PDF ofta läses på ett helt annat sätt än en trycksak.
Dessa undersökningar handlar då förmodligen om rena läsarundersökningar där folk intervjuas. Läsundersökningar där man fysiskt mäter läsningen (via sensoere som följer ögonen) visar att folk ÄR känsliga för udda saker som t ex horungar, indrag högst upp på sidor/spalter och dyl. Att personer inte uppfattar att deras läsning störs betyder inte att den inte gör det.
Men visst jag kan erkänna att vissa regler är rent kosmetiska -- det ser helt enkelt bättre ut med citattecken eller gåsfötter istället för tumtecken.
När det gäller satsytor så använder sig många rollspel av regler kring dessa. Kanske inte petnoga men ändå. Innermarginalen är oftast minst t ex.
Och att det skulle vara någon skillnad med en utskriven PDF förstår jag inte. Jag kan köpa det hela om dokumentet är avsett för att läsas på skärm (vilket PDF inte är ursprungligen).
Förresten; så länge som papperet är tillräckligt tjockt så spelar det egentligen inte någon roll om det linjerar heller.
Det finns flera anledningar till att texter bör linjera. Om man tar en dagstidning som exempel så bör åtminstone alla spalter i samma artikel linjera för att hålla ihop texten bättre. Dessutom ser det ju prydligare ut. Sen spelar det inte så stor roll om papperet är tunt eller inte då det är extremt svårt med passningen på de flesta tryckpressar i alla fall. Om du tar DN (här skulle jag exempelvis använt kapitäler
) som exempel så kan du på ett vanligt nyhetsuppslag se att de olika artiklarna inte linjerar med varandra (men däremot linjerar spalterna inom artiklarna) och definitivt inte med de på baksidan.
Det är endast typograferna som märker något iaf.
Ja, och folks undermedvetna, vilket leder till att det blir mer svårläst än nödvändigt.
Så... förvånansvärt många regler kan (och bör) man bryta mot, när nu det är berättigat. Det är allt jag säger
Det skulle vara kul att veta vad du menar med berättigat. Ett exempel skulle sitta skitfint.
Först vill jag bara kommentera lite på ditt tidigare inlägga där du skriver att:
"Rollspel är ofta konstnärligare till formen och behöver ett större mått av respektlöshet"
Jag håller inte med utan anser tvärtom att om det är något som bör vara välstrukturerat och lättläst så är det just rollspelsböcker. Dessa böcker används ju ofta som rena upppslagsverk varför en alltför ostrukturerad layout försvårar det enormt. För mycket faktarutor, olika typsnitt och konstnärligheter ger bara ett plottrigt intryck. Som jag sa tidigare så anser jag att Riotminds och Järnringens moduler är snyggast och de följer faktiskt de typografiska reglerna.
(Sen stör jag mig iofs på lite horungar och nödiga fyrkantsindrag på en del av Järnringens material. Men i överlag super.)
Mmm, men tja, mina typografiska idoler är inte de som har varit duktiga på att följa reglerna, utan de som har brutit mot dem. Det är så all utveckling går till, och... tja, jag tycker nog förresten också att det är roligare att visa folk hur de kan utmana läsarna än hur de ska foga sig efter konventionerna. Det går att bryta mot reglerna, och förbluffande ofta så blir det faktiskt bäst när man gör det.
Jag skulle snarare säga att det förbluffande ofta blir oläsligt.
Sen undrar jag också vilka dina typografiska idoler är. Om jag ska vara ärlig tror jag (i alla fall om de är proffs) att de följer reglerna mer än du tror. Och om de inte gör det har de förmodligen arbetat så länge med reglerna innan, att de bättre kan avgöra vad som fungerar.
Sen undrar jag varför i hela friden man ska utmana läsarna bara för utmanandets skull? Jag vet att jag i alla fall uppskattar en läsbar text betydligt mer än en text som ser ut som ett avante gardistskt konstverk.
Ett par är till för den anledningen. Såsom linjering (vilket gör det enklare att läsa text på tunnt papper), men en hel del är bara riktlinjer som förvandlats till regler för att man ska slippa tänka.
Tyvärr måste jag fortfarande säga att du har fel. Jag kan inte komma på en enda regel som är till gagn för den som sätter texten då reglerna gör att man måste pula mer. "Att man ska slippa tänka" kan jag gå med på om det är läsaren du syftar på. För det är just det som är poängen med alla regler. Läsaren ska inte behöva tänka på annat än informationen som han läser.
Läsundersökningar visar att vanliga läsare inte bryr sig ett smack om vare sig änkor eller horungar, tum går precis lika bra som citattecken, och reglerna som man kan läsa för hur satsytan ska se ut är oftast fullständigt oanvändbar för ett rollspel. Särskilt inte om läsaren i slutändan skriver ut rollspelet och sätter arken i plastfickor och stoppar in dem i en pärm. Förvånansvärt få typografiska regler tar hänsyn till att en modern PDF ofta läses på ett helt annat sätt än en trycksak.
Dessa undersökningar handlar då förmodligen om rena läsarundersökningar där folk intervjuas. Läsundersökningar där man fysiskt mäter läsningen (via sensoere som följer ögonen) visar att folk ÄR känsliga för udda saker som t ex horungar, indrag högst upp på sidor/spalter och dyl. Att personer inte uppfattar att deras läsning störs betyder inte att den inte gör det.
Men visst jag kan erkänna att vissa regler är rent kosmetiska -- det ser helt enkelt bättre ut med citattecken eller gåsfötter istället för tumtecken.
När det gäller satsytor så använder sig många rollspel av regler kring dessa. Kanske inte petnoga men ändå. Innermarginalen är oftast minst t ex.
Och att det skulle vara någon skillnad med en utskriven PDF förstår jag inte. Jag kan köpa det hela om dokumentet är avsett för att läsas på skärm (vilket PDF inte är ursprungligen).
Förresten; så länge som papperet är tillräckligt tjockt så spelar det egentligen inte någon roll om det linjerar heller.
Det finns flera anledningar till att texter bör linjera. Om man tar en dagstidning som exempel så bör åtminstone alla spalter i samma artikel linjera för att hålla ihop texten bättre. Dessutom ser det ju prydligare ut. Sen spelar det inte så stor roll om papperet är tunt eller inte då det är extremt svårt med passningen på de flesta tryckpressar i alla fall. Om du tar DN (här skulle jag exempelvis använt kapitäler
) som exempel så kan du på ett vanligt nyhetsuppslag se att de olika artiklarna inte linjerar med varandra (men däremot linjerar spalterna inom artiklarna) och definitivt inte med de på baksidan. Det är endast typograferna som märker något iaf.
Ja, och folks undermedvetna, vilket leder till att det blir mer svårläst än nödvändigt.
Så... förvånansvärt många regler kan (och bör) man bryta mot, när nu det är berättigat. Det är allt jag säger
Det skulle vara kul att veta vad du menar med berättigat. Ett exempel skulle sitta skitfint.
